Syftet med detta examensarbete är att studera några vanliga strategier för bedömning hos verksamma lärare, samt att undersöka hur väl dessa strategier fungerar om man strävar efter att uppnå en likvärdig bedömning. Med detta examensarbete ville vi fördjupa vår förståelse för hur man kan arbeta för att nå fram till rättvisa och likvärdiga betyg. För att komma åt vad som ligger bakom ett rättvist och likvärdigt betyg har vi studerat vilken typ av bedömningen som läraren bygger upp sin bild av elevens måluppfyllelse kring. Vi har genomfört sex kvalitativa intervjuer med lärare, samt två med rektorer, verksamma på högstadiet och gymnasiet. Det är deras uttalanden och relevant litteratur som har legat till grund för detta examensarbete. Vi har funnit att lärares arbetssätt kring bedömning går att kategorisera, samt att man utifrån denna indelning kan resonera kring deras förutsättningar för likvärdig bedömning och betygsättning. / The purpose with this paper is to study some strategies for assessing students, used by teachers working in Swedish secondary schools. The strategies are studied with the intention to find out if they can produce comparative results, when putting the emphasis on the result being equal between schools, teachers and years. We have looked at how the teachers assemble their view on a student, and how they later on link this to the grade that they will present to the student. We have interviewed six different teachers, three men and three women, working at both lower and upper secondary schools. We also interviewed two headmasters from the schools the teachers worked at. We have made use of the statements from the teachers and literature relevant to fair and equal assessing in this document. We have shown that the strategies the teachers were using are possible to place in categories, and that from these categories we are able to debate their strengths and weaknesses in regard of producing equal assessments and consequently equal grades.

Studiens syfte var att undersöka om studenters tro på en rättvis värld (BJW) kan predicera deras subjektiva tillfredställelse med livet. Två frågeställningar formulerades, ”Kan Generell BJW predicera tillfredställelse med livet?” samt ”Kan Personlig BJW predicera tillfredställelse med livet?”. Då Generell BJW inte uppnådde regressionskravet avseendekorrelation till tillfredställelse med livet, genomfördes en enkel regression med Personlig BJW som oberoende variabel och tillfredställelse med livet som beroende variabel. Data samlades in med en elektronisk enkät och genererade 83 deltagare. Rekrytering av deltagare gjordes företrädesvis genom Facebookgrupper för studenter, men enkäten publicerades också i andra grupper på Facebook, samt på en lärplattform för psykologi A-studenter. För att mäta deltagarnas Generella tro på en rättvis värld användes instrumentet General belief in a just world och för att mäta Personlig BJW användes den personliga delen av Just world scale.Satisfaction with life scale (SWLS) användes för att mäta deltagarnas tillfredställelse med livet. Eftersom Generell BJW inte uppfyllde korrelationskravet för att göra en regression, visade sig Generell BJW därmed inte kunna predicera tillfredställelse med livet. En enkel regressionsanalys påvisade hur den Personliga delen av BJW kunde predicera tillfredställelse med livet hos deltagarna, med en förklarad varians på strax över en femtedel. Resultatet skiljer sig från tidigare forskning som gjorts i andra länder, där både Generell och Personlig BJW visats kunna predicera tillfredställelse med livet. Skillnader i kultur och sekularitet skulle kunna förklara varför resultaten länderna emellan skiljer sig. / The aim of the study was to examine whether students' belief in a just world (BJW) can predict their subjective satisfaction with life. Two questions were formulated, "Can General BJW predict satisfaction with life?" and "Can Personal BJW predict satisfaction with life?". As General BJW did not meet the requirements for regression regarding correlation to satisfaction with life, a simple regression was made with Personal BJW as the independent variable and satisfaction with life as the dependent variable. Data were collected using an electronic survey and generated 83 participants. Recruitment of participants was made preferably through Facebook groups for students, but the survey was also published in other groups on Facebook, as well as on a learning platform for psychology A students. To measure the participants' BJW the instrument General belief in a just world was used, and to measure Personal BJW, the personal part of the Just world scale was used. Satisfaction with life scale (SWLS) was used to measure the participants' satisfaction with life. Since General BJW did not meet the correlation requirement, General BJW was found to be unable to predict satisfaction with life. A simple regression analysis demonstrated how the Personal part of BJW could predict satisfaction with life in the participants, with an explained variance of just over one fifth of the participants' satisfaction with life. The result differs from previous research conducted in other countries, where both General and Personal BJW have been shown to predict satisfaction with life. Differences in culture and secularity could possibly explain why the results differ amongst the countries.

