Begreppet Continuous Integration (CI) är idag centralt för många företag i deras produktutveckling. Kraven dessa företag ställer på denna programvara skiljer sig, beroende på vad de använder den till och hur deras miljö ser ut. Jenkins är en programvara som används för CI, det är öppen källkod och har ett brett stöd för pluginer. Det finns ett stort urval av pluginer redan idag, men det är inte säkert att specifika önskemål från företag uppfylls av dessa. Därför är det intressant att på ett snabbt sätt ta fram specifika pluginer för dessa företag. Vi har i denna rapport utrett möjligheterna att utveckla pluginer till Jenkins i Ruby. Det senaste året har utveckling av pluginer i Ruby vuxit fram för Jenkins. Ramverket är fortfarande i ett tidigt stadium, men är utformat för att kunna falla tillbaka på det programmeringsspråk som Jenkins är skrivet i; Java. Det är på så sätt fullt möjligt att nu skriva pluginer i Ruby. Ruby är ett expressivt språk som är lätt att ta till sig, och den komplexitet som följer pluginutveckling i Java är till stor del gömd i Rubys ramverk. Vår slutsats är att Ruby är tillräckligt moget för att användas till pluginutveckling för Jenkins. Examensarbetet är uppdelat i två delar: en utvärdering av ramverken och deras verktyg för Ruby och Java, och en utvecklingsfas där vi fastställer vår analys. Den Rubyplugin som utvecklats kan ses som ett ‘proof-of-concept’, denna kan även användas som en slags mall vid framtida pluginutveckling vid Autoliv. / The concept Continuous Integration (CI) is vital to many companies today in their product development. These companies may have specific demands on their CI-software, depending on how they are using it and what their development environment looks like. Jenkins is a software that is used for CI, it is open source and it has a wide support for plugins. There is a great selection of plugins available today, but it is not certain these plugins satisfy the specific requirements. It is therefore interesting to, in a quick way, develop plugins that meet these conditions. In this report, we have evaluated the possibility to develop plugins for Jenkins in Ruby. In the last year or so, plugin development in Ruby has been growing to become a viable option. The framework is still at a very early stage, but it is constructed in such a way so that one can always fall back on the language Jenkins was made in;; Java. Because of this it’s definitely possible to write plugins in Ruby. Ruby is an expressive language and it is easy to learn, the complexity that comes with writing plugins in Java for Jenkins is largely hidden in the Ruby framework. Our conclusion is that Ruby is ready to be used for plugin development for Jenkins. This thesis is divided into two parts, an evaluation of the frameworks and the tools for Java and Ruby, and a development phase where we concrete our analysis. The Ruby plugin that is developed in this thesis can be seen as proof-of-concept, it can also be used as a kind of template for future plugin development at Autoliv.

På marknaden finns ett flertal JavaScript-ramverk, exempelvis: YUI, The Dojo Toolkit, Kendo UI och. Ext JS. Syftet med studien är att undersöka vilka av dessa JavaScript-ramverk som är lämpliga att använda vid utveckling av stora dynamiska webbapplikationer. Sedermera skall studien leda till ett förslag på JavaScript-ramverk för ändamålet. Ramverken har analyserats och jämförts med avseende på följande aspekter och kriterier: skalbarhet, prestanda, AJAX, RPC-hantering, licensering, webbläsarkompatibilitet, gränssnittskomponenter, anrop mellan domäner, DOM-hantering och användarvänlighet. För att jämföra och analysera ramverken har en testapplikation utvecklats med varje JavaScript-ramverk. Testapplikationen förses med information från en serverapplikation som utvecklats med PHP, där en SQLite-databas används som informationskälla. Förfarandet innebär att serverapplikationen inte används för att generera användargränssnittet, vilket därmed övergår till att vara JavaScript-ramverkets primära uppgift. Resultatet uppvisar att JavaScript-ramverket The Dojo Toolkit är karakteristiskt det mest lämpliga ramverket att använda i samband med utveckling av stora dynamiska webbapplikationer. Ramverket tillfredsställer samtliga kriterier och aspekter på ett eminent sätt. Sedermera föreslås Ext JS som det sekundära valet av JavaScript-ramverk för ändamålet. / On today’s market there are many attractive JavaScript-frameworks such as YUI, Dojo Toolkit, Kendo UI and Ext JS. The purpose with this study is to find JavaScript frameworks that are suitable in situation when developing large dynamic web applications. The study shall result in a proposal of one or more JavaScript frameworks to use in the situation previously described. The frameworks have been analyzed and compared with respect to the following aspects and criteria: scalability, AJAX, RPC-handling, cross-browser compatibility, GUI-components, cross-domain calls, DOM-handling, user-friendliness, performance, and licensing. To conduct this study a test application has been developed, that are developed with each framework. This application is feed with information from a database on a web server with PHP as the scripting environment. The application server’s primary objective is to provide information to the test application and not to generate the user interface. The result of this study indicates that Dojo Toolkit meets all requirements and has performed well overall. This framework satisfies the stated criteria and the specified aspects in an eminent way. It’s therefore proposed to be used as the main framework when developing large dynamic web applications. Ext JS is proposed as the secondary suggestion for the same purpose previously described.

