No description available.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka vad karaktärsämneslärare på medieprogrammet har för erfarenheter gällande dagens kunskapsbaserade betygssystem. Genom detta arbete önskar jag att öka min egen förståelse och kunskap inom ämnet, vilket kan resultera i att eleven får en rättvis och likvärdig bedömning. Följande frågor ställdes: Hur upplever karaktärsämneslärare på ett medieprogram dagens betygssystem? I vilken utsträckning används elevens personlighet och sociala kompetens som betygsgrundande faktorer på medieprogrammet? Hur arbetar läraren för att ge eleven en rättvis bedömning?För att nå syftet med denna studie har jag valt att genomföra kvalitativa intervjuer med sex karaktärsämneslärare från ett medieprogram i södra Sverige. Sammanfattningsvis pekar resultatet på att flera av lärarna uppleverbedömningsprocessen som komplicerad. De anser att betygskriterierna är bristfälliga, dels för att det finns för få betygssteg och dels på grund av att de inte är utformade på ett verklighetsförankrat sätt. Det framkommer också att elevens sociala kompetens och kommunikativa förmåga är viktiga, i synnerhet ur ett arbetsmarknadsperspektiv, men att det också kan påverka elevens betyg. Detta beror på ett förändrat arbetsätt på skolan. Lärarna menar att en kommunikation, både med elev och andra lärare, är avgörande för att kunna ge eleven ett rättvist betyg.

En effektiv klimatomställning kräver aktiv inkludering av rättvisa i forskningen och att specificera hur samhällsgrupper särskilt påverkade av klimatomställningen definierar rättvisa. Syftet med denna uppsats är att beskriva vad människor bosatta på landsbygden upplever är en rättvis klimatomställning samt att förstå vad som krävs för att åstadkomma en rättvis klimatomställning. Fokusgrupper har genomförts och analyserats utifrån olika dimensioner av rättvisa som utgör begreppet rättvis omställning; rättvis fördelning, proceduriell rättvisa, rätt till erkännande, rumslig rättvisa och rättvis bild av landsbygden. Resultatet visar att landsbygdsbor inte upplever rättvisa utifrån någon av dimensionerna och att åtgärder behöver vidtas för att de ska göra det. Vad som krävs är för att åstadkomma rättvisa i klimatomställningen är att beakta och ta hänsyn till landsbygdens skilda förhållanden, att värdera landsbygdens välmående och att prioritera utveckling av landsbygden. Resultaten bidrar också till att utveckla begreppet rättvis omställning. / An effective low-carbon transition requires an active inclusion of justice in research to specify how societal groups especially impacted by the low-carbon transition defines justice. The aim of this essay is to describe what people living in rural areas experience as a just transition and to understand what is required to achieve a just transition. Focus groups have been conducted and analysed through different dimensions of justice that make up a just transition; distributional justice, procedural justice, recognitional justice, spatial justice and a just image of the periphery. The results show that people living in rural areas does not experience justice through any of the dimensions and that action is needed for them to do so. What is required to achieve a just transition is to consider and take into account the different conditions specific to rural areas, to value the wellbeing of rural areas and to prioritize development in rural areas. The results also contribute to develop the concept just transition. / Inkluderande klimatomställning – dialoger om att leva hållbart bortom staden

Sverige är idag part i ett flertal bilaterala investeringsskyddsavtal med länder världen över. Dessa avtal skyddar investerare som placerar kapital över landsgränserna. Avtalen ger ett långtgående skydd på så sätt att investerare ges rätt att vid tvist föra värdstaten inför internationell skiljenämnd. I tidigare investeringsrättsliga tvister har värdstaternas lagstiftning i vissa fall ansetts strida mot investerarens rätt till rättvis och skälig behandling. Rätten till rättvis och skälig behandling är en vanligt förekommande skyddsklausul i de bilaterala investeringsskyddsavtalen och uppsatsen avser därför utreda på vilket sätt denna rättighet skulle kunna påverka Sveriges möjlighet att lagstifta i allmänhetens intresse.   Uppsatsen utreder dels innebörden av rättvis och skälig behandling genom att undersöka hur tidigare skiljenämnder har tolkat skyddet, dels hur rätten till rättvis och skälig behandling skulle kunna tolkas i förhållande till tre hypotetiska svenska lagförslag. Utredningen tyder på att rätten till rättvis och skälig behandling ger ett långtgående skydd för utländska investerare. Uppsatsen ger avslutningsvis förslag på hur lagstiftning skulle kunna ske i enlighet med tidigare tolkning och tillämpning av skyddet för rättvis och skälig behandling.

