No description available.

Kunskapsöversikten syftar till att belysa betygens funktion och rättvis bedömning i en svensk utbildningskontext. Översikten baseras på forskning som sammanställts från en systematisk informationssökningsprocess huvudsakligen förankrad i forskningsdatabasen Swepub.Tilläggsmaterial har sökts genom sekundärsökningar. Resultatdelen redovisar förhållandet mellan betygens funktion och rättvis bedömning i fyra delar. Ett inledande kapitel som ger ett historisktperspektiv på hur utbildningsverksamheten i Sverige förändrats i relation till betygsättning och bedömning. Därefter i de två följande kapitlen fördjupas kunskapen kring betygens funktion och villkor för rättvis bedömning. I de sista två kapitlen vidgas problematiken kring betygens funktion och rättvis bedömning genom att närmare undersöka forskning kring validitet och reliabilitet. Den främsta slutsatsen kunskapsöversikten når är att betygens funktion och rättvis bedömning styrs av de förutsättningar det målrelaterade systemet skapar. Särskilt utmanas rättviseaspekten i bedömningsprocessen för att de föreskrivna riktlinjerna är inte alltid det som mäts vid bedömningstillfället. Andra faktorer som personliga drag hos elever, leder till att betyget inte är ett tillförlitligt mått på elevens kunskap. Kan inte betygens funktion säkerställas, då att betyget är ett korrekt mått på elevens kunskap, får betyget en negativ inverkan på bedömningens trovärdighet. Avslutande diskussionen kretsar kring att belysa ämnesrelevansen av kunskapsöversiktens inriktning. Ämnesrelevansen vilar på grunder av att lärare alltid i sitt yrkesutövande måste betygsätta och bedöma. Då är frågan om betygens funktion och rättvis bedömning en brännande punkt för en jämlik skolgång.

The aim of this paper is to investigate how strategies and plans for the transition to a fossil-free transport sector take environmental justice into account in these plans at a regional level. This is based on a theoretical framework of environmental justice and a legal geographical perspective. The empirical material that forms the basis of the study has been produced through qualitative content analysis of regional and municipal plans and strategies as well as semi-structured interviews with actors in the transition. In order to achieve the purpose, the strategies that emerged in the documents were examined, as well as how actors reasoned about these strategies with the help of environmental justice perspectives. The study has focused on an area where a knowledge gap has been identified in the literature. The result shows that there is no clear perspective of environmental justice in the plans and strategies in the Jönköping region and that the regional strategies needs to take more account of the just perspectives in the transition. This is achieved through different forms of justice: distributive, procedural, recognition and restorative. / Syftet med studien är att undersöka hur strategier och planer för omställningen till en fossilfri fordonssektor tar hänsyn till miljörättvisa i dessa planer på en regional nivå. Detta utifrån ett teoretiskt ramverk baserat på miljörättvisa och ett juridisk geografiskt perspektiv. Det empiriska material som ligger till grund för studien har tagits fram genom kvalitativ innehållsanalys av regionala och kommunala planer och strategier samt semistrukturerade intervjuer med aktörer i omställningen. För att uppnå syftet undersöktes vilka strategier som framträdde i dokumenten, samt hur aktörer resonerade kring dessa strategier med hjälp av perspektiv av miljörättvisa. Studien har fokuserat på ett område där en kunskapslucka har kunnat konstaterats i tidigare forskning. Resultatet visar att det saknas ett tydligt perspektiv av miljörättvisa i planerna och strategierna i Jönköpings län och att det behövs tas större hänsyn till rättviseperspektiven i dessa. Detta uppnås genom olika former av rättvisa: fördelande, deltagande, erkännande och reperativ.