Economic sanctions are an instrument that states can use to punish or influence other states. Such sanctions may include the freezing of assets of individuals and organizations but may also in some cases constitute total bans on trade with the state hit by the sanctions. Being hit by sanctions means that the targeted person risks having their human rights restricted. This is because sanctions are a kind of "punishment" with the aim of getting the entity who is hit to stop a certain be-havior. The risk with this "punishment" is that the restriction of human rights is far too disproportionate in relation to the purpose of the sanctions. This paper examines the extent to which those who are hit by sanctions have their human rights restricted. The focus of the paper is on two rights. The right to life and the right to a fair trial. Both comprehensive and targeted sanctions are discussed in the paper. Furthermore, the paper argues that comprehensive sanctions are prob-lematic and that they risk leading to violations of the right to life. The paper also argues that targeted sanctions are also problematic in relation to human rights, even if these are less problematic than comprehensive sanctions. This is because targeted sanctions are fraught with restrictions on the right to a fair trial, and that the entity hit by targeted sanctions cannot be guaranteed a fair trial if he wishes to overturn the sanction decision. In addition, the paper explores the role of the European Court of Justice as a sanctions review body and explores future solu-tions that could improve the legal certainty of targeted sanctions.

Mobilitet är en grundförutsättning för att människor ska vara delaktiga i samhället. Möjligheten att kunna röra sig i sin stad är förknippat med frihet och rättigheter; något som kommuner och andra offentliga organ har som uppgift att förverkliga. Tillgång till ett fungerande trafiksystem, och framför allt kollektivtrafik, är en rättighet för samtliga av stadens invånare. Vi har under studien identifierat två grundläggande problem. Det första är ett retoriskt problem genom att kommuner har svårt att definiera värdet av social hållbarhet och att de ekonomiska och miljömässiga aspekterna således överskuggar de sociala. Problemet med att definiera social hållbarhet medför att dessa aspekter ofta faller bort under genomförandefasen av ett projekt. Det andra problemet är att de system som finns för att presentera de sociala effekterna av en investering inte i sig själva är tillräckliga för att legitimera sociala investeringar. Syftet med denna studie har alltså varit påvisa hur Malmö stad arbetar med social hållbarhet och att diskutera hur kollektivtrafik kan användas som social investering. Vidare diskuteras behovet av att hitta mätbara faktorer för att kunna utvärdera nyttan av social hållbarhet inom specifika projekt Studien utgörs av en fallstudie av Malmös trafikpolitik och projektet Malmöringen. Inom fallstudien har det genomförts intervjuer med tjänstepersoner från Malmö stad och en genomgång av Malmös trafik- och policydokument. De resultat som framkommit av studien är att det finns ett behov av att bryta ner definitionen av social hållbarhet i konkreta faktorer för att kunna diskutera social hållbarhet både i den tidiga planeringsprocessen och på projekteringsnivå. Det behövs även en kombination av existerande mätsystem för att kunna påvisa både de rent ekonomiska värdena och de kvantitativa värderingarna av icke marknadsprissatta faktorer. Detta måste dessutom kombineras med ett narrativt system vilket syftar till att förmedla upplevda värden som inte går att prissätta: samtliga faktorer måste presenteras på ett motsvarande sätt. / Mobility is a precondition for people to be able to participate in society. The possibility to be mobile is closely associated with freedom and rights: something municipalities and other public institutions are responsible for substantiation. Access to a functioning transport system and above all, public transport, is a right for all citizens. During the work with this essay we have identified two main issues. First, there is a rhetorical issue within the fact that municipalities find it difficult defining the value of social benefits and that economic and environmental benefits therefore are valued above the social. The issue deriving from the difficulty in defining social benefits is that the social aspects often tend to be overridden during the actual realization of a project. The second main issue is that the methods used for presenting social benefits from an investment are not enough when it comes to legitimate a social investment. The main objective with this essay has therefore been to demonstrate the work with social sustainability within the City Office of Malmö, and to discuss how public transport can be viewed as a social investment. Furthermore we discuss the need to find measurable factors to evaluate the benefits of social sustainability within specific projects. This essay consists of a case study of Malmö’s traffic policy and the project Malmöringen. Within this case study we have exercised interviews with public officials. We have also exercised a document study of Malmö’s traffic and policy document. The results of the study indicate a need to break down the definition of social sustainability into more specific factors. The rationale is to be able to discuss social sustainability at an early planning stage as well as at the implementation phase. The conclusion is that a combination of existing system is necessary for measuring social benefits to be able to prove both the economical values and the quantitative values of non-market priced factors. This must also be combined with a narrative system which means to convey experienced values which are unable to put a price on: all factors must be presented in an equivalent way.