Syftet med uppsatsen är att utreda innebörden av ett företags rätt till domstolsprövning och en rättssäker process enligt Europakonventionens artikel 6 och i rättighetsstadgans artiklar 41, 47 och 48. Målsättningen är att visa hur dessa rättigheter bedöms i EU-domstolen och Europadomstolen samt vilken betydelse de mänskliga rättigheterna har inom EU:s rättsordning. De mänskliga rättigheterna är ett rättsområde i ständig utveckling som startade med Europakonventionens skapelse efter andra världskriget. Även inom EU har skyddet för grundläggande rättigheter kommit att utvecklas genom EU-domstolens rättspraxis, vilket har gett upphov till rättighetsstadgan. Efter Lissabonfördragets ikraftträdande utgör mänskliga rättigheter en primärrätt inom EU och EU är även skyldig att ansluta sig till Europakonventionen, vilket ännu inte har skett. En anslutning skulle leda till en större rättssäkerhet för medlemsstaterna, men även en mer enhetlig bedömning av mål i EU-domstolen och Europadomstolen. Vad som emellertid måste hållas i åtanke, är de olika värdegrunder som EU respektive Europakonventionen bygger på. Upprätthållandet av konkurrensrätten är ett av de viktigaste målen inom EU och kommissionen har därför getts vittgående befogenheter för att verkställa konkurrensreglerna. För företag som underkastas en av kommissionens konkurrensutredningar innebär befogenheterna dock en risk för att deras rätt till domstolsprövning och en rättssäker process inte respekteras. Företag har rätt att få sitt mål prövat av en domstol med full jurisdiktion som kan pröva sakfrågor såväl som rättsfrågor. De har även rätt till en oavhängig och opartisk domstol. Kommissionen uppfyller inte nyss nämnda krav varför det är viktigt att EU-domstolen grundligt överprövar kommissionsbeslut, någonting som idag inte alltid sker. Företagens rätt till en rättvis rättegång inkluderar bland annat rätten till ett kontradiktoriskt förfarande. Detta innebär att företagen har rätt att ta del av alla handlingar som kommissionen använder i målet, någonting som EU-domstolen har skapat ett skydd för genom rättspraxis. Företagen skall även åtnjuta en rätt mot självangivelse, en rätt som är väletablerad i Europadomstolens praxis. Tyvärr erbjuds inte ett motsvarande skydd för rätten mot självangivelse som för rätten att ta del av handlingar genom EU-rättspraxis. Det kan dock argumenteras att företag i konkurrensmål inte alltid bör erbjudas ett lika långtgående skydd för sina mänskliga rättigheter som individer, på grund av förstnämndas makt och vikten av att upprätthålla en fungerande, fri och rättvis konkurrens.

No description available.

Under 2018 presenterade regeringen i en lagrådsremiss om ändrade regler kring beskattning och betalning av skatt vid tillfälligt arbete i Sverige, som innebär att utländska arbetstagare som arbetar för svenska arbetsgivare alltid ska betala skatt i Sverige. Ett av lagförslagets primära syfte är att skapa en sund och rättvis konkurrens på arbetsmarknaden, då man idag ser att skatteplanering med utländsk arbetskraft som på pappret är inhyrd, men som i praktiken arbetsleds av den svenska arbetsgivaren, har ökat. Uppsatsen avser försöka ta reda på huruvida syftet med förslaget, att skapa sund och rättvis konkurrens på marknaden, kan uppfyllas genom att införa en ökad skattskyldighet samt registrerings- och rapporteringsskyldighet för utländska bolag. Uppsatsen avser även undersöka ifall sund och rättvis konkurrens kan nås genom att belägga utländska företag med samma skattskyldighet som svenska företag samt undersöka ifall detta lagförslag kan påverka utländska företags villighet att etablera verksamhet eller sända ut anställda för arbete i Sverige och hur detta eventuellt skulle kunna påverka konkurrensen på marknaden. Studien visar på att man i utredningen inte beaktat de potentiella konsekvenser som kan uppstå med en lagförändring. Studien tyder på att man eventuellt driver detta för långt rättssociologiskt, det vill säga att effekten kan bli företagsslug. Minskar attraktiviteten till den svenska marknaden och konkurrensen försvagas, uppnås inte det syfte som är ämnat med förslaget. Fördelen med det formella arbetsgivarbegrepp som gäller idag är att det ger möjlighet till utländska företag att konkurrera på svensk marknad utan för krångliga regler och administration. Följs reglerna av företagen som de är idag, och man kan upprätthålla någon slags kontroll och ordning på marknaden, anser jag inte att någon otillbörlig konkurrenssituation uppstår / During 2018, the government presented a legislative proposal regarding changed rules of taxation and payment of tax during temporary work in Sweden, which means that foreign workers who work for Swedish employers should always pay tax in Sweden. One of the primary purposes of the proposal is to achieve healthy and fair competition in the market, as it is now seen that tax planning with foreign hires, which in practice is managed by a Swedish employer, has increased. The thesis aims to try to find out whether the purpose of the proposal, to achieve healthy and fair competition in the market, can be fulfilled by introducing an increased tax liability and registration and reporting obligations for foreign companies. The thesis also intends to investigate whether healthy and fair competition can be achieved by impose foreign companies with the same tax liability as Swedish companies and examining whether the proposal can affect foreign companies' willingness to establish in Sweden and how this could possibly affect the competition in the market. The study shows that the investigation in the proposal has not taken into account the potential consequences that may arise with changed rules. The study suggests that this may be pursued too far in socio-legal terms, so to speak, that the effect can be sly. If the attractiveness of the Swedish market decreases and competition is weakened, the purpose of the proposal is not achieved. The advantage of the formal employer concept that applies today is that it allows foreign companies to compete in the Swedish market without too complicated rules and administration. If the rules are followed by the companies, and you can maintain control and order in the market, I do not believe that there is unfair competition in the market.