Artificial intelligence, AI, is widely acknowledged to have atransformative impact on various industries. However, thistechnology is not without its limitations. One such limitationis the potential reinforcement of human biases withinmachine learning systems. After all, these systems rely ondata generated by humans. To address this issue, theEuropean Union, EU, are implementing regulationsgoverning the development of AI systems, not only topromote ethical decision-making but also to curb marketoligopolies. Achieving fair decision-making relies on highquality data. The performance of a model is thussynonymous with high-quality data, encompassing breadth,accurate annotation, and relevance. Previous researchhighlights the lack of processes and methods guiding theeffort to ensure high-quality training data. In response, thisstudy aims to investigate the limitations and opportunitiesassociated with claims of data quality within the domain ofdata collection research. To achieve this, a research questionis posed: What factors constrain and enable the creation of ahigh-quality dataset in the context of AI fairness? The studyemploys a method of semistructured interviews withindustry experts, allowing them to describe their personalexperiences and the challenges they have encountered. Thestudy reveals multiple factors that restrict the ability tocreate a high-quality dataset and, ultimately, a fair decisionmaking system. The study also reveals a few opportunities inrelation to high quality data, which methods associated withthe research landscape provides. / Att artificiell intelligens är något som kommer vända uppoch ned på många branscher är något som många experter äröverens om. Men denna teknik är inte helt befriad frånbegränsningar. En av dessa begränsningar är att ett systemsom använder maskininlärning potentiellt kan förstärka defördomar vi människor besitter. Tekniken grundar sig trotsallt i data, data som skapas av oss människor. EU harbestämt sig för att tackla denna problematik genom att införaregler gällande huruvida system som tillämpar AI skallutvecklas. Både för att gynna det etiska beslutsfattandet menockså för att hämma oligopol på marknaden. För att uppnåett så rättvist beslutsfattande som möjligt krävs det data avhög kvalitet. En modells prestanda är således synonymt meddata av hög kvalitet, där bredd, korrekt annotering ochrelevans är betydande. Tidigare forskning pekar påavsaknaden av processer och metoder för att vägleda arbetetmed att säkerställa högkvalitativa träningsdata. Som svar pådetta syftar denna studie till att undersöka vilkabegränsningar och möjligheter som gör anspråk pådatakvalitet i delar av forskningsområdet Data collection.Detta görs genom att besvara forskningsfrågan: Vilkafaktorer begränsar och möjliggör skapandet av etthögkvalitativt dataset i kontexten rättvis AI? Metoden somtillämpas i studien för att besvara ovanstående ärsemistrukturerade intervjuer där yrkesverksamma experterfår beskriva sina personliga upplevelser gällande vilkautmaningar de har ställts inför. Studien resulterar i ett antalfaktorer som begränsar förutsättningarna för att skapa etthögkvalitativt dataset och i slutändan ett rättvistbeslutsfattande system. Studien resulterar även i att peka påett antal möjligheter i relation till högkvalitativa data, sommetoder associerade med forskningslandskapet besitter

Infrastructural projects to realize the energy transition are framed by governmentsfrom all around the world very positively. This is also the case for green hydrogen,which is considered as a silver bullet to solve multiple crises simultaneously. ThisMaster thesis explores the drivers behind the ramp-up of the hydrogen economy inthe global South and elaborates on socio-economic and ecological implications ofgreen hydrogen production projects to analyse the truthfulness of the positivenarratives of the benefits of green hydrogen. To accomplish this, an internationalgreen hydrogen project led by the German-British company Hyphen and planned tobe established in Namibia, was used as an emblematic case study. Following the framework of the socioecological fix, the findings strongly indicatethat green hydrogen does not significantly contribute in solving the climate crisis andsocial problems. Contrarily, strongly influenced by domestic and internationalpolitics, the project in Namibia seems to primarily fix the crisis of capitalism, which isthe overaccumulation of capital that requires new ways of circulation to makecapitalism renew itself. By commodifying and integrating natural resources in globalvalue chains, the Namibian society is disadvantaged, and few actors, primarily fromabroad, profit. Similarly, the finance approach of the project pushes Namibia intopotential financial dependencies. Besides that, the legacy from German