Regelverk för redovisning utvecklas och harmoniseras ständigt, men den komplexa värderingen av goodwill samt rörelseförvärv består. Förvärvad goodwill är ofta en betydande komponent och förväntas generera framtida ekonomiska fördelar. Tidigare studier som utifrån redovisning- eller kapitalmarknadssyn uträtt förvärv och dess lönsamhet har fått tvetydiga svar. Studien ämnar till att belysa värderingsproblematiken vid rörelseförvärv med fokus på goodwill då den förväntas generera framtida ekonomiska fördelar. Syftet är att avgöra huruvida den redovisningsmässiga och marknadsmässiga värderingen av ett rörelseförvärv samverkar samt se hur väl de kan förklara företagskombinationens framtida lönsamhet. Studien utfördes genom en kvantitativ metod där data samlades in från databaserna Zephyr, Retriever Business samt Nasdaq Nordic. För att undersöka marknadens värdering tillämpades eventstudiemetodik. Data analyserades med hjälp av en korrelationsanalys samt multipel regressionsanalys. Korrelationsanalysen visade att det förelåg ett negativt samband mellan förvärvad goodwill samt investerarnas värdering vid förväntad ekonomisk förlust. Studien visade att lönsamhet efter förvärv påverkades av variablerna goodwill samt immateriella övervärden. Investerarnas värdering kan hjälpa till att förklara lönsamhet bättre vid förväntad ekonomisk förlust.

Bakgrund: IFRS 3 togs fram för att öka transparensen i de finansiella rapporterna genom att i högre grad särskilja immateriella tillgångar från goodwill och därmed höja informationsvärdet och beslutsanvändarbarheten för användare av de finansiella rapporterna. Ur ett svenskt perspektiv har dock inte IFRS 3 fått det genomslag IASB önskat, och det är därför av intresse att försöka förklara vilka revisorsspecifika faktorer som har en påverkan på hur IFRS 3 tolkas. Syfte: Syftet med denna studie är att förklara vilka faktorer hos revisorn som påverkar mängden allokerad goodwill vid rörelseförvärv enligt IFRS 3. Metod: Genom ett eklektiskt angreppssätt och deduktion försöker vi förklara vilka faktorer hos revisorn som påverkar mängd allokerad köpeskilling till goodwill vid rörelseförvärv. Sekundärdata används och studien är av tvärsnittsdesign. Resultat: Resultatet visar att byråtillhörighet samt revisorns geografiska placering har påverkan på goodwillredovisningen. De företag med KPMG som revisionsbyrå har en lägre andel av köpeskillingen hänfört till goodwill, och likaså för de företag som är kunder hos de mindre kontoren. Kunskapsbidrag: Genom att försöka förklara vilka faktorer som påverkar goodwillredovisningen bidrar studien med kunskap till området kring vad som påverkar, eller inte påverkar, tolkningen av IFRS 3 på en revisorsspecifik nivå. Studien visar att byråskillnader existerar och har påverkan i hur IFRS 3 tillämpas samt att det studien bidrar med ett nytt perspektiv kring teorin om att större kontor är mer oberoende av sina klienter. / Background: IFRS 3 was brought to the accounting practice to increase transparency in the financial reports by separating intangible assets from goodwill to a higher degree and thereby increasing the informational value and decision usefulness for users of the financial reports. However, IFRS 3, from a Swedish perspective, has not had the impact that was wished for by the IASB, and hence it is of interest to try to explain which auditor specific factors that have an impact on the interpretation of IFRS 3. Purpose: The purpose of this study is to explain which auditor specific factors that affects the amount of the purchase price allocated to goodwill in case of acquisitions according to IFRS 3. Method: By using an eclectic approach with multiple theories and a deductive method we are trying to explain which auditor specific factors that affects the allocation of the purchase price to goodwill in case of acquisitions. The study uses secondary data and the study is of cross-sectional design. Result: The results indicate that factors that affect the allocation of the purchase price to goodwill are the auditor’s geographical location and to which bureau the auditor belongs to. Clients to KPMG experience a lower allocation of the purchase price to goodwill compared to its branch colleagues. The same result is shown for smaller offices. Contribution: By trying to explain which factors that affect the allocation of the purchase price this study contributes with knowledge regarding which factors do, or do not, affect the interpretation of IFRS 3 on an auditor specific level. The study shows that differences between bureaus exists and has an impact on how IFRS 3 is applied in practice. It also debates earlier theory stating that bigger offices should be less dependent on its clients which we find no evidence of. Instead we find that smaller offices are less dependent and thus producing audits with higher quality.

