Syftet med denna studie är att studera den språkliga konstruktionen av det våldsutsatta barnet utifrån SOU-rapporter (statens offentliga utredningar). Som teoretiska och metodologiska utgångspunkter har vi utgått ifrån socialkonstruktionism och diskurspsykologi. Därtill har vi integrerat feministisk teoribildning med betoning på genus. Som metod har vi utifrån diskurspsykologi valt att använda Edleys analysmodell bestående av tolkningsrepertoar subjektsposition samt ideologiska dilemman. I vårt resultat kom vi fram till fem olika tolkningsrepertoarer innefattande två subjektspositioner vardera. Första tolkningsrepertoaren belyser barnet som offer i form av brottsoffer och omyndig. Vår andra tolkningsrepertoar behandlar delaktighetens svårigheter gällande det aktivt deltagande barnet och det passivt deltagande barnet. Tredje tolkningsrepertoaren uppmärksammar barnet i förhållande till rättigheter där vi lyfter barnet som ägare av rättigheter samt barnet som underordnad rättigheter. Tolkningsrepertoar fyra ser till barnet relaterat till ansvar utifrån det ansvarstagande barnet och barnet under vuxnas ansvar. Den femte tolkningsrepertoaren skildrar barnet i relation till omsorg där vi i vårt material kunnat utläsa den omsorgsfulla mammans barn samt den våldsutövande pappans barn. Sammanfattningsvis har vi utläst den komplexitet som råder gällande det våldsutsatta barnets delaktighet i relation till omsorg och rättigheter.

Syfte: De immateriella tillgångarna är svårvärderade och diffusa tillgångar. Det har länge pågått en diskussion angående huruvida hantering av de immateriella tillgångarna påverkar värderelevansen och användbarheten av de finansiella rapporterna. Syftet med studien är att undersöka värderelevansen av de redovisade immateriella tillgångarna för kapitalmarknaden utifrån ett redovisningsperspektiv. Metod: Metoden grundas i Ohlson-modellen. Data från årsredovisningar har samlats in och sedan analyserats genom flera multipla regressioner och en korrelationsanalys.  Resultat & Slutsats:Resultatet av studien visar att det finns ett positivt signifikant samband mellan de totala immateriella tillgångarna och aktiepriset. Resultatet av denna studie visar således att de redovisade totala immateriella tillgångarna ger värderelevant information till kapitalmarknaden. Dock visar sig endast posterna FoU och patent vara värderelevanta för kapitalmarknaden när värderelevansen av de immateriella tillgångarna uppdelat i specifika poster undersöks. Förslag till fortsatt forskning:  Ett fåtal tidigare studier undersöker tillförlitligheten av de redovisade immateriella tillgångarna. Då tillförlitlighet precis som värderelevans är en av de fundamentala egenskaper redovisningsinformation bör besitta är det intressant att även undersöka hur tillförlitlig kapitalmarknaden anser att de redovisade immateriella tillgångarna är. Då tidigare forskning hävdar att det är svårt att mäta de immateriella tillgångarna på ett tillförlitligt sätt vore det relevant att undersöka om detta stämmer. Uppsatsens bidrag: Studien ger bevis för att de totala redovisade immateriella tillgångarna är värderelevanta. Det huvudsakliga praktiska bidraget med studien är att den kan ge intressenter en bättre förståelse för hur redovisningsinformation om de immateriella tillgångarna påverkar aktiepriset.