colonialismand South African occupation before liberation is manifested in where and how theinfrastructure of hydrogen production is envisioned and planned. There is a risk thatthe hegemonies of elite social classes sustain their position and that social inequalitiesmight be reinforced through a project heralded as benefitting the whole nation. By assessing the political ecology of green hydrogen, I contribute to a critical researchagenda, that considers global inequalities, colonial histories, and ideologies. This willhopefully help to build a foundation for a truly decolonial and just energy transition,all around the world. / Infrastrukturprojekt som bidrar till realiseringen av energiomställningen har fått enöverlag mycket positiv inramning av regeringar i världen. Detta gäller i synnerhetgrön vätgas vilket betraktas som en lösning till flertalet olika kriser. I denna master-uppsats undersöks drivkrafterna bakom den massiva ökningen av vätgas-ekonomin iden globala södern, samt de socioekonomiska och ekologiska konsekvenserna avprojekt som behandlar produktionen av grön vätgas. Vidare utvärderas huruvidaden positiva inramningen beskriver sanningen av dessa vätgasprojekt korrekt. Föratt uppnå detta användes ett grönt vätgasprojekt som leds av det tysk-brittiskakonsortiet Hyphen, och som planeras att etableras i Namibia, som en emblematiskfallstudie. Enligt ramverket socioekologisk fix som kommer från politisk ekologi,tyder resultaten starkt på att vätgas inte bidrar väsentligt till att lösa klimat-krisen ejheller sociala problem i den globala södern. Tvärtom, starkt påverkad av inhemskoch internationell politik, så verkar bidra till att lösa kapitalismens kristendens, vilketär överackumulering av kapital som kräver nya sätt för att cirkuleras så att kapital-ismen kan förnya sig själv. Genom att göra naturresurser till handelsvaror och integr-era dem i globala värdekedjor så riskerar det det namibiska samhället attmissgynnas, medan ett fåtal internationella aktörer tjänar på det. På samma sätt lederprojektets finansierings-strategi till att Namibia hamnar i ett potentiellt finansielltberoende. Dessutom syns arvet från tysk kolonialism och den sydafrikanskaapartheidregimens ockupation i och hur infrastrukturen för produktion av vätgasplaneras. På så sätt kan hegemoniska strukturer som vidmakthåller sociala eliter ochdärmed sociala ojämlikheter förstärkas genom ett projekt som sägs gynna helanationen. Genom att utvärdera den gröna vätgasens politiska ekologi bidrar jag tillen kritisk forskningsagenda som tar hänsyn till globala ojämlikheter, kolonialahistorier och olika ideologier. Detta kommer förhoppningsvis också att bidra till attrealisar en avkolonisering och rättvis energiomställning över hela världen.

Researchers, environmentalists, social justice activists and policy makers have long discussed the inherent environmental and social problems prevalent in food systems. This thesis explores ways in which foodsharing can be interpreted as a movement towards a future set of economic relationships that values environmental limits and the right of individuals to access food. Contributing to a growing body of literature, I argue that foodsharing demonstrates the ability for people to organize using alternative digital tools for collection and distribution of readily abundant resources without the need for significant government or business intervention, producing a type of commons relationship.  The aim of the thesis is to explore what foodsharing, as a process of commoning, can teach us about alternative forms of economic and social exchanges. If alternative economic organizations are important for a just transition, social scientists need to go beyond arguments for their relevance to study their actual strengths, weaknesses, and opportunities to support them. Drawing on theories of commons, prefigurative politics and just transitions, this thesis looks at an alternative economy organization which succeeds despite working against the status quo, to show where the social system around it is not designed to support it and asks what it might need to reach further.  