Bakgrund: Sedan IFRS infördes år 2005 har goodwill fått en allt mer betydande roll i svenska börsnoterade företag. Idag utgör goodwill majoriteten av köpeskillingen vid rörelseförvärv, vilket går emot grundtanken hos de nuvarande redovisningsstandarderna. Redovisningen av rörelseförvärv enligt IFRS ger företagsledningen stor frihet att använda sitt egna omdöme. Detta har av många påpekats ger plats för opportunistiskt agerande och möjligheter för företag att strategiskt kunna fördela större summor till goodwill. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka huruvida företagens skuldsättningsgrad, storlek och lönsamhet påverkar andelen av köpeskillingen som allokeras till goodwill vid rörelseförvärv. Vidare är syftet att undersöka om företagsledningen i svenska noterade bolag agerar opportunistiskt vid köpeskillingallokeringen i samband med rörelseförvärv. Metod: För att uppnå studiens syfte har en kvantitativ metod använts. I studien undersöks  194 rörelseförvärv gjorda av företag noterade på Large Cap och Mid Cap under perioden 2011-2014. Detta gjordes för att undersöka sambandet mellan företagens skuldsättningsgrad, storlek och lönsamhet och andelen av köpeskillingen som allokeras goodwill. Detta har testats med hjälp av regressionsanalyser. Resultat och slutsats: Studiens resultat visar att företag med lägre lönsamhet tenderar att fördela en större andel av köpeskillingen till goodwill jämfört med företag med högre lönsamhet. Resultatet påvisar även att mindre företag tenderar att allokera en större andel av köpeskilling till goodwill jämfört med större företag. Studien finner dock enbart svaga belägg för att skuldsättningsgrad kan vara en påverkande faktor. Resultatet ger följaktligen indikationer på att företagsledningen agerar opportunistiskt i samband med köpeskillingsallokeringen. / Background: Since adopting IFRS in 2005, goodwill has gained an increasingly significant role in Swedish listed companies. Today, goodwill makes for the majority of the purchase price in business acquisitions, which goes against the basic idea of the current accounting standards. Accounting for business acquisitions under IFRS gives management greater discretion and more room to use their own judgement. This has been pointed out by many to provide room for opportunistic behavior and the opportunity for companies to strategically allocate larger sums to goodwill. Purpose: The purpose of this paper is to examine whether the companies’ leverage, size and profitability affect the percentage of the purchase price allocated to goodwill. Furthermore, the purpose is to examine whether managers in Swedish listed firms act opportunistically in the case of purchase price allocation associated with business acquisitions. Method: To achieve the purpose of the study a quantitative method is used. This study examined 194 business acquisitions made by companies listed on the Large Cap and Mid Cap during the period 2011-2014. This was done to examine the correlation between firm leverage, size and profitability and the proportion of the purchase price allocated to goodwill. This has been tested using regression analysis. Results and conclusion: The results of the study show that companies with lower profitability tend to allocate a greater proportion of the purchase price to goodwill compared with companies with higher profitability. The results also show that smaller companies allocate a larger proportion of the purchase price to goodwill compared with larger companies. The study finds, however, only weak evidence that leverage can be an influencing factor. These results therefore provide indications that management uses their discretion to act opportunistic in the purchase price allocation process.