Ett företags utveckling inom redovisningsområdet påverkas ständigt av den miljö ochomgivning som redovisningen befinner sig i. Normgivningsorganen IASB och FASBhärstammar från två olika redovisningstraditioner och har därmed utvecklat olika syn påredovisningens utformning. IASB och FASB har sedan år 2002 inlett ett samarbete sombenämns konvergensprojektet där man inom ramen för projektet harmoniserar finansiellarapporter. Finansiella rapporter utgör en viktig informationskälla för externa användarepå kapitalmarknaden och är av en betydande karaktär för att redovisningen ska blitransparent och jämförbar. Från och med räkenskapsåret som inleds efter den 1 januari år2009 införs ett nytt resultatrapporteringssätt för noterade bolags koncernredovisning. Detnya resultatrapporteringssättet benämns Statement of comprehensive income och harmånga likheter med den amerikanska standarden SFAS No. 130 ReportingComprehensive income som är utgiven av FASB. Statement of comprehensive incomemedför att resultaträkningens utseende förändras och kommer att inkludera allaverksamhetens transaktioner oavsett om transaktionerna är realiserade eller orealiserade.Uppsatsens studie syftar till att besvara vad svenska redovisare med enkontinentaleuropeisk redovisningstradition som grund anser att den nya Statement ofcomprehensive income kommer att tillföra för externa användare av finansiella rapporter.Uppsatsarbetet har tillämpats genom en kvalitativ metod då vårt empiriska insamladematerial består av tre personliga möten med redovisningsspecialister. Eftersom alla trerespondenter har olika erfarenheter och kunskap kring ämnet anser vi att de harkompetens till att representera majoriteten av svenska redovisare.Undersökningen har resulterat i att den nya resultatrapporteringen Statement ofcomprehensive income ger en bättre helhetsbild av företagets finansiella ställning.Samtidigt ställs större krav på en ökad medvetenhet och kunskap hos de externaanvändarna för att kunna tolka och använda informationen på rätt sätt. Statement ofcomprehensive income kan även skapa otydlighet angående vilket resultat som ska utgöraföretagets bottom-line då det kommer att resultera i ”två” resultat för räkenskapsåret isamband med den nya resultatrapporteringens införande.Under uppsatsarbetet har vi upptäckt många nya intressanta aspekter som kan vara avintresse att studera och vara av relevans för vidare forskning inom området. Vi har somförslag om att genomföra samma studie igen inom en tioårsperiod eftersom man då harmöjlighet att utvärdera vad Statement of comprehensive incomes verkliga effekt tillför deexterna användarna. Ytterligare en intressant aspekt är att göra en grundlig studie kringIASB respektive FASB som organisation och undersöka om konvergensprojektetnågonsin kan nå sitt ursprungliga syfte som är att åstadkomma en harmonisering. / Uppsatsnivå: C

Vår uppsats behandlar en del av ett konvergensprojekt mellan de stora normgivarna IASB och FASB. Avsikten med projektet är att harmonisera normgivarnas redovisningsstandarder. Ett av stegen innebär att ta fram en gemensam föreställningsram. Vårt fokus i uppsatsen var på kapitel två i föreställningsramen som behandlar kvalitativa egenskaper för finansiella rapporter. Syftet med vår uppsats var att identifiera orsakerna till de förändringar av kvalitativa egenskaper för finansiella rapporter som hade skett i IASB:s föreställningsram under konvergensprojektets gång.Uppsatsens utgångspunkt var studier av olika offentliga dokument, publicerade av normgivarna. Vi utgick från IASB:s nuvarande föreställningsram och jämförde den med de nya förslagen som presenterats i form ett Discussion Paper, DP, och sedan ett Exposure Draft, ED. För att uppfylla vårt syfte behövde vi även använda oss av normgivarnas beslutsunderlag till de båda förslagen, Basis for Conclusions, samt reaktioner i form av kommentarer från några organisationer som vi valde ut.Slutsatserna delade vi in i tre olika kategorier av förändringar, vilka vi hade specificerat på förhand. Vi presenterade slutsatserna för respektive kvalitativ egenskap för sig. Vi kom fram till att de huvudsakliga förändringarna var omstruktureringar och omklassificeringar av de kvalitativa egenskaper som redan idag finns i IASB:s föreställningsram. I de flesta fall hade innebörden av de kvalitativa egenskaperna endast förändrats marginellt. Det som medförde störst reaktioner från våra utvalda organisationer var en rent språklig förändring som organisationerna tror kommer att medföra förvirring hos användarna av föreställningsramen. Ytterligare en stor förändring var exkluderingen av en etablerad kvalitativ egenskap med lång tradition.