Syftet med denna studie är att synliggöra ur ett lärarperspektiv hur man använder sig av betygskriterierna i bedömningen av den muntliga produktionen i franska som modernt språk och dessutom att undersöka vilka muntliga uppgifter och strategier som tillämpas för att uppnå en likvärdig summativ bedömning. En kvalitativ metod genomfördes och materialet samlades in genom semistrukturerade intervjuer. I studien intervjuades nio lärare i franska som arbetar på högstadiet. Resultatet visade att lärare använder betygskriterierna som en vägledning för att skapa kvalitativa uppgifter och prov för muntlig förmåga. Erfarenhet och diskussion med kollegorna i moderna språk underlättar förståelsen av värdeorden. Lärarna använder sig gärna av relevanta uppgifter och prov som tillåter eleverna att använda alla sina språkkunskaper och språkstrategier. Några lärare ifrågasätter validiteten av några muntliga uppgifter som till exempel muntliga presentationer eller videoinspelningar. Dessa kan ibland producera onaturligt tal på målspråket och kan därför vara svåra att bedöma. Undersökningen pekar på att användningen av både formativ och summativ bedömning bidrar till att uppnå en mer rättvis bedömning av elevens prestation. Dessutom blir eleverna mer engagerade när muntliga bedömningskriterier anpassas efter elevernas ålder, grupp eller individuella behov. För att sträva mot likvärdighet främjar lärare vikten av sambedömning inom sitt egna ämne men också med andra lärare i moderna språk.

Sammanfattning  Klimatförändringar orsakade av mänsklig aktivitet har lett till ökade krav på klimatomställning. I detta omställningsarbete spelar politiska riktlinjer och ramverk en tydlig roll. Klimatomställningsarbetet riskerar att leda till ökade orättvisor för redan utsatta sociala grupper, risk finns även att skapa nya orättvisor. Rättvis klimatomställning har fått ökat fokus de senaste åren genom exempelvis EU:s gröna giv. Syftet med denna studie är att undersöka föreställningar om rättvisa i det kommunala klimatomställningsarbetet i Linköpings kommun. För att undersöka detta har två kommunala styrdokument analyserats och fem intervjuer med kommunala politiker och tjänstepersoner genomförts. Denna studie utgår från JUST-ramverket som definierar rättvisa utifrån distributiv rättvisa, processuell rättvisa, reparativ rättvisa och rättvist erkännande. Även rumsliga och temporala aspekter ingår i detta ramverk och för denna studie har dessutom intergenerationell rättvisa samt rättvisa gentemot naturen inkluderats. Resultatet visar att föreställningar om rättvisa som kommer till uttryck i Linköpings kommuns klimatomställningsarbete framför allt visar sig genom distributiv och processuell rättvisa. För att beakta distributiv och processuell rättvisa krävs rättvist erkännande, något som också kunde identifieras i det analyserade materialet. Däremot identifierades inga konkreta exempel på reparativ rättvisa. Uppfattningar om begränsningar som framkom kring att integrera rättvisa i Linköpings kommuns klimatomställningsarbete är kunskapsbrist samt att det finns utvecklingsmöjligheter kring samverkan och samarbete. Uppfattningar om möjligheter som framkom kring att integrera rättvisa i klimatomställningsarbetet är samverkan, handlingsfrihet och samarbete med institutioner. Studien visar på att Linköpings kommun är i begynnelsen av implementeringen av rättvisa i klimatstomställningsarbetet och därav är rättviseperspektiv inte fullt integrerat. / Abstract  Climate change caused by human activity has led to increased demands for climate transition. In this transition, political guidelines and frameworks are crucial. Climate transition risks leading to increased injustices for already vulnerable social groups, there is also the risk of creating new injustices. Just climate transition has received increased focus in recent years through, for example, EU´s green deal. The purpose of this study is to investigate perceptions of justice in the municipal climate transition in Linköping municipality. To investigate this, two municipal policy documents have been analyzed and five interviews with municipal politicians and officials have been conducted. This study is based on the JUST-framework which defines justice based on distributive justice, procedural justice, restorative justice, and recognition justice. Spatial and temporal aspects are also included in this framework, and this study also includes intergenerational justice as well as justice towards nature. The results show that notions of justice that are expressed in Linköping municipality´s climate transition are primarily manifested through distributive and procedural justice. In order to consider distributive and procedural justice, just recognition is required, which could also be identified in the analyzed material. However, no concrete examples of restorative justice were identified. Perceptions of limitations that emerged regarding integration of justice in Linköping municipality´s climate transition are a lack of knowledge and that there are opportunities to improve cooperation and collaboration. Perceptions of opportunities that emerged regarding integration of justice in climate transition are cooperation, freedom of action, and collaboration with institutions. This study shows that the municipality of Linköping is at the beginning of the implementation of justice in climate transition, and therefore perspectives of justice is not fully integrated.