Bakgrund och problemformulering: År 2005 infördes standarden IFRS 3 med syfte att förbättra relevansen, tillförlitligheten och jämförbarheten i de finansiella rapporterna angående rörelseförvärv. Genom standarden infördes regler kring identifieringen av immateriella tillgångar för att kunna särskiljas från goodwill och därmed reducera goodwillposten. Trots regleringen av standarden visar tidigare studier att svenska börsnoterade företag redovisar mer än hälften av övervärden från rörelseförvärv som goodwill. Dessutom finns det indikationer på att IFRS 3 är öppen för egna tolkningar och subjektiva bedömningar som ger företag möjlighet att redovisa olika resultat beroende på hur de tolkar IFRS 3. En faktor som kan påverka ett företags fördelning av övervärden är dess branschtillhörighet, vilket denna studie ämnar undersöka. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka och analysera huruvida företagets branschtillhörighet har en påverkan vid fördelning av övervärden. Studien syftar vidare till att undersöka om det råder branschpåverkan vid identifiering av immateriella tillgångar.   Referensram: Studiens referensram utgår från den nyinstitutionella teorin, regelverk inom redovisningen samt tidigare forskning inom ämnet.   Metod: Studien bygger på en kvantitativ metod i form av en komparativ design. Studien utgår från en totalundersökning där 75 företag inom sju branscher jämförts gällande hur de fördelar övervärden vid rörelseförvärv år 2018. Dessutom undersöker denna studie hur de olika branscherna identifierar och kategoriserar immateriella tillgångar.   Resultat och Slutsats: Samtliga undersökta branscher i denna studie fördelade den största andelen av övervärden på goodwill vilket överensstämmer med tidigare studier. Det framgår i denna studie att det råder en branschpåverkan vid identifiering av immateriella tillgångar. Kategorin kundrelaterade tillgångar var vanligast bland samtliga branscher. / Background and research issue: In 2005, the standard IFRS 3 was introduced, aimed to improve the relevance, reliability and comparability of the financial statements regarding business acquisitions. The standard introduced rules for the identification of intangible assets in order to be distinguished from goodwill and thereby reduce the latter. However, despite the new regulations, previous studies show that Swedish listed companies report more than half of the excess values from business acquisitions as goodwill. In addition, there are indications of IFRS 3 being open for alternative and biased interpretations, giving companies the opportunity to show different results. A factor which may influence how a company distributes the excess values is industry affiliation, which this study aims to examine.   Purpose: The purpose of this study is to examine and analyse whether the company’s industry affiliation has an impact on the distribution of excess values. The study also intends to examine whether there is industry impact in identifying intangible assets.   Framework: The framework of the study is based on modern organization theory, regulations in accounting and previous studies in the subject.  Method: This study is based on a quantitative method in the form of a comparative design.  The study is based on a census where 75 companies in seven different industries have been compared as regards to how they distribute excess values of business acquisitions and how the intangible assets are identified and categorised in the different industries.  Results: In all industries examined in this study, the largest part of excess values is distributed as goodwill which corresponds with previous studies. It appears in this study that there is an industry impact during identifying intangible assets. All industries used customer-related intangible assets as the most frequently used category for excess values of business acquisitions.

<p><strong>Problemformulering </strong>Svenska företag som från år 2005 redovisar enligt IAS/IFRS ska i högre utsträckning än tidigare fördela det överpris som betalas vid företagsförvärv på de tillgångar som förvärvas. Tidigare studier har efter införandet mätt var tillgångarna tar vägen vid rörelseförvärv. Det har visat sig svårt för företagen att på ett konsekvent och stringent sätt identifiera immateriella tillgångar sedan specificera dem tydligt i balansräkningen. Begreppsförvirring och otydliga poster i redovisningen har gjort de svårt för användaren av årsredovisningen att få relevant information. Frågan är om det blivit bättre med tiden?</p><p><strong>Syfte </strong>Mäta utvecklingen av specificerade immateriella tillgångar sedan införandet av IAS/IFRS. Följande frågeställningar har ställts: 1. Specificerar företag sina identifierade immateriella tillgångar enligt de ramverk IASB förespråkar så att god redovisningssed kan återspeglas? 2. Har andelen ospecificerade immateriella tillgångar minskat?</p><p><strong>Metod </strong>För att samla in information om utvecklingen har vi studerat årsredovisningen för svenska noterade börsföretag som redovisar enligt IAS/IFRS. Årsredovisningar mellan åren 2003 och 2008 för bolag på stockholmsbörsens Large cap-lista har studerats. En kvantitativ undersökning där operationalisering används för att koda poster från balansräkningen. Egen kodning av vad som anses som vara tillräcklig specificering av tillgången har utförts med begreppet god redovisningssed som grund. Slutligen genomförs beräkning på antal, andel och värde av specificerade immateriella tillgångar varje år.