Bakgrund och problem: Finansiella rapporters betydelse vid företagsanalyser och beslut som investerare fattar ställer krav på den externa redovisningen. Sammansatta avtal har begränsad vägledning i de befintliga redovisningsrekommendationerna, de grundläggande definitioner av intäkter präglas idag av svagheter. Hur ser efterlevnaden ut av dessa rekommendationer idag? Konvergensprojekt mellan IASB och FASB syfte är att harmonisera och skapa nya gemensamma rekommendationer kring intäktsredovisning. Kan konvergensprojektet tydliggöra och utveckla de befintliga rekommendationerna av sammansatta avtal?  Syfte: Syftet är att belysa problemområden kring intäktsredovisning av sammansatta avtal enligt IFRS, samt undersöka skillnaderna mellan de befintliga intäktsredovisningsrekommendationerna och förslaget från konvergensprojektet. Urval: Studien kommer endast undersöka telekombranschen då de utgör en bransch med frekvent användning av sammansatta avtal. Dessa företag är även noterade på den svenska börsen. Metod: Kvalitativ innehållsanalys där granskning av årsredovisningar är utgångspunkten. Problem som uppmärksammats i och med granskning av företagens efterlevnad av rekommendationer kommer sättas i förhållande till konvergensprojektets förslag på ny intäktsredovisning. Analys: IFRS lämnar stort utrymme för tolkningar, i analysen bearbetas intäktsredovisning, verkligt värde samt identifiering, separering och periodisering. Diskussion och slutsatser: Redovisningsrekommendationer kring sammansatta avtal är idag mycket begränsad, ökade upplysningskrav skulle ge användaren mer information vid jämförelse och bedömning av företag. Konvergensprojektet utgår från det sammansatta avtalet mellan företag och kund.. Efterfrågan om mer vägledning kan komma i konflikt med målet om en mer principbaserad redovisningsrekommendation.

Vid upprättandet av finansiella rapporter sker ett omfattande bokslutsar-bete där företag måste beakta stora mängder av information. Den infor-mation som skall beaktas utgörs inte endast av det som vid räkenskaps-årets utgång var känt utan hänsyn skall även tas till händelser som inträf-fat efter balansdagen, men innan undertecknandet av de finansiella rap-porterna. Gällande rätt om händelser efter balansdagen regleras i 2 kap 4 § p. 3 b) ÅRL. ÅRL är av ramlagskaraktär varför utfyllnad till lagen skall sökas i kompletterande normgivning. Den rekommendation som tillhan-dahåller viss vägledning om händelser efter balansdagen är RR 26. Gäl-lande rätt om händelser efter balansdagen kan anses komplicerad att till-lämpa då svårigheter kan uppstå vid beaktandet av vad som utgör en ny händelse och vad som endast utgör tillkommande information. Syftet med denna uppsats är att klargöra och utvärdera rättsläget gällande händelser efter balansdagen. Författarna vill identifiera och belysa olika tillämpningssituationer inom området och även diskutera rättslägets än-damålsenlighet samt om det finns behov av reformer av detsamma. I denna uppsats har den så kallade rättsdogmatiska metoden använts. För-fattarna har försökt arbeta rättsutredande vilket i denna uppsats innebär att klargöra gällande rätt, systematisera, värdera och föreslå ändringar. Uppsatsens kritiska del utgör rättspolitisk argumentation som innebär att argumentera för eller emot olika lösningar och deras effekter. Författarnas uppfattning är att rättsläget gällande händelser efter balans-dagen i vissa hänseenden ej kan rättfärdigas i förhållande till grundläg-gande redovisningsprinciper. Studiens tillämpningssituationer visar att avvikelse från dessa grundläggande principer kan leda till avsteg från god redovisningssed och torde därmed ej utgöra ändamålsenlig redovisning. Författarna tycker därför att en reformering av rättsläget gällande händel-ser efter balansdagen är motiverad.

