I denna studie undersöker vi effekten av den nya redovisningsstandarden för leasing, IFRS 16, på värderelevansen av redovisningsinformation på den svenska aktiemarknaden. Syftet är att utvärdera om IFRS 16, som infördes för att öka relevansen och tillförlitligheten i leasingredovisning, har förändrat hur marknaden prissätter redovisningsinformation. Vi använder relativa och inkrementella regressionsanalyser, baserade på en prisregressionsmodell och täcker en period från 2015 till 2022. Vi undersöker även om någon isolerad effekt av IFRS 16 går att finna baserat på operationell leasingintensitet. I resultaten för studien finner vi inga entydiga bevis för att värderelevansen förändrades efter införandet av IFRS 16. Även om en minskad värderelevans går att observera genom lägre förklaringsgrader efter IFRS 16, går det däremot inte att fastställa om detta är en kausal effekt av IFRS 16. Resultaten tyder eventuellt på att marknaden är rationell och redan prissätter redovisningsinformation av leasing som presenteras i noterna, enligt den tidigare standarden.

p.p1 {margin: 0.0px 0.0px 0.0px 0.0px; font: 12.0px Helvetica} Inom redovisning är det viktigt att alla företag, stora som små, använder sig av de normer som bildats på internationell nivå. När investerare och andra externa intressenter går igenom de finansiella rapporterna som företagen producerar bör det vara så enkelt som möjligt att granska dem. Att använda sig av en internationell redovisningsstandard som IFRS/IFRSSE bidrar till en ökad jämförbarhet samt en större förståelse för finansiella rapporter. Det blir enklare för exempelvis externa intressenter att jämföra rapporterna mellan företag i olika länder. Det finns ett fåtal studier på implementering av internationella redovisningsstandarder för små företag. Vi valde därför att undersöka hur små företag resonerar kring valet av redovisningsstandard och hur en eventuell implementering hanteras. Vi valde även att ta reda på hur de kan få stöd av revisionsbyråer gällande planering av en implementeringsstrategi. Vi har gjort en litteraturstudie som främst är grundad på vetenskapliga artiklar som diskuterar valet av redovisningsstandard, implementering av internationella standarder och hur små företag kan få stöd av revisionsbyråer. Vi har också gjort en empirisk studie i form av kvalitativa intervjuer. Genom dessa studier har vi kommit fram till slutsatser som kan besvara uppsatsens forskningsfrågor och syfte. I en jämförelse av det empiriska och teoretiska underlaget kom vi fram till slutsatser om hur små företag resonerar kring valet av redovisningsstandard. Vi kom även fram till slutsatser om vad för typ av stöd revisionsbyråer kan erbjuda småföretagare. Valet av nationella GAAPs görs främst på grund av att små företag ofta inte har några internationella relationer. Det blir därmed inte kostnadseffektivt att välja en internationell standard. Om små företag vill expandera kan det vara klokt att introducera en internationell standard i företaget för att få en ökad jämförbarhet och harmonisering i de finansiella rapporterna. De kan då få stöd av revisionsbyråer som kan hjälpa till med att ta fram en implementeringsstrategi och genomföra denna tillsammans med företag. Revisionsbyråerna finns där för att både granska räkenskaperna så att det blir rätt för dem, men också för att ge stöd i form av rådgivning eller för att informera om nya regler och standarder.