This is explored through the qualitative case study of a well-established foodsharing organization in a medium size city on the West coast of Sweden. Research questions focused on the political ideas used by the organization, the ways in which it was organized, and the reasons for and resolution of conflict. Through interviews, observations, and online research the case is elaborated upon and analyzed to reveal the unique dynamics of the studied organization. These include very specific rules for collecting and distributing food that aim to maintain transparency, solidarity, and fairness. The foodsharing organization displays some characteristics of a food commons and in other instances characteristics of a gift economy. The main contribution is a closer look at the resulting interpersonal and organizational dynamics of one alternative economy organization in order to illuminate some challenges of organizing and maintaining similar ventures in the future. If alternative economic organizations have social benefit, then they will need to be supported in the ways in which are appropriate to their form and politics. / Forskare, miljövetare, aktivister och politiker har länge pratat om de inneboende miljö- och social problem som präglar matsystemet. Denna avhandling utforskar om hur så kallad “foodsharing”, matdelning, kan tolkas som en rörelse mot framtidiga ekonomiska förhållanden som  värdesätter ekologiska gränser och individers grundläggande rätt till mat. Som ett bidrag till ett växande forskningsfält, menar jag att matdelning visar på människors förmåga  att använda digitala verktyg för att samla och distribuera överflödiga resurser utan behov av offentlig eller marknadsinvolvering, vilket skapar en typ av allmänning mellan människor.  Syftet med avhandlingen är att utforska vad matdelning, som en typ av allmänning, kan lära oss om alternativa former av ekonomiska och sociala utbyten. Om demokratiska ekonomiska verksamhet är viktigt för en rättvis omställning, så behöver samhällsvetenskapen gå bortom att argumentera för dess relevans, till att i stället studera deras styrker, svagheter, och faktiska behov. Med utgångspunkt i teorier kring allmänningar, prefigurativ politik, och rättvis omställning, tittar denna avhandling närmare på en alternativ ekonomisk organisation som lyckas även om den arbetar emot status quo, för att förstå och beskriva hur samhällssystemet inte är utformat för att stötta dem och vad de behöver för att nå längre.  Detta utforskas genom en kvalitativ fallstudie av en väl etablerad matdelningsorganisation i en medelstor stad på Sveriges västkust. Forskningsfrågorna fokuserade på den politiska idéer i organisationen, hur den organiserades, och grunderna för och metoder för att minska konflikt. Genom intervjuer, observationer, och webbaserad forskning, belyses och analyseras fallet för att visa de unika dynamikerna som präglar denna organisation. Dessa inkluderar regler för insamlingen och distributionen av mat med fokus på att upprätthålla transparens, solidaritet och rättvisa. Organisationen visar både på egenskaper av en matallmänning och av en gåvoekonomi. Det huvudsakliga bidraget är en närmare förståelse av de resulterande mellanmänskliga och organisatoriska dynamikerna i en icke-monetär organisation som arbetar utifrån principer av ömsesidighet och belyser några av utmaningarna med att organisera och upprätthålla denna typ av initiativ i framtiden. Om ömsesidiga organisationer ska skapa ett socialt värde, så behövs de stödjas på sätt som är lämpliga i relation till deras form och politik. / <p>QC 20240513</p>

The aim of this paper is to explore contemporary trends in the field of urban planning in Stockholm, Sweden, especially in the context of the COVID-19 pandemic. The aim is furthermore to, from an urban justice perspective, investigate the potential application of the “15-minute city” in Stockholm, a planning model with the central premise of residents having no longer than 15 minutes to basic services and functions by foot or bicycle. A variation of the concept is the “one-minute city”, used to describe the street transformation projects Framtidsgatan and Street Moves. The findings suggest that the pandemic has more or less confirmed the strategic direction of the city, rather than changing it. The 15-minute city model is not explicitly mentioned in any strategies or planning documents, but the city’s planning seems to be guided by principles in line with those of the model, for instance in the centering of components such as proximity, density and (physical) diversity. The 15-minute city model and relevant street transformation projects further primarily seem to address justice issues through spatial redistribution. On the street level, this entails transforming space intended for cars into recreational space, to the benefit of pedestrians and cyclists. On the regional level, it entails a restructuring of the built form in compliance with components such as proximity, density and diversity, in order to bridge the gap in accessibility to basic services and functions between different social groups. The analysis suggests that spatial changes in accordance with the 15-minute city model can have some positive effects in furtherance of justice but that this is highly dependent on these measures being implemented in socio-economically vulnerable areas as well as there being measures in place to assure that local residents are not displaced through gentrification, among other things.