Syftet med examensarbetet har varit att undersöka hur likvärdig betygssättning i samhällskunskap på gymnasienivå kan uppnås. För att nå syftet har fyra verksamma samhällskunskapslärare intervjuats angående vilka problem med likvärdig betygssättning de upplever och vilka metoder de använder för att lösa dessa problem. Resultatet analyseras med hjälp av ramfaktorteorin och läroplansteorin. Generellt återkommande upplevda problem med att nå likvärdig betygsättning uppges vara att det inte finns tid och resurser för samarbeten mellan lärare gällande likvärdighetsfrågor, samt att styrdokument är svårttolkade och mängden bedömningsstöd begränsade. Grundläggande insatser för att åtgärda problematiken med bristande likvärdighet är att rektorer och huvudmän skapar förutsättningar för likvärdighets-arbete som sedan kan omsättas i praktik av de betygssättande lärarna. De metoder som används av lärarna i dagsläget är bland annat sambedömning, diskussioner kring kunskapskrav och gemensamma prov.

The purpose of this study is to investigate the increased police presence and surveillance in Ålidhem, Umeå, from the perspective of young men. Ålidhem is an area that the police have identified as having increased social unrest. Previous research has shown that increased police presence and surveillance can have negative effects on young men's experience of safety, and that it is important to develop other methods to create safety in the area. The study is based on interviews with ninth graders and recreational staff in Ålidhem, and examines their experiences of the municipality's and police's work for increased safety. The study shows that young men in Ålidhem experience a high degree of surveillance and police presence, which can create negative effects on their experience of safety. At the same time, the study shows that there are other factors that are important to create safety in Ålidhem, such as the development of meeting places and improvements in the public environment. The results of the study indicate that it is important to develop other methods to create safety in Ålidhem, such as the development of meeting places and improvements in the public environment. It is also important to take into account the perspectives of young men in the planning of measures for increased safety in Ålidhem and other similar areas. Keywords: Social unrest, Ålidhem, security, justice planning, young boys, stigmatization.

I skolan ska elever utveckla sin kunskap. I vilken utsträckning så sker ska bedömas av lärarna. Dessa bedömningar ska ske i enlighet med Lpo -94 och utifrån direktiv från Skolverket. Likvärdig bedömning är dock svårt att uppnå och Skolverket menar därför att det lokala arbetet med att, lärare tillsammans, tolka de nationella styrdokumenten är av avgörande betydelse. Denna uppsats har som syfte att få ökad insikt i hur detta arbete gestaltar sig. De frågor som söks svar på är hur lärare tänker kring bedömning och likvärdighet, hur samtalen lärare emellan förs och vilken roll lokala styrdokument har i bedömningsarbetet. Fem kvalitativa intervjuer har genomförts med lärare som undervisar i grundskolans senare år. Resultatet visar att tre lärare har en syn på bedömning som ligger nära den av Skolverket föreskrivna medan två stycken har en syn som till stora delar inte gör det.