Since January 1st 2005, public companies within the European Union shall prepare their consolidated accounts in conformity with the international accounting standards. The adopted accounting standards are IASB’s IAS/IFRS completed with interpretations. Furthermore, member states may permit or require public companies to prepare their annual accounts according to IAS/IFRS. Sweden has not yet given companies the ability to use IAS/IFRS in the annual accounts due to taxation difficulties the strong relationship between accounting and taxation brings. The relationship between accounting and taxation can be divided into three different categories, material where the accounting regulations govern the taxation, conventional where specific taxation regulations affect the accounting, and no relation where the accounting and taxation regulations are separated. The purpose with our thesis is to find out whether or not the relation be-tween accounting and taxation can remain when accounting standards get internationalized. The study has been divided in two perspectives, taxation and accounting perspective, to identify similarities and differences whether the relation between accounting and taxation can remain. To fulfill the purpose, six semi-standardized interviews where performed The study showed that there are no noticeable differences between the tax and accounting perspective. All respondents except for Skatteverket believed that a disengagement between accounting and taxes where not preferable when implementing IAS/IFRS. The respondents believed that in the future Swedish generally accepted accounting principles should define the relation between accounting and taxation. The respondents have the opinion that Sweden should use article five in the regulation of the European parliament and of the council. However, the respondents argue for companies being divided by size and interests of internationalization rather than public or non-public. / Sedan den 1 januari 2005 gäller för Sverige liksom för övriga EU-medlemsstater att noterade företag skall upprätta koncernredovisning i enlighet med de internationella redovisningsstandarder som antagits av EU-kommissionen. De redovisningsstandarder som antagits är IASBs IAS/IFRS med tillhörande tolkningar. Vidare är det upp till medlemsländerna själva om antagna IAS/IFRS även ska gälla på den juridiska personen. Sverige har ännu inte gett möjlighet för företag att använda sig av IAS/IFRS i årsredovisningen med motiveringen att de beskattningskonsekvenser det starka sambandet mellan redovisning och beskattning medför först bör utredas. Sambandet går att dela in i tre olika kopplingar, materiell koppling där redovisningsreglerna styr beskattningen, formell koppling där särskilda skatterättsliga regler påverkar redovisningen och frikoppling där redovisningen och beskattningen är fristående från varandra. Syftet med denna uppsats är att ta reda på om kopplingen mellan redovisning och beskattning kan bestå vid en internationalisering av redovisningsstandarderna. Undersökningen har genomförts ur två perspektiv, skatte- och redovisningsperspektiv, för att identifiera eventuella likheter och olikheter huruvida man anser att sambandet kan bestå. För att uppnå syftet genomfördes sex semistandardiserade intervjuer. I undersökningen framkom att skillnaden mellan skatte- och redovisningsområdet är knapp. Samtliga respondenter utom Skatteverket ansåg att en frikoppling inte är att föredra vid en implementering av IAS/IFRS. Respondenterna ansåg att god redovisningssed även i framtiden ska ligga tillgrund för sambandet mellan redovisning och beskattning. Respondenterna är eniga om att Sverige bör använda artikel fem i IAS-förordningen. Dock anser respondenterna att istället för att dela inte före-tag utifrån noterade och onoterade, bör de istället delas in efter storlek och intresse av internationalisering.

<p>Since January 1st 2005, public companies within the European Union shall prepare their consolidated accounts in conformity with the international accounting standards. The adopted accounting standards are IASB’s IAS/IFRS completed with interpretations. Furthermore, member states may permit or require public companies to prepare their annual accounts according to IAS/IFRS. Sweden has not yet given companies the ability to use IAS/IFRS in the annual accounts due to taxation difficulties the strong relationship between accounting and taxation brings. The relationship between accounting and taxation can be divided into three different categories, material where the accounting regulations govern the taxation, conventional where specific taxation regulations affect the accounting, and no relation where the accounting and taxation regulations are separated.</p><p>The purpose with our thesis is to find out whether or not the relation be-tween accounting and taxation can remain when accounting standards get internationalized. The study has been divided in two perspectives, taxation and accounting perspective, to identify similarities and differences whether the relation between accounting and taxation can remain. To fulfill the purpose, six semi-standardized interviews where performed</p><p>The study showed that there are no noticeable differences between the tax and accounting perspective. All respondents except for Skatteverket believed that a disengagement between accounting and taxes where not preferable when implementing IAS/IFRS. The respondents believed that in the future Swedish generally accepted accounting principles should define the relation between accounting and taxation. The respondents have the opinion that Sweden should use article five in the regulation of the European parliament and of the council. However, the respondents argue for companies being divided by size and interests of internationalization rather than public or non-public.