Time-correlated single photon counting (TCSPC) systems are used for range profiling. The systems offer cm precision at kilometer ranges. This opens up for long range imaging with high resolution, for example by reflective tomography. With range profiles from various aspect angles around a target reflective tomography can be used to create an image. The tomographic image is a reconstruction of the boundary of the cross-section of the target. Images can be used for various purposes, e.g. identification of satellites. The quality of the tomographic reconstruction depends on the accuracy of the TCSPC system. Range profiles with a cm precision allows studies and reconstruction of complex objects. With this work we investigated the current limitations when reconstructing complex targets with reflective tomography and present possible solutions to existing problems. The limitations were investigated by studying parameters such as the intensity of the laser beam, SNR, center of rotation, angular resolution, and the angular sector. We also present methods that can improve the tomographic image. A new pre-processing method that adjusts range profiles after estimating responses with RJMCMC was introduced. We also studied different types of filters in the reconstruction process. Lastly we introduced two new post-processing methods. One that removes artifacts by considering the convex hull and one that sharpens edges in the tomographic image. The performance study showed that reflective tomography using a TCSPC system is robust in a controlled environment. Details in the low cm-range of an object can be reconstructed with high precision. However, for some target types issues appear. Of the tested performance parameters a high angle resolution was deemed to be the most important. When considering moving targets the importance of the center of rotation and integration time will also increase. The study of improvement methods showed that choosing the generalized ramp filter in the FBP more then doubled the SNR. Adjusting the range profiles, considering the convex hull, and sharpening edges are methods that work well for specific signal types. We showed that many issues that arise when measuring on complex objects can be solved with signal processing. Therefore we believe that reflective tomography can be used in various applications in the future. / Tidskorrelerad räkning av fotoner (time-correlated single photon counting, TCSPC) är en teknik som används för att skapa avståndsprofiler med cm-precision på upp emot flera kilometers håll. Tekniken kan användas till att skapa avbildningar av föremål på långa avstånd, till exempel med reflektiv tomografi. Reflektiv tomografi kan användas när man har avståndsprofiler runt om ett föremål. Den tomografiska återskapningen beskriver de yttre kanterna av ett föremåls tvärsnitt. Bildernas kvalité är starkt beroende av noggrannheten i TCSPC-systemet. En cm-precision möjliggör studier och återskapningar av föremål med små detaljer. Detta arbete går ut på att undersöka begränsningarna med återskapandet av detaljerade föremål och framlägga metoder som förbättrar återskapningarna. Begränsningarna undersöktes genom att studera olika parametrar, såsom intensiteten i lasern, SNR, rotationscentrum, vinkelupplösning och vinkelsektorer. Vi presenterade också nya metoder som förbättrar återskapningarna. Vi tittade bland annat på