No description available.

Syftet med undersökningen är att jag ska samla kunskap om olika ramverk för att ta fram hybridapplikationer och undersöka hur dessa ramverk presterar mot kriterier som tagits fram tillsammans med Bulldozer kommunikationsbyrå. Med hjälp av en samling kriterier är målet med undersökningen att komma fram till vilket som är det “bästa” ramverket för att ta fram en hybridapplikation för en webbutvecklare som saknar kompetens för att utveckla plattformsspecifika applikationer. Resultatet ska vägleda målgruppen i vilket ramverk de ska använda sig av när de bestämmer sig för att börja utveckla applikationer. Datainsamling för undersökningen skedde i två omgångar. Den första var vid urvalet av ramverk och då åtta stycken ramverk blev tre genom en dokumentanalys. Den andra omgången av datainsamling skedde på applikationerna som utvecklades utefter vilka tre ramverk som samlade på sig mest poäng under första datainsamlingen. Hur lätt det kommer att vara att underhålla och sätta sig in i koden undersöktes bara på de skrivna applikationerna och mättes med hjälp av cyklomatisk komplexitet och logiska rader kod. De ramverk som samlade på sig mest poäng efter första urvalet var Meteor, Phonegap och Titanium. Titanium valde under undersökningens gång att bli kommersiellt och täckte därför inte längre kriterierna och därför utvecklades det ingen applikation för det ramverket. Det utvecklades istället en applikation på ramverket som samlade på sig fjärde mest poäng, Cordova. Av Meteor, Phonegap och Cordova är Phonegap att föredra även om det samlade på sig lika många poäng som Meteor. Detta för att Phonegap är mognare och koden är mindre komplex vilket gör den lättare för utvecklare att sätta sig in i och hantera.

The existence of social networks on the Internet is today seen as broad, and the number of users of the network is increasing. There seems to be many reasons to which people are using the social networks. Within the network, users can for various reasons create groups with different objectives. One of the reasons is that groups are created in order to influence a company. With a perceived feeling that companies handle the problem differently, we assume the source is the uncertainty about what the groups really are. As part of understanding what is happening within the groups we ask ourselves how individuals within a particular group express themselves and how they influence each other. We intend to study how group members uses rhetorical arguments to influence each other, if there is any difference between men and women in the way they use the arguments, and how the group's purpose, policies and standards are reflected in the interaction. Our object of study is a group within the social network Facebook, where we chose to analyze a part of the group’s discussions by using a text analytical method. The study showed that a majority of members in our sample have a purpose to influence others. The result also shows that arguments that aim at logical thinking and common sense are most prevalent. But our results also show that a difference exists between men and women in the use of rhetorical arguments. As a conclusion we see that the ambiguity that the group’s policies and standards express actually reflects in the way the members express themselves.

<p>Det finns övrigt digitalt material (t.ex. film-, bild- eller ljudfiler) eller modeller/artefakter tillhörande examensarbetet somska skickas till arkivet.</p>

JavaScript har under de senaste sju åren varit det mest populära programmeringsspråket. JavaScript har ständigt utvecklats, så har även webben. Detta har lett till att det är möjligt att utveckla webbsidor som liknar riktiga mobilapplikationer, även kallat progressiva webbapplikationer. I denna studie var syftet att identifiera, undersöka och jämföra olika JavaScript-ramverk som kan användas för att skapa progressiva webbapplikationer. För att uppnå detta har granskningen skett i tre steg. Det första steget var att identifiera ramverk som tydligt identifierade sig själva som ramverk och främst fokuserade på klientsidan. Under första steget insamlades information om elva ramverk som uppfyllde kraven. Nästa granskning i steg ett var att identifiera de ramverk som återgav information på sin officiella webbsida om hur en progressiv webbapplikation implementeras. Efter denna granskning återstod endast två ramverk, Angular och Vue.js. I steg två utvecklades en identisk webbapplikation i vardera ramverk. I det tredje och sista steget jämfördes ramverken baserat på 15 riktlinjer vid val av ramverk för att slutligen avgöra vilket ramverk som var att föredra vid utveckling av en progressiv webbapplikation. Resultatet visade att Vue.js var det ramverk som rekommenderas vid implementering av en progressiv webbapplikation. Detta baserades på att ramverket krävde färre kodrader samt att ramverket funnits längre på marknaden. Ytterligare en anledning var att ramverket är mest populärt bland utvecklare på GitHub.