</p><p><strong>Teoretisk referensram </strong>De normer, praxis och lagar som berör immateriella tillgångar och företagsförvärv har författarna sammanställt för att kunna ta del av informationen från årsredovisningar och definiera egna begrepp, Immateriella tillgångar (IAS 38), Företagsförvärv (IFRS 3), Nedskrivning (IAS 36) och redovisningens egenskaper återkopplas i slutsatsen.</p><p><strong>Slutsats </strong>Efter våra kriterier för ospecificerade poster fick vi fram att en positiv utveckling har skett sedan införandet av IAS/IFRS. I takt med identifiering av immateriella tillgångar ökar specificering. Ospecificerade poster har sjunkit med drygt 10 %. Värdet av immateriella har under studiens tidsperiod ökat med 1303 %. Det har inneburit att det totala värdet av ospecificerade tillgångar idag är betydligt större. Det i sin tur påverkar givetvis användaren när den ska ställning till en betydligt större summa ospecificerade tillgångar.</p> / <p><strong>Problem </strong>Listed companies have since the introduction of IAS / IFRS new accounting directives to follow. A major difference is that goodwill, as an asset, may no longer be amortized but will be subjected to an annual impairment test. This will result in the extraction, identification and depreciation of intangible assets from goodwill. This has been proved difficult for companies to identify consistently and rigorously. Confusion and vague items in reporting has made it difficult for users to share information in a proper way.</p><p><strong>Purpose </strong>To measure the progress of specified intangible assets in annual reports, since the introduction of IAS / IFRS. Questions to be answered: 1. Do companies specify their identified intangible assets in agreement with the IASB framework? 2. Has the total value of unspecified assets decreased over time?</p><p><strong>Method </strong>To gather information, we have studied the annual reports of listed companies reporting under IAS / IFRS. For this report, we have chosen annual reports from the years 2003 to 2008 on companies on the Stockholm Stock Exchange's Large Cap list and made a quantitative study, in which operationalization is used to encode the items from the balance sheet.</p><p><strong>Theoretical frame of reference </strong>We have compiled the standards, practices and laws relating to intangible assets and acquisitions. This has been done to acquire the information from annual reports and to define our own concepts. Intangible assets (IAS 38), Business Combinations (IFRS 3), Impairment (IAS 36) and accounting characteristics serve as a foundation to our conclusions.</p><p><strong>Conclusion </strong>Following our criteria for unspecified items, a positive development has occurred since the introduction of IAS / IFRS. As the identification of intangible assets develops with IFRS3 we have seen an increase of specification. Unspecified items have decreased by over 10%. The value of intangible assets during this period has increased by 1303%. It has meant that the total value of unspecified assets today is much bigger. This will affect the user, of course, when he/she will consider a much larger amount unspecified assets.</p>

Problemformulering Svenska företag som från år 2005 redovisar enligt IAS/IFRS ska i högre utsträckning än tidigare fördela det överpris som betalas vid företagsförvärv på de tillgångar som förvärvas. Tidigare studier har efter införandet mätt var tillgångarna tar vägen vid rörelseförvärv. Det har visat sig svårt för företagen att på ett konsekvent och stringent sätt identifiera immateriella tillgångar sedan specificera dem tydligt i balansräkningen. Begreppsförvirring och otydliga poster i redovisningen har gjort de svårt för användaren av årsredovisningen att få relevant information. Frågan är om det blivit bättre med tiden? Syfte Mäta utvecklingen av specificerade immateriella tillgångar sedan införandet av IAS/IFRS. Följande frågeställningar har ställts: 1. Specificerar företag sina identifierade immateriella tillgångar enligt de ramverk IASB förespråkar så att god redovisningssed kan återspeglas? 2. Har andelen ospecificerade immateriella tillgångar minskat? Metod För att samla in information om utvecklingen har vi studerat årsredovisningen för svenska noterade börsföretag som redovisar enligt IAS/IFRS. Årsredovisningar mellan åren 2003 och 2008 för bolag på stockholmsbörsens Large cap-lista har studerats. En kvantitativ undersökning där operationalisering används för att koda poster från balansräkningen. Egen kodning av vad som anses som vara tillräcklig specificering av tillgången har utförts med begreppet god redovisningssed som grund. Slutligen genomförs beräkning på antal, andel och värde av specificerade immateriella tillgångar varje år. Teoretisk referensram De normer, praxis och lagar som berör immateriella tillgångar och företagsförvärv har författarna sammanställt för att kunna ta del av informationen från årsredovisningar och definiera egna begrepp, Immateriella tillgångar (IAS 38), Företagsförvärv (IFRS 3), Nedskrivning (IAS 36) och redovisningens egenskaper återkopplas i slutsatsen. Slutsats Efter våra kriterier för ospecificerade poster fick vi fram att en positiv utveckling har skett sedan införandet av IAS/IFRS. I takt med identifiering av immateriella tillgångar ökar specificering. Ospecificerade poster har sjunkit med drygt 10 %. Värdet av immateriella har under studiens tidsperiod ökat med 1303 %. Det har inneburit att det totala värdet av ospecificerade tillgångar idag är betydligt större. Det i sin tur