Sammanfattning Titel: Redovisningsinformationens betydelse vid kreditbedömning av små och medelstora företag. Nivå: C-uppsats i företagsekonomi. Författare: Annelie Engström och Christian Mattsson. Handledare: Ann W Dörner. Datum: Juni 2012. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur kreditgivare använder sig av redovisningsinformation vid kreditbedömningen av små och medelstora företag. Forskningsfrågorna är: Stämmer redovisningsinformationen överens med kreditgivarnas behov av information vid kreditbedömning av små och medelstora företag? Vilka delar av redovisningsinformationen är viktiga vid en kreditbedömning av små och medelstora företag? Metod: I denna studie används en mixad metod vilket innebär att en kvantitativ metod används vid insamling av data och en kvalitativ metod vid analyseringen av data. Empirisk data har samlats in med strukturerade frågeformulär med fasta svarsalternativ som skickats ut till respondenterna. Sekundärdata har sökts fram ur relevant litteratur, artiklar och tidigare undersökningar. Resultat och Slutsats: De flesta kreditgivare är nöjda med den information som ges. Balans- och resultaträkning är de viktigaste rapporterna vid en kreditbedömning. Rörelseresultatet är den viktigaste resultatposten, kassalikviditet och soliditet är de viktigaste nyckeltalen. Förslag till fortsatt forskning: Följande två frågor har uppkommit under arbete och föreslås därmed som ämnen till framtida studier. Vilken redovisningsinformation saknar kreditgivare och vad skulle de vilja förbättra i den nuvarande informationen. Revisionspliktens betydelse vid kreditbedömning. Uppsatsens bidrag: Denna uppsats utreder vilka av årsredovisningens delar som är viktiga vid kreditbedömning. Detta kan vara till hjälp för att utveckla bedömningsunderlag för framtida rapporter. Nyckelord: Kreditbedömning, kreditgivning, redovisningsinformation, årsredovisning, finansiella rapporter / Abstract Title: The relevance of accounting information in the credit-granting process concerning small and medium firms. Level: Final assignment for Bachelor Degree in Business Administration. Authors: Annelie Engström and Christian Mattsson. Supervisor: Ann W Dörner. Date: June 2012. Aim: The purpose of this study is to examine how creditors use accounting information in the credit-granting process concerning small and medium-sized firms. The research questions are: Does the provided accounting information fulfill the creditor’s needs of information in the credit-granting process of small and medium-sized firms? What parts of the accounting information is important in the credit-granting process of small and medium-sized firms? Method: The design of this study is both quantitative and qualitative in nature. The primary data is collected by a quantitative method. To obtain empirical data, structured questionnaires have been sent out with fixed response alternatives to the respondents. Secondary data, have mainly been taken from literature, articles and previous studies. Result and Conclusions: Not all but most creditors are satisfied with the provided information. The balance sheet and the income statement are the most important reports when credit-granting decisions are to be made. The operating profit is the main performance record and cash liquidity and solvency are the most important ratios. Suggestions for future research: Two questions arose during the study and is thereby suggested as topics for future studies. What are the creditors missing in today’s accounting information and what needs improvement? The mandatory auditing importance of credit-granting. Contribution of this thesis: This paper investigates which parts of the Annual Report that is important for credit-granting. This may help to develop the assessment basis for future reports. Key words: Granting of credit, credit process, accounting information, annual report, financial reports

Bakgrund och problem: Under de senaste åren har antalet företagsförvärv ökat kraftigt. Det ses numera som ett vanligt alternativ för att få företag att växa. Med dessa förvärv uppkommer ett behov av att integrera de sammanslagna verksamheterna, något som inte alltid är så enkelt. Det är flera faktorer som behöver sammanfalla för att nå en lyckad integration. En viktig faktor är kommunikation, som är en nyckel för att förmedla såväl målbild som prestationer inom koncernen. Kommunikationen kan ske med hjälp av flera verktyg och ofta används rapporter för att förmedla såväl ekonomisk ställning som information kring den operativa verksamheten. Syfte: Uppsatsen syftar till att genom empiri beskriva samt genom teori förklara problematik vid kommunikation av prestationsmått, med fokus på integrationsprocessen vid företagsförvärv. För att vidare identifiera faktorer som spelar in vid kommunikation av prestationsmått. Metod: Uppsatsen grundas i en empiridriven ansats och en kvalitativ forskningsinriktning. Vi har valt att använda semi-strukturerade intervjuer i insamlingen av empiriskt material. Urvalet grundas i det fallföretag som vi arbetat med under studien. Under arbetet med uppsatsen har vi också tagit hänsyn till faktorer så som etiska överväganden och kvalitetsmått. Slutsats: Det har dragits slutsatser kring faktorer som vi genom teori och empiri funnit spelar in vid kommunikation av prestationsmått. Några av de faktorer vi funnit har en betydande roll är problem i