</p> / <p>Sedan den 1 januari 2005 gäller för Sverige liksom för övriga EU-medlemsstater att noterade företag skall upprätta koncernredovisning i enlighet med de internationella redovisningsstandarder som antagits av EU-kommissionen. De redovisningsstandarder som antagits är IASBs IAS/IFRS med tillhörande tolkningar. Vidare är det upp till medlemsländerna själva om antagna IAS/IFRS även ska gälla på den juridiska personen. Sverige har ännu inte gett möjlighet för företag att använda sig av IAS/IFRS i årsredovisningen med motiveringen att de beskattningskonsekvenser det starka sambandet mellan redovisning och beskattning medför först bör utredas. Sambandet går att dela in i tre olika kopplingar, materiell koppling där redovisningsreglerna styr beskattningen, formell koppling där särskilda skatterättsliga regler påverkar redovisningen och frikoppling där redovisningen och beskattningen är fristående från varandra.</p><p>Syftet med denna uppsats är att ta reda på om kopplingen mellan redovisning och beskattning kan bestå vid en internationalisering av redovisningsstandarderna. Undersökningen har genomförts ur två perspektiv, skatte- och redovisningsperspektiv, för att identifiera eventuella likheter och olikheter huruvida man anser att sambandet kan bestå. För att uppnå syftet genomfördes sex semistandardiserade intervjuer.</p><p>I undersökningen framkom att skillnaden mellan skatte- och redovisningsområdet är knapp. Samtliga respondenter utom Skatteverket ansåg att en frikoppling inte är att föredra vid en implementering av IAS/IFRS. Respondenterna ansåg att god redovisningssed även i framtiden ska ligga tillgrund för sambandet mellan redovisning och beskattning.</p><p>Respondenterna är eniga om att Sverige bör använda artikel fem i IAS-förordningen. Dock anser respondenterna att istället för att dela inte före-tag utifrån noterade och onoterade, bör de istället delas in efter storlek och intresse av internationalisering.</p>

Intäkter är ett stort och viktigt område inom redovisning. Redovisningen av intäkter är imånga fall problematisk eftersom intäkterna behandlas annorlunda i olika standarder och iolika delar av världen. International Accounting Standards Board (IASB) och FinancialAccounting Standards Board (FASB) arbetar sedan 2002 med ett harmoniseringsprojekt somsyftar till att ta fram en heltäckande standard för intäkter som ska kunna applicerasinternationellt. Utkast till den nya standarden har presenterats av IASB, vilket har fått mångareaktioner från olika företag i olika branscher. Den del av standarden som fått mest kritik frånföretagen är den ökade mängden tilläggsupplysningar som kommer krävas i företagensfinansiella rapporter. Standarden kommer bli obligatorisk för företag inom EuropeiskaUnionen (EU) och dess införande planeras i dagsläget till 2015. Samtidigt som företagen måste följa lagar och standarder i sin redovisning måste de ocksåförhålla sig till sina intressenter och deras krav på företagen och de finansiella rapporterna.Det finns olika typer av intressenter och deras krav kan skilja sig beroende på vemintressenten är. Ett företags förmåga att tillmötesgå intressenterna och deras krav påverkarintressenternas syn på företaget och därmed företagets legitimitet. I uppsatsen undersöker vi vad företag anser om de ökade kraven på tilläggsupplysningar somden nya standarden för intäktsredovisning innebär och om detta kan komma att påverkaföretagens legitimitet. Resultatet av undersökningen visar att de representerade företagen anser att den nyastandarden för intäktsredovisning kommer att få en begränsad effekt på deras legitimitet.Företagen anser att de ökade krav på tilläggsupplysningar som standarden innebär är den delav standarden som skulle kunna påverka legitimiteten mest, bland annat på grund av desspåverkan på de finansiella rapporternas kvalitativa egenskaper. / Accounting for revenues is both a big and important issue. The procedure is often difficultbecause of the many different ways in which revenue can be treated in different accountingstandards and by different countries around the world. The International AccountingStandards Board (IASB) and the Financial Accounting Standards Board (FASB) have beenworking together since 2002 on harmonizing their accounting standards concerning revenues.Their ambition is one complete standard for revenues that could be applied by companies incountries worldwide. IASB has presented an exposure draft to the new standard whichreceived many reactions from different companies in different industries. Most of thecriticism has been directed to the increased amount of disclosures in the companies’ financialreports. The new standard for revenues will be mandatory for companies in the EuropeanUnion (EU) and is planned to be introduced in 2015. While companies need to adapt to accounting rules and standards they also have to relate totheir stakeholders and the stakeholders’ demands and expectations on the companies and theirfinancial reports. There are different types of stakeholders and their expectations can varydepending on who they are. A company’s ability to satisfy their stakeholders’ expectationsaffect the stakeholders’ view on the company and thereby the company’s legitimacy. In our essay we study companies’ opinions towards the increased amount of disclosures thatthe new standard for revenues requires and if this can affect the companies’ legitimacy. The result of the study shows that the opinion of the companies represented is that the newaccounting standard for revenues will have limited effect on their legitimacy. The companiesconsider the increased amount of disclosures that the new standard requires as the part of thestandard that could have the biggest effect on their legitimacy, for example through thedisclosures’ impact on their financial report’s qualitative characteristics.