påverkar givetvis användaren när den ska ställning till en betydligt större summa ospecificerade tillgångar. / Problem Listed companies have since the introduction of IAS / IFRS new accounting directives to follow. A major difference is that goodwill, as an asset, may no longer be amortized but will be subjected to an annual impairment test. This will result in the extraction, identification and depreciation of intangible assets from goodwill. This has been proved difficult for companies to identify consistently and rigorously. Confusion and vague items in reporting has made it difficult for users to share information in a proper way. Purpose To measure the progress of specified intangible assets in annual reports, since the introduction of IAS / IFRS. Questions to be answered: 1. Do companies specify their identified intangible assets in agreement with the IASB framework? 2. Has the total value of unspecified assets decreased over time? Method To gather information, we have studied the annual reports of listed companies reporting under IAS / IFRS. For this report, we have chosen annual reports from the years 2003 to 2008 on companies on the Stockholm Stock Exchange's Large Cap list and made a quantitative study, in which operationalization is used to encode the items from the balance sheet. Theoretical frame of reference We have compiled the standards, practices and laws relating to intangible assets and acquisitions. This has been done to acquire the information from annual reports and to define our own concepts. Intangible assets (IAS 38), Business Combinations (IFRS 3), Impairment (IAS 36) and accounting characteristics serve as a foundation to our conclusions. Conclusion Following our criteria for unspecified items, a positive development has occurred since the introduction of IAS / IFRS. As the identification of intangible assets develops with IFRS3 we have seen an increase of specification. Unspecified items have decreased by over 10%. The value of intangible assets during this period has increased by 1303%. It has meant that the total value of unspecified assets today is much bigger. This will affect the user, of course, when he/she will consider a much larger amount unspecified assets.

Bakgrund: Identifiering av immateriella tillgångar har visat sig vara ett problemfyllt område både för företagen och andra utövare. Tidigare studier har visat på att en stor del av köpeskillingen fördelats till goodwill vilket delvis kan vara ett resultat av immateriella tillgångar inte identifieras i tillräcklig utsträckning. Det har även påpekats att det finns ett stort svängrum inom regelverket som tillåter mycket individuella bedömningar.   Syfte: Syftet är att undersöka om det finns skillnader mellan branscher på den svenska marknaden avseende noterade företags identifiering av immateriella tillgångar vid det första redovisningstillfället efter rörelse-förvärv och i så fall vad orsakerna kan vara. Vi vill även undersöka om det går att urskilja en branschpraxis för identifiering av tillgångar och fördelning av köpeskillingen. Genomförande: Både en kvalitativ och en kvantitativ undersökning har genomförts. Branschjämförelser har gjorts för genomförda rörelseförvärv på Stockholmsbörsen under perioden 2005 till 2011. Den kvalitativa undersökningen, har baserats på intervjuer med fyra värderingsexperter.   Resultat: Av undersökningen framgår att det finns skillnader för hur företagen fördelat köpeskillingen till de tre tillgångslagen immateriella tillgångar, goodwill och netto materiella tillgångar men att det är svårt att göra en koppling till branschpraxis. Från intervjuer har vi dock konstaterat att det sannolikt förekommer att företag följer varandra vilket kan förklara skillnader mellan branscher. Fördelningarna påverkas också i stor utsträckning av förvärvets väsentlighet i förhållande till företaget som helhet. / Background: Identification of intangible assets has proven to be a problematic area for both the companies and accountingproffessionals. Previous studies have shown that a large part of the purchase price was allocated to goodwill, which may partly be a result of intangible assets not being recognized sufficiently. It has also been pointed out that there is a wide range in the regulatory framework that allows a lot of individual assessments.   Aim: The aim is to examine whether there are differences between industries in the Swedish market for listed companies' identification of intangible assets at initial recognition for business combinations and, if so, what the reasons may be. We also want to investigate whether it is possible to discern an industry practice for the identification of assets and the allocation of the purchase price.   Completion: Both qualitative and quantitative research has been conducted. The quantitative part consists of industry comparisons of acquisitions on the Nasdaq OMX Stockholm listings Small, Mid, Large Cap during the period 2005 to 2011. The qualitative part is based on interviews with four valuation experts.   Results: The study shows that there are differences in how the companies divided the purchase price between the three asset classes intangible assets, goodwill and net tangible assets, but that it is difficult to make a connection to industry practice. From the interviews, we have found that it is likely that companies follow each other, which may explain the differences between industries. The distributions are also influenced largely by the acquisition materiality in relation to the company as a whole.