Titel Rättvisa priser – En fallstudie på Volvo Construction Equipment (CE)Nyckelord Kostnadsfördelning, produktkalkylering, rättvis kostnadsfördelning, aktivitetsfördelning,värdeskapande aktiviteter.Syfte Syftet med fallstudien är att kartlägga värdeskapande aktiviteter, undersökavilken aktivitet som differentierar produkterna bäst och se hurprocesstiden/tiderna för en aktivitet kan användas som fördelningsnyckel vidfördelning av kostnader.Målningsprocessens aktiviteter har grundligt granskats och av dessa har de värdeskapandeprocesserna identifierats. Två slutsatser har dragits av fallstudien: Den tid som differentierar produkterna bäst är mantiden. Desto fler aktiviteter som involveras i kostnadsfördelningen, desto rättvisare blirkostnadsfördelningen. En summering av tiden i målningsroboten, rengöringen ochmantiden resulterar i ett bra underlag att kostnadsfördela på. Med reservation för attarbetet som utförs av operatörerna, mantiden, helst ska vara standardiserat.Produktkalkylering handlar om att fördela ett företags kostnader på dess produkter, vilket ärlättare sagt än gjort. Problemet kring kostnadsfördelning har diskuterats fram och tillbaka desenaste femtio åren. Hur ska ett företag fördela sina kostnader, direkta och indirekta, på sinaprodukter och tjänster för att de ska generera ett rättvist pris för produkterna och tjänsterna? Dedirekta kostnaderna är enkla att härleda till sitt kostnadsobjekt, men de indirekta kostnaderna ärbetydligt besvärligare.Studien undersöker vilka processer som är värdeskapande i målningsprocessen och av dessaprocesser har fyra olika scenarier skapats. Varje scenario består av olika värdeskapandeaktiviteter och deras processtider. Finansavdelningen på Volvo CE simulerade enkostnadsfördelning med varje scenario som underlag för fördelningen och utfallet avsimuleringen analyserades.Studien är gjord som en fallstudie på måleriavdelningen på Volvo CE. Författarna är EmiliaVardanyan och Erik Söder. Handledare på högskolan är universitetslektor Antti Salonen ochhandledare på Volvo CE produktionschef Josef Lännerstöm. / Title Fair prices – A case study in Volvo Construction Equipment (CE)Keywords Cost allocation, product costing, fair cost allocation, activity allocation, valueaddedactivities.Purpose The purpose of this paper is to locate the value added activities, investigatewhich activity that differentiate the products best and see how the processtime/times for an activity can be used as an allocation key for allocating costs.The activities at the department of painting have been examined and the value-added activitiesof these have been identified. Two conclusions have been made by the work. The time that differentiate the products best are the manual time, the work performedby man. The more activities that the cost allocation includes the more correct and fair thecalculation will be. The sum of the time in the painting robot, the cleaning process andthe manual time result in good a basis for cost allocation. With the reservation that thework performed by man should be standardized.Product calculation is about allocation of the cost in a company, which is easier said than done.The problems related to cost allocation has been discussed back and forward the latest fiftyyears. How should companies allocate their costs, direct and indirect costs, on their productsand services to give their products and services a fair price? The direct costs are easy to deriveto their cost object, but the indirect costs are way harder to work with.This paper investigates which processes that are value-adding in the paint shop and from theseprocesses four scenarios are made. Every scenario is made of different value-added activitiesand their process times. The finance department at Volvo CE simulated a cost allocation withevery scenario as basis and the result of the simulation were analysed.The work has been done as a case study in the paint shop at Volvo CE. The authors are EmiliaVardanyan and Erik Söder. The supervisor at Mälardalens university are associated professorAntti Salonen and the supervisor at Volvo CE are manager production engineering assemblyJosef Lännerström.