Mjukvaruutvecklingsprojekt började länge med hjälp av en fast dokumenterad kravspecifikation för att sedan utveckla hela systemet och till sist testa det. Agila metoder växte fram som en reaktion mot de tunga dokumentationsdrivna mjukvaruutvecklingsprojekten i slutet av 1900-talet. Agila metoder har brett ut sig och används nu i många olika branscher, men eftersom agila metoder är skapade för mjukvaruutvecklingsprojekt så kan inte agila ramverk alltid följas blint. Denna studie utforskar utmaningar och framgångsfaktorer för agila teams som arbetar mot flera kunder och hur teamet tillgodoser samtliga kunders behov när de använder sig av agila metoder. Studiens metod bygger på semistrukturerade intervjuer genomförda på distans i Zoom-möten; respondenterna arbetar med projektledning inom IT-branschen. Den data som samlades in i intervjuerna har transkriberats och sammanfattats för att sedan mynna ut i ett resultat. Resultatet är en förklaring av de mönster som hittades i intervjuerna. Utmaningar analyseras vid användning av agila metoder i icke-traditionella projekt iförhållande till utmaningar vid användning av agila metoder i teams med flera kunder. Även utmaningar som går att koppla till typen av tjänst eller produkt som levereras har analyserats. Vidare analyseras de anpassningar av agila metoder vid användande i teams med flera kunder mot de grundläggande steg som agila metoder utgår från. Studiens slutsatser är utmaningar som går att spåra till användandet av agila metoder i teams med flera kunder samt till vilken produkt eller tjänst som levereras, anpassningar av agila metoder för att tillgodose samtliga kunder och mätvärden för lyckat arbete med agila metoderi teams med flera kunder.

Forskningsfråga: Hur används styrning i en hybridorganisation i form av ett kommunalt allmännyttigt bostadsaktiebolag, utifrån PAR-ramverket? Syfte: Uppsatsens syfte är att beskriva och skapa förståelse för hur hybridorganisationer, i form av kommunala allmännyttiga bostadsaktiebolag arbetar med styrning i sina verksamheter, med grund i Merchant och Van der Stedes (2017) PAR-ramverk. Metod: Uppsatsförfattarna har använt sig av en abduktiv forskningsansats, där en kvalitativ studie har genomförts genom intervjuer med sex personer från tre olika kommunala allmännyttiga bostadsaktiebolag. Davilas (2005) kvantitativa studie har genom operationalisering omvandlats till en kvalitativ semistrukturerad intervjuguide. Litteraturstudien har genomförts genom att samla teorier från tidigare forskning. Slutsats: Uppsatsförfattarna kommer slutligen fram till att de kommunala allmännyttiga bostadsaktiebolagen liknar varandra mycket i sin styrning där mycket regleras genom styrdokumenten, det är detaljerna som skiljer bolagen åt. Styrningen är av en formell karaktär och kan liknas med PAR-ramverket. Handlingskontroll är den mest utmärkande kontrollen hos de kommunala allmännyttiga bostadsaktiebolagen i denna studie.

I dag finns det många olika ramverk att välja bland när det kommer till applikationsutveckling och det kan vara svårt att veta vilket av dessa man ska använda sig av. Denna rapport kommer undersöka två olika ramverk som skrivs i två olika programmeringsspråk vilka är Django och Node.js. Jämförelsen mellan dessa ramverk kommer handla om skillnader i användarvänligheten, det vill säga vilka typer av applikationer som bäst stödjs av något av ramverken, vilka serverleverantörer som har stöd för respektive ramverk samt vilka kunskaper utvecklaren bör ha för att behärska dessa ramverk. De metoder som används i denna rapport är insamling och analysering av olika dokument och artiklar samt intervjuer som utförts hos ett företag som arbetar med ramverket Django för att kunna besvara forskningsfrågorna. Vid sidan av detta har även en applikation skriven i Django implementerats för att öka kunskaperna kring detta ramverk. De resultat som framkommit är att ramverket Django främjar en snabbare utveckling och är mer tidseffektivt än vad Node.js är. Applikationer skrivna i Django besitter även en högre grundsäkerhet och detta för att det finns inbygga säkerhetsmoduler i ramverket. Node.js å andra sidan har ett större utbud av serverleverantörer samt en annan möjlighet att skräddarsy applikationer. Valet av ramverk är i detta fall mer en fråga om vilket programmeringsspråk som utvecklaren behärskar bäst.