Klimatförändringarna är en av vår tids största utmaningar och stater har samlat sig för att begränsa de bakomliggande orsakerna och dess konsekvenser. Genom avtal, agendor och deklarationer planerar stater för gröna ekonomier fria från utsläpp av växthusgaser, med målsättning att förhindra ytterligare störningar i klimatsystemet. Omställningsarbetet för att minska utsläppen av växthusgaser har sipprat ner på kommunal nivå, eftersom deras lokala expertis och förmåga att verka på gräsrotsnivå är avgörande. Forskarsamväldet har synliggjort vikten av att basera omställningen på rättviseaspekter, men definitioner av en rättvis omställning är tvetydiga inom området. Den här studien syftar till att undersöka om och hur miljö- och klimaträttvisa framställs i svenska kommuners strategier för att motverka klimatförändringar. För att uppfylla studiens syfte har tillgänglig strategisk dokumentation av fyra svenska miljö- och hållbarhets-topprankade kommuner analyserats. Med vägledning av JUST-ramverket, som representerar principerna för miljö- och klimaträttvisa, visar resultatet att även om rättviseprinciper inte är huvudsyftet med deras strategier, är aspekter av rättvisa relativt närvarande. Resultatet visar dessutom att kommunernas olikheter och förutsättningar påverkar deras strategiska arbete med klimatförändringar och likaså förekomsten av miljö- och klimaträttvisa. / Climate change is one of the main challenges of the 21st century, and states are coming together intending to mitigate its causes and consequences. Through agreements, agendas and declarations, states aim towards green economies to prevent further disruptions within the climate system. Furthermore, the transition work to reduce greenhouse gas emissions has trickled down to a municipal level, as their local expertise and ability to operate at a grassroots level is vital to the transitional work. Scholars have highlighted the importance of making the transition based on aspects of justice, even though the definition of a just transition is unclear within the field. Therefore, this study aims to investigate how and if environmental and climate justice are occurring in Swedish municipalities' strategies towards climate change mitigation. To do so, available strategic documentation of four top-rated sustainability and climate-aware municipalities in Sweden has been analyzed and interpreted. Through the lens of JUST-framework, representing principles of environmental and climate justice, the results reveal that while justice is not a central point in these strategies, elements of justice are relatively present. The findings indicate that the municipalities' differences and circumstances affect their strategic work with climate change mitigation and whether justice is occurring.

För att stödja regioner och industrier att minska växthusgasutsläppen och nå Europeiska unionens mål om klimatneutralitet till år 2050 har EU tagit fram färdplanen “Den gröna given” och fonden för en rättvis omställning (FRO). FRO syftar till att minska negativa socioekonomiska konsekvenser som följer av omställningen mot mindre kolintensiva processer i sårbara regioner och industrier. Två av fyra utpekade svenska regioner är Västerbotten och Norrbotten samt deras metall- respektive stålindustri. Studiens syfte är att med en narrativ analys av Västerbottens och Norrbottens territoriella omställningsplaner och semistrukturerade intervjuer undersöka hur tre policynivåer (nationell, regional och kommunal) uttrycker tolkningar av rättvis omställning. Med hjälp av en abduktiv ansats har tidigare studier fungerat som ett stöd för att identifiera rättviseanspråk (processuell, fördelning, erkännande och återställande) samt berättelser i studiens empiriska material. Studiens narrativa analys har belyst vilka aktörer det är som förväntas genomföra arbetet av omställningen och vilket utfall av vinster och förluster som kan följa. Dessutom tyder studiens berättelser att ett gemensamt arbete är viktigt för en rättvis omställning. Likaså framkommer det att den nationella politiska berättelsen präglar hur den regionala och kommunala berättelsen formas, samt vilka rättviseanspråk som dominerar. Studiens slutsatser är bland annat att återställande-rättvisa dominerar i den nationella berättelsen och att ett fokus finns på tekniska lösningar. Den regionala berättelsen använder främst processuell-rättvisa och betonar vikten av politiskt ansvarstagande. Den kommunala berättelsen använder också processuell-rättvisa men även fördelnings-rättvisa genom att uttrycka att medborgare också bör inkluderas i en rättvis omställning. / To support regions and industries in decreasing their greenhouse gas emissions and reaching the European union's goal regarding climate neutrality by 2050, the EU has presented a set of proposals named “The Green Deal” as well as the Just Transition Fund (JTF). JTF aims to limit the negative socioeconomic consequences that a transition towards less carbon intensive processes in vulnerable regions and industries could result in. Two of the four designated Swedish regions are Västerbotten and Norrbotten and their metal- and iron-industry. The study aims to, with a narrative analysis of Västerbotten’s, and Norrbotten’s Territorial Plans and semi-structured interviews, investigate how three policy levels (national, regional and local) express interpretations of Just Transition. With an abductive approach, previous studies have worked as a support in identifying justice claims (procedural, distributional, recognition, restorative) and stories within the empirical material. The study's narrative analysis has elucidated which parties that are expected to contribute to the transition and what wins and losses that the transition could result in. Furthermore, the studies stories highlight that working together is important in reaching a Just Transition. It also becomes clear that the national political story influences the regional and local policy stories, as well as which justice claims that are dominating. The study’s conclusions are, for example, that the spatial and temporal aspects of the story deepen the understanding of justice, and that recognitional justice is the least used justice claim in the study's policy stories.