Media often discusses school, teachers and students. These discussions are often based on an adult perspective and students' views on the subject are not enhanced. Therefore, this paper intends to examine students' views on what they think makes a good teacher. Previous research shows that a good teacher can create the conditions for good learning based on the needs of students, and this is therefore important to investigate. The theoretical basis for this essay is the definition of an authentic teacher that which in this essay will be discussed from the point of view of Fibaek Laursen (2004). A quantitative research method was used and a questionnaire asked for high school students' views on what makes a good teacher. The research revealed two results where the first result showed that amongst other things students valued most in a good teacher is the fair and unbiased treatment towards students. The second result showed that students consider the characteristics linked to a teacher's profession are of great importance. Our conclusion is therefore that students consider the fair teacher which has a great engagement in his/her work to be the good teacher that they ask for.

No description available.

I Helsingborg pågår uppförandet av en ny stadsdel vid namn Oceanhamnen som ger plats för centralt belägna bostäder, kommersiella fastigheter och publika ytor i ett område som tidigare utgjorts av hamn- och industrimark. Studien syftar till att undersöka vilka intressen som styr den vattennära stadsutvecklingen i Oceanhamnen när det ännu inte finns några invånare i stadsdelen. Utgångspunkten för studien ligger i den sociala hållbarhetsdimensionen och hur allmänhetens behov beaktas genom intressenter och invånarinvolvering. Studien är utformad som en fallstudie där det empiriska materialet i huvudsak utgörs av flertalet semistrukturerade intervjuer. Materialet kopplas till ett teoretiskt ramverk kring uppkomsten av den rättvisa staden samt relationen mellan en nyliberal urbanisering och en kommunikativ, invånarfokuserad ansats i stadsplaneringen. Studiens slutsatser visar hur marknadens intresse styrt bostadsproduktionen i Oceanhamnen och att väldigt få insatser gjorts för att inhämta allmänhetens synpunkter kring stadsutvecklingen. Vidare har ambitionen om en socialt hållbar stadsdel varit svår att leva upp till, dels utifrån fysiska barriärer som försvårar stadsdels integrering med staden dels genom bostadsbestånd som primärt riktar sig till en välbemedlad målgrupp. / In the city of Helsingborg, a new district called Oceanhamnen is under construction in a former port and industrial area, making room for centrally located housing, commercial properties and public spaces. This master thesis aims to investigate the interests influencing the urban waterfront redevelopment in Oceanhamnen under the condition that there are no residents in the district yet. The study is focusing on social sustainability and how the voices of the public are taken care of through stakeholders and citizen participation. This master thesis is designed as a case study with material mainly consisting of semi-structured interviews. The material is set in a theoretical framework concerning the just city and the relation between a neoliberal urbanism and the communicative turn in urban planning. The conclusions show how commercial interest has dominated housing construction in Oceanhamnen and that very few efforts have been made to obtain the public's views on the urban redevelopment. Furthermore, the city’s ambition for a socially sustainable district has been difficult to meet up to, partly based on physical barriers that make it harder for the area to integrate with the rest of the city and partly through housing that is primarily address a affluent target group.