integrationsprocessen, kultur, arbetsätt, val av prestationsmått och informationsmängd. Vi kan konstatera att kommunikationen av prestationsmått berör flera delar av verksamheten och därigenom riskerar att bidra till problem i integrationsprocessen i de fall förmedling av prestationer inte fungerar. Vilket innebär att de faktorer som vi lyft är komponenter som är värdefulla att ta hänsyn till för att skapa den kommunikation av prestationsmått som koncernen eftersträvar. / Background: Mergers and acquisitions have been increasing during the last couple of years and are now considered a common method to make business grow. Along with the acquisitions it is necessary to integrate the merged companies, a process that is not always that easy. There are several parts that must go together in order to reach successful integration. One of these factors is communication, which is a key part in conveying company goals and accomplishments within a group of companies. There are several ways to communicate performance, where reports are a frequently used tool, in order to convey both the financial position as information regarding the operational activities. Purpose: The paper aims to through empirical data describe and through theory explain problems in communicating performance measures, focusing on the integration of company acquisitions. To further identify factors to take into account when communicating performance measures. Method: The paper is based on an empirical-driven approach and a qualitative research approach. We have chosen to use semi-structured interviews in the collection of empirical data. The selection is based on the case company we worked with during the study. During the work with the paper we also took into account factors such as ethical considerations and quality measures. Conclusions: Through this study we have drawn conclusions about the factors that we through theoretical and empirical findings have seen companies take into account in the communication of performance measures. Some of the factors we found to have a significant role are problems in the integration process, culture, way of working, the selection of performance measures and the amount of information. We can conclude that the communication of performance measures affect several parts of the business and thereby run the risk of contributing to problems in the integration process in the cases where the communication regarding performances is not working. This means that the factors that we found are valuable to take into account to create the communication of performance measures that the group of companies requires

En ökande mängd information finns tillgänglig i privatägd smart teknik. Försvarsmakten har möjlighet att använda sig av information från befintlig smart teknik. En värdering av möjliga användningsområden för tillgänglig information är första steg i en sådan utveckling. Denna studie undersöker de praktiska effekterna av att använda positionsdata och bilder från smartmobiler i kombination med traditionella berättande rapporter från allmänheten.Studien påvisar att tillförandet av information från smart teknik under vissa förutsättningar förbättrar positioneringsförmågan när den utförs av försvarsmaktens personal.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka om hållbarhetsrapporter används som ett kommunikationsverktyg i lika stor utsträckning vid mediala företagsskandaler som det görs i allmänhet genom att kommunicera ut såväl positiv som negativ information till företagets intressenter. Metod: Undersökningen har genomförts med en kvalitativ forskningsansats där en kvalitativ innehållsanalys har genomförts på insamlad sekundärdata i form av hållbarhetsrapporter från fyra företag. Empiri: Av empirin framgår en presentation av de fyra granskade bolagen. Där redogörs en djupgående och detaljerad beskrivning av företagens åtaganden och strategier innan och efter skandalen uppmärksammats i media samt en presentation av varje enskild skandal.Slutsats: Majoriteten av de granskade företagen använder sina icke-finansiella rapporter som ett kommunikationsverktyg vid bolagsskandaler för att kunna bemöta de anklagelser som riktats mot dem genom att presentera vidtagna handlingar efter inträffad medial skandal för att på så vis informera sina intressenter och genom detta bevisa sin legitimitet. / Purpose: The purpose of the study is to examine if the sustainability reports are used as a communication tool to the same extent in connection with medial corporate scandals as in general by communicate both positive and negative information to the company’s stakeholders.Method: The study has been conducted with a qualitative research approach where qualitative content analysis has been used to analyze the collected data in the form of the companies sustainability reports.Empiricism: The empiricism shows a presentation of the four audited companies. It outlines a profound and detailed description of the companies commitments and strategies before and after the scandals attention in media and a presentation of each individual scandal.Conclusion: The majority of the audited companies use their non-financial reports as a communication tool in conjunction with corporate scandals to respond at the allegations directed against them by presenting actions taken after the medial scandal to inform their stakeholders and prove their legitimacy.