Den första januari 2019 implementerades en ny redovisningsstandard gällande leasing, IFRS 16. Förändringen resulterade i att leasingavtal endast ska redovisas som finansiell leasing, något som enligt tidigare forskning förväntas förändra företagens kapitalstruktur. Syftet med uppsatsen är därmed att undersöka om kapitalstrukturen förändrats hos företag noterade på Nasdaq OMX Stockholm efter implementeringen av IFRS 16, samt om olika branscher påverkats. För att undersöka syftet används två regressionsmodeller. Urvalet består av 254 företag. Studiens variabler har valts utifrån hur vanligt förekommande de är inom tidigare forskning, där Rajan &amp; Zingales (1995) är den huvudsakliga källan. Uppsatsen finner signifikanta samband mellan soliditet och de oberoende variablerna market-to-book, storlek och lönsamhet. Överlag finner uppsatsen att implementeringen av IFRS 16 inte haft någon inverkan på kapitalstrukturen hos företag noterade på Nasdaq OMX Stockholm. Vi finner stöd för att IFRS 16 resulterat i en lägre soliditet för branschen handel, samtidigt finner vi ingen påverkan av IFRS 16 för resterande branscher.

SAMMANFATTNING Forskningsfråga: Hur påverkar företagsstorlek, anläggningstillgångar och skulder valet mellan K2 och K3 bland svenska, mindre företag?  Syfte: Syftet med studien är att studera om företagets storlek och redovisade anläggningstillgångar samt skulder har ett samband med val av K-regelverk. Studien granskar årsredovisningar mellan åren 2015–2019 från mindre företag verksamma i Södermanland och Västmanland. Metod: Studien genomförs med en kvantitativ metod i form av en innehålls-analys. Sekundärdata i form av företags årsredovisningar samlas in från databasen Retriever business. Data har manuellt samlats in gällande vilket regelverk respektive företag tillämpar, K2 eller K3. Statistisk analysmetod som appliceras är binär logistisk regression. Slutsats: Studien visar att företagsstorlek och immateriella anläggningstillgångar har en positiv påverkan på att frivilligt tillämpa K3. Ju högre värden, desto större sannolikhet för att tillämpa K3. Däremot visar studien att materiella anläggningstillgångar och skulder inte kan anses vara påverkande faktorer för val av K-regelverk. / ABSTRACT Research questions: How does company size, non-current assets and debt affect the choice between K2 and K3 among small Swedish companies? Purpose: The purpose of this study is to determine whether company size, non-current assets and debt are associated with the choice of accounting standard. This is conducted through the analysis of the financial statements between the years 2015-2019 of small companies active in Södermanland and Västmanland. Method: The study is conducted through a quantitative method of content analysis. Secondary data is compiled of the financial records of companies which are gathered from the database Retriever Business. Manually collected data in this study consists of which accounting standard each company applies, K2 or K3. The statistical method for analysis applied is binary logistic regression. Conclusion: This study reveals evidence that company size and intangible assets are positively associated with the voluntary choice of K3. The higher the values, the greater the probability to apply K3. However, the study finds that tangible assets and debt cannot be considered as influential factors in the choice of accounting standard.

