No description available.

Det här är en intervjustudie om 22 intervjuer med gymnasieelever vid Barn och fritid-, Natur- och Fordonsprogrammen om deras sociala bakgrunder, deras föräldrars yrken och elevernas syn på sina val av program om de upplever någon orättvisa i det observerade sambandet som kallas den sociala snedrekryteringen. Syftet med studien är att ta reda på hur eleverna upplever sin situation i ett rättviseperspektiv. Den här studien bekräftar det nämnda sambandet, de flesta elever väljer program och vidare studier och arbeten i nivå med sina föräldrar. Detta är särskilt tydligt vid Natur- och Fordonsprogrammet. På Barn och fritid var det mera blandat. Det visar sig även att eleverna inte i någon större utsträckning upplever att det är någon orättvisa inblandad i den sociala snedrekryteringen. Även om eleverna inte uttrycker direkt att de upplevt någon orättvisa i samband med sina gymnasieval så kan man ändå läsa mellan raderna att en del skulle önska att de hade haft bättre möjligheter att välja väg. Flera elever, speciellt vid barn och fritidsprogrammet önskar att de hade fått mer stöd i matematiken i grundskolan. Det visar sig också som en biprodukt till det egentliga syftet att pojkar upplever att de missgynnas på flera program där de är i minoritet. Teoretiskt anknyter uppsatsen till Pierre Bourdieus teori om habitus och utbildningskapital.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur elever i årskurs 9 ser på betyg och vårt nuvarande betygssystem, och ta reda på vilka kriterier de anser ligger till grund vid betygsättning och om de anser att de kan räkna med att få en rättvis och likvärdig betygssättning. Arbetet bygger på en kvantitativ enkätundersökning och fem intervjuer med elever i tre olika skolor. Enkätundersökningen innehåller frågor som behandlar vårt nuvarande betygssystemet. Sextiofyra elever deltog i undersökningen. Resultatet av undersökningen visade att elever ser positiva och negativa effekter av det nya betygssystemet. Betygssystemet kan sporra elever att prestera bättre men bland annat anser majoriteten av eleverna att de kommer anstränga sig mer i skolan då de får betyg, samtidigt anser de flesta eleverna att de kommer uppleva stress av att få betyg i detta betygssystem. En majoritet av eleverna tyckte att de hade fått rättvisa betyg och detta nuvarande betygssystem har effekter som kan leda till en ökad likvärdighet vid bedömning och betygssättning. Elevernas kritik till det nuvarande betygssystemet är att läroplaner och kursplaner anses som otydliga och svårtolkade.

Uppsatsen behandlar ämnet turism och rättvis handel ur en geografisk synvinkel. Utgångspunkten är den ideella organisationen Tourism Concerns kriterier för en rättvis turism, som poängterar researrangörernas uppfostrande roll i marknadsföringen. Enligt detta NGO-perspektiv borde researrangören tillgodose resenären med information som möjliggör ett medvetet val, uppmuntrar resenären till ett mer ansvarsfullt och rättvist beteende väl på destinationen samt en rättvis beskrivning av destinationer i marknadsföringen. De menar att en påläst turist bidrar till ett mer rättvist förhållande mellan turist och lokalbefolkning. Fair Trade – rättvis handel inom turism behandlas i uppsatsen dels som ett medel för en mer rättvis regionalgeografisk beskrivning av platser, dels som en väg till regional utveckling. Uppsatsen syfte är att beskriva och analysera de tre största svenska researrangörerna, Apollo, Fritidsresor och Vingresor, information till resenären gällande ansvarsfullt och rättvist resande, dels genom konkreta råd till resenären, dels i marknadsföringen av destinationer i utvecklingsländer. Vidare undersöker uppsatsen även svenska resenärers inställning till en mer rättvis turism. Uppsatsen beskriver resenärens respektive researrangörens roll för en utveckling av en mer rättvis turism i framtiden. Den empiriska undersökningen baserar sig på analyser av researrangörernas hemsidor och kataloger, en enkätundersökning om svenska resenärers inställning till en mer rättvis turism samt en intervju med Eleonore Fauré på Fair Trade Center. Uppsatsens resultat är att både researrangörerna och resenärerna spelar en stor roll för utvecklingen av en rättvisare turism. I dagsläget krävs förändringar dels hos researrangörerna, dels hos resenären för att en rättvisare turism ska bli möjlig i framtiden. Researrangörerna måste bredda sitt ansvarsområde och även innefatta frågor av ekonomisk, kulturell och social karaktär, inte bara miljöfrågor. De konkreta råden till resenären och beskrivningen av destinationer i marknadsföringen måste bli mer sanningsenlig och öppen med de problem som turismen för med sig. Resenären å andra sidan, måste använda sin konsumentmakt genom att öka sina krav på och ställa frågor till sin researrangör för att dessa frågor ska få högre prioritet. Resultatet av min enkätundersökning visar att i dagsläget är detta inte fallet. Ur ett geografiskt perspektiv är dessa förändringar viktiga, eftersom en mer rättvis turism kan främja den regionala utvecklingen i destinationsländerna.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur lärare går tillväga då de planerar sin undervisning och då de sätter betyg i årskurs nio i fysik, samt vilka förutsättningar detta ger för rättvisa betyg. Vi ville med detta arbete fördjupa vår förstålese för och vår kunskap om hur man som lärare uppnår rättvis betygssättning. Vi är inte ute efter att generalisera eller göra några jämförelser mellan de utvalda lärarna, utan snarare att visa på likheter och skillnader i deras arbetssätt och tankegångar kring planering av undervisning och betygssättning. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med fyra utvalda lärare, verksamma på högstadiet. Det är deras uttalanden samt relevant litteratur som ligger till grund för detta arbete. Vi har kommit fram till att det som ligger till grund för lärarnas planering av undervisningen och betygssättningen skiljer sig åt och ger därmed olika förutsättningar för rättvisa betyg. / The purpose of this paper is to study how teachers do when they plan their teaching and when they mark in the ninth form in physics, and what conditions this gives of fair grades. Our intention with this paper was to deepen our understanding and knowledge of how teachers achieve fair grading. We are not out for generalizing or to do any comparisons between the chosen teachers, but rather to present similarities and differences in their way to work and their thoughts about planning of teaching and grading. We have accomplished qualitative interviewes with four chosen teachers, working at the senior level. It is their statements and relevant litterature that is the basis of this paper. We have shown that what is the basis of teacher’s planning of teaching and the grading differ and because of that also the conditions of fair grades.

Syftet med studien var att ta reda på huruvida upplevelsen av rättvis arbetsgivare, anställningsotrygghet, lönetillfredsställelse, ålder och kön påverkade upplevd arbetstillfredsställelse hos arbetstagare inom en kommunikationsbyrå i mediabranschen. Studien var av kvantitativ karaktär och genomfördes via ett webbaserat enkätformulär. Enkäten baserades på Minnesota Satisfaction Questionnaire (Weiss, Dawis, England & Lofquist, 1967), Job Insecurity Scale (Ashford, Lee & Bobko, 1989), Pay Satisfaction Scale (Cammann, Fichman, Jenkins & Klesh, 1979; Seashore, Lawler, Mirvis & Cammann, 1982) samt Overall Justice Scale (Isaksson, Hellgren & Pettersson, 1999). Enkäten distribuerades till samtliga (N=256) arbetstagare inom företaget, som valdes ut via ett bekvämlighetsurval. Totalt besvarades 154 enkäter och efter bortfallsanalys återstod 142 enkäter. Insamlade data (n=142) analyserades med hjälp av stegvis regressionsanalys och t-test. Analysresultat visade att upplevelsen av rättvis arbetsgivare var den mest framträdande variabeln för att predicera alla dimensionerna av arbetstillfredsställelse, att lönetillfredsställelse positivt predicerade yttre och generell arbetstillfredsställelse samt att anställningsotrygghet inte signifikant predicerade någon av de tre dimensionerna (p > .05, n.s.). t-test analysresultat visade att det inte fanns några signifikanta skillnader mellan män och kvinnor samt yngre och äldre arbetstagare kopplat till arbetstillfredsställelse (p >.05, n.s.). Resultatet diskuterades därefter utifrån Herzbergs motivation- och hygienteori (Herzberg, Mausner & Snyderman, 1959), Self-Determination theory (Deci & Ryan, 1985; Deci & Ryan, 2000) samt utifrån tidigare forskning inom området.

Sammanfattning I föreliggande studie undersöks hur lärare arbetar med bedömning av de nationella proven i NO i skolår 9. Eftersom ett huvudsyfte med de nationella proven i NO är att stödja en rättvis- och likvärdig bedömning och betygsättning (Skolverket 2013) är det av intresse att klargöra om, och på vilket sätt, proven kan fungera som ett redskap för likvärdig bedömning. Empirin bygger på semistrukturerade intervjuer genomförda i fokusgrupper på tre olika skolor. Utifrån en intervjuguide och exempel på provfrågor och bedömningsanvisningar diskuterade lärarna bland annat hur bedömningen går till, eventuella svårigheter med bedömningsarbetet och hur bedömningsanvisningarna används. De teoretiska utgångspunkterna för studien finns i pragmatismen och läroplansteorin och med diskursanalytiska verktyg analyserar studien innehåll, handlingar och konsekvenser av bedömningspraktiken. Intervjuerna analyserades med avseende på att försöka hitta likheter och/eller skillnader i lärarnas diskussioner om provens innehåll och bedömningen av dessa. Inspiration till analysen hämtades från det Öhman & Öhman (2012) benämner inläsning respektive utläsning vilket kortfattat innebär att meningsinnehållet i empirin analyseras. Totalt deltog 12 lärare i studien och resultaten visar på en komplexitet när det gäller att uppnå likvärdig och rättvis bedömning. Vidare visar resultaten i studien en variation i hur lärare arbetar med proven och bedömningen av dessa. Slutsatsen är att bedömningsarbetet med de nationella proven i NO är komplext. Att uppnå en likvärdig och rättvis bedömning är avhängt en rad faktorer som till exempel tydlighet i implementeringsarbetet, möjligheter till sambedömning och lärarens personliga medverkan i arbetsprocessen. Lärarnas olika kunskapssyn inom ämnet NO medför att de gör olika didaktiska urval av t.ex. ämnesinnehåll vilket får konsekvenser för vad som privilegieras och vad som utgör grunden för bedömningspraktiken. Föreliggande studie visar att möjligheterna för att uppnå en likvärdig och rättvis bedömning begränsas även av ett antal ramfaktorer såsom ökad arbetsbörda och begränsade möjligheter för sambedömning. En central rättning av proven skulle kunna bidra till en mer likvärdig och rättvis bedömning enligt de lärare som medverkat i den här studien. Nyckelord: likvärdig och rättvis bedömning, nationella prov i NO, bedömningspraktik, fokusintervju.

Under de senaste åren har försäljningen av rättvis handelsprodukter ökat markant. Denna utveckling berättar om en växande medvetenhet om konsumtionens baksidor hos människor i allmänhet. Inom rättvis handelsrörelsen är aktörers och produkters visuella identitet ett aktuellt ämne och det pågår diskussioner om dessa, om än i andra termer. Det har dock ännu inte skrivits så mycket inom detta område vilket motiverar min undersökning. Den här uppsatsen behandlar frågeställningen Vilken form har rättvis handel? Hur framstår rättvis handels visuella identitet idag genom rörelsens aktörer och deras produkter? Frågeställningarna exemplifieras och besvaras i uppsatsen genom ett designpedagogiskt projekt. En workshop, med deltagare som hade en direkt eller indirekt anknytning till världsbutiken Fair Trade Shop i Stockholm, fungerade som en sorts utgångspunkt för projektet. Några perspektiv som uppkom i denna workshop fördjupades ytterligare genom intervjuer och en analys av julmarknaden Schysst Jul (”den rättvisa julmarknaden”). I undersökningen använde jag mig av etnografi-inspirerade metoder och materialet analyserades med hjälp av varumärkesforsknings- och strategisk designteori. Workshopen berörde olika perspektiv på frågan Vilken form har rättvis handel?. Genom övningar och samtal synliggjordes våra uppfattningar om rättvis handels formmässiga beståndsdelar som färg, form och material. Cirkeln, ofta föreställande stiliserade jordglober, var en av de former som återkom hos många aktörers logotyper. Ett relativt brett spektrum av färger uppfattades som rättvis handel och vissa av dessa färger associerade till en identitet som flera av deltagarna inte vill att rörelsen ska förknippas med. Vi diskuterade även rättvis handelsprodukter och kom fram till att t.ex. olika material indikerade skilda åsikter om rättvis handel och dess visuella identitet. Undersökningen visar att det finns förutfattade meningar om rättvis handelsaktörers produkter och påvisar produkter som både bekräftar, men också bryter mot dessa uppfattningar. Undersökningsresultatet visar även att det finns en brist i hur butiker och andra aktörer kommunicerar genom marknadsföringen eller spridandet av information och att denna brist medverkar till dessa förutfattade meningar. I en utställning i projektets avslutande del kunde besökarna själva interagera med frågan Vilken form har rättvis handel?. Detta syftade till att fortsätta väcka frågor samt att visa att frågan om rättvis handels visuella identitet är beroende av den kontext där den ställs.

Bakgrund: Den teknologiska utvecklingen och framväxten av e-handeln har resulterat i ett förändrat konsumentbeteende, samtidigt som konsumenterna känner sig mer bekväma att handla via e-handel. Detta har lett till ökade köp och därmed genereras fler returer då konsumenterna inte har möjlighet att fysiskt granska produkterna innan köpet. E-handelsföretag kan påverka konsumenternas köpbeteende positivt genom att erbjuda en generös returpolicy som ett verktyg för att reducera riskerna som kan uppstå vid ett köp. Huruvida konsumenten uppfattar returpolicyn som rättvis har en inverkan på köpavsikten, men även på tilliten som konsumenten upplever gentemot e-handelsföretaget. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur en upplevd rättvis returpolicy påverkar konsumenternas lojalitet gentemot e-handelsföretag. Metod: Studien utgår från en kvalitativ forskningsstrategi med en deduktiv ansats. Det empiriska materialet har samlats in via semistruktur-erade intervjuer med åtta respondenter mellan åldrarna 21 och 40. Slutsats: Studiens resultat visar på att när e-handelsföretag erbjuder en generös returpolicy upplevs det som rättvist och därmed skapas en tillit gentemot e-handelsföretaget, som i sin tur påverkar konsumentens köpavsikt positivt. Detta leder till att konsumenterna väljer att återkomma eftersom de upplever tillit gentemot e-handelsföretaget, vilket stärker konsumenternas lojalitet. / Background: While the technological development and the emergence of e-commerce has resulted in a change in consumer behavior, consumers feel more comfortable shopping through e-commerce. This has led to increased purchases, which also generate more returns as consumers are unable to physically review the products before purchase. Furthermore, e-tailers can influence the consumer purchase behavior by offering a generous return policy as a tool to reduce the risks that may arise during a purchase. Whether the consumer perceive the return policy as fair has an impact on the purchase intention, but also on the trust the consumer feels towards the e-tailor. Purpose: The aim of this study is to examine the effects on perceived return policy fairness on customer loyalty towards e-tailers. Methodology: The study is based on a qualitative research strategy with a deductive approach. The empirical material was collected via semi structured interviews with eight respondents between the ages of 21 and 40. Conclusion: The results indicate that when an e-tailor offers a generous return policy it is perceived as fair and the consumer feel trust towards the e-tailor, which in turn affects the consumer’s purchase intention. This leads to repurchase as the consumer feels trust towards the e-tailor, emphasizing customer loyalty.

Syftet med denna uppsats är att undersöka tillgänglighet till lekplatser och identifiera sociala och demografiska variationer i förhållande till detta, vilket exemplifieras genom en studie av Göteborgs stad. Detta har analyserats utifrån teori om framför allt rättvis planering och fördelning. I studien har kvantitativa metoder använts, i huvudsak GIS-baserad nätverksanalys och statistisk regressionsanalys. Resultaten visar att ungefär 65% av Göteborgs befolkning bor i områden där stadens riktlinje om att en lekplats bör finnas inom 500 meter från bostaden är uppfylld. Det finns dock stora variationer mellan olika mellanområden, där andelen med tillgång till lekplats inom 500 meter varierar från 0,1–98,6%. De områden med allra sämst tillgång är ofta resursstarka. Flera andra resurssvagare områden bedöms dock vara värre drabbade av bristande tillgänglighet, genom att de både har större behov och efterfrågan, varför dessa bör prioriteras. Regressionsanalysen visar att demografiska snarare än sociala faktorer avgör tillgången till lekplatser, där befolkningstäthet och bostadstyp är signifikanta variabler.