År 2019 infördes IFRS 16 för företag runtom i världen vilket resulterade i att operationell leasing redovisas som finansiell, där syftet är att förbättra redovisningskvalitén samt jämförelsen mellan företags finansiella rapporter i olika länder. Shima &amp; Yang (2012) argumenterar för att faktorer som bland annat rättssystem kan påverka hur väl ett land implementerar nya redovisningsstandarder. Uppsatsen undersöker hur IFRS 16 påverkar företags finansiella rapporter där studien fokuserar på företag inom detaljhandelsbranschen i Sverige och Storbritannien, och om det finns någon skillnad i hur stor påverkan är mellan de två länderna. Studien resulterar i signifikant ökning av totala tillgångar, totala skulder och EBITDA för svenska och brittiska företag, med undantag för EBITDA för Storbritannien. Signifikant förändring av skuldsättningsgraden och EV/EBITDA för respektive land påträffas ej. Vid jämförelse mellan länderna förs diskussionen om att jämförelsen av finansiella rapporter förbättrats. Detta då skillnader mellan IFRS 16 påverkan på finansiella rapporter i respektive land inte påträffas.

År 2014 blev komponentavskrivning ett krav för alla bolag som följer K3-regelverket och har materiella anläggningstillgångar med komponenter av betydande värde. K3 är ett principbaserat regelverk vilket innebär att företagen behöver göra sin egen tolkning för hur det ska tillämpas. Den nya redovisningsförändringen innebär att organisationerna måste anpassa deras nuvarande regler och rutiner efter det nya regelverket.Syftet med denna uppsats är att skapa ökad förståelse för förändringsprocessen vid införande av en ny redovisningsstandard och att bidra med större medvetenhet kring dess komplexitet. För att uppnå syftet så användes i studien en kvalitativ metod där det genomfördes sex semi-strukturerade intervjuer. Intervjuerna genomfördes med kommunala fastighetsbolag i Västra Götalands län som alla nyligen infört komponentavskrivning. Den insamlande empirin analyserades sedan med en egenkonstruerad analysmodell med utgångspunkt från tidiga institutionella ekonomin. Genom analysen av den insamlade empirin skapades en ökad förståelse för hur interna regler och rutiner utvecklats i och med införandet av komponentavskrivning.Studien visar att utvecklingen av interna regler och rutiner är en lång process när det saknas vägledning. Motstånd på grund av osäkerhet är en stor bidragande faktor till fördröjningen av införandet. Organisationen behöver vid införandet av en ny redovisningsstandard göra en egen bedömning av vad regeln innebär och hur de ska tillämpa den. Vidare framkom i studien att externa och interna faktorer har stor påverkan på formandet av den interna regeln. / In 2014 component depreciation became a requirement for all who follow the K3 regulatory and have tangible assets with components of significant value. K3 is a principles-based regulatory, which means that companies need to make their own interpretation of how it should be applied. The new accounting change means that organizations must adapt their current rules and routines for the new regulations.The purpose of this paper is to increase understanding of the process of change with the introduction of a new accounting standard and to bring greater awareness of its complexity. To achieve the purpose of the study a qualitative method were used and six semi-structured interviews were conducted. The interviews were conducted with municipal property companies in Västra Götaland county who all recently introduced component depreciation. The collected empirical data were then analyzed with a self-constructed analysis model based of the old institutional economics. Through the analysis of the collected empirical data a greater understanding were created of how internal rules and routines evolved with the introduction of component depreciation.The study shows that the development of internal rules and routines is a long process in the absence of guidance. Resistance due to uncertainty is a major contributing factor to the delay of the introduction. At the introduction of a new accounting standard the organization need to make their own assessment of what the rule means and how to apply it. It also emerged in the study that external and internal factors have great influence on the formation of the internal rule.

Titel: IFRS 15: fyra år efter införandet - En kvalitativ studie om hur en intäktsstandard har sett ut i praktiken utifrån revisorns perspektiv Nivå: Examensarbete på Grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi Författare: Miranda Rashid Zadeh och Evelina Ferner  Handledare: Mattias Hamberg Datum: 2022 – Januari  Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur revisorer upplever att deras rutiner och tillämpning av digital system förändrats efter införandet av IFRS 15. Studien ämnar även att undersöka hur revisorer upplever att införandet av standarden påverkat revisionskvalitén.  Metod: Studien baserar sig på en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. För att besvara syftet intervjuades sex auktoriserade revisorer med god kunskap inom IFRS. Analysen av det insamlade datamaterialet genomfördes med hjälp av kodning och baserades på de tre temana: Revisorns rutiner, Digitala system samt Revisionskvalité.  Resultat och slutsats: Revisorerna upplevde att det inte blev någon större skillnad för deras rutiner efter IFRS 15. De menar att IFRS 15 inte utmärker sig från de tidigare standarderna, men att den varit svårare att tillämpa på grund av ökade krav och detaljer. Det finns fortfarande bolag som har svårt att följa IFRS 15 och därför har revisorn behövt vägleda bolagen i större utsträckning. Efter implementeringen har revisorerna även behövt anpassa sig till klienternas uppdaterade system. Dock har revisionsbyråernas system inte ändrats på grund av standarden. Avslutningsvis har IFRS 15 inte haft en lika stor påverkan för revisorerna i praktiken jämfört med vad som förväntades innan implementeringen.  Examensarbetets bidrag: Vår studie bidrar till tidigare forskning i form av en ökad förståelse för vilka förändringar IFRS 15 medfört i praktiken. Med vår studie hoppas vi att revisionsbyråerna och revisorerna får en överblick om förändringen och vad det har inneburit för deras rutiner och tillämpning av digitala system. Vi hoppas även på att framtida standardsättare kan ta del av revisorernas synpunkter för att se brister i standarden. Vidare önskar vi kunna väcka ett intresse hos andra att forska vidare inom intäktsredovisning.  Förslag till fortsatt forskning: Denna studie har fokuserat på vilken betydelse IFRS 15 har haft för revisorernas rutiner och användning av digitala system. Förslag till vidare forskning vore att studera en annan standard och dess påverkan på revisorers dagliga arbete. Ett ytterligare förslag vore att tillämpa en annan metod och undersöka IFRS 15 i praktiken utifrån företagens årsredovisningar. / Title: IFRS 15: four years after the implementation – A qualitative study of a revenue recognition standard from the auditor’s perspective Level: Student thesis, final assignment for Bachelor Degree in Business Administration Author: Miranda Rashid Zadeh and Evelina Ferner Supervisor: Mattias Hamberg Date: 2022 - January  Aim: The purpose of the study is to examine how auditors experienced that their routines and application of digital systems have changed after the implementation of IFRS 15. The study also aims to examine how auditors experienced that the standard affected auditing quality.  Method: The study is based on a qualitative method in the form of semi-structured interviews. To answer the purpose, six authorized public accountants with good knowledge of IFRS were interviewed. The analysis of the collected data material was carried out using coding and was based on the three themes: The auditor's routines, Digital systems, and Audit quality.  Result and Conclusions: The auditors felt that there was no major difference in their routines in accordance with IFRS 15. They believe that IFRS 15 does not differ from the previous standards, but that it has been more difficult to apply due to increased requirements and details. There are still companies that struggles with IFRS 15 compliance, and therefore the auditor has needed to guide the companies to a greater extent. After implementation, the auditors have also had to adapt to the clients' updated systems. However, the audit firms' systems have not changed due to the standard. In conclusion, IFRS 15 has not had as great an impact on the auditors in practice compared with what was expected before implementation.  Contribution of the thesis: The study contributes to previous research by an increased understanding of what changes IFRS 15 has brought into practice. With our study, we hope that the auditing firms and auditors get an overview of the change and what it has meant for their routines and application of digital systems. We also hope that future standard-setters can take note of the auditors' views to see shortcomings in the standard. Furthermore, we wish to be able to arouse the interest of others to do further research in revenue accounting.  Suggestions for future research: As this study has focused on the significance of IFRS 15 for the auditors' routines and use of digital systems, a suggestion for further research would be to study another standard and its impact on auditors' daily work. Another proposal would be to apply a different method and examine IFRS 15 in practice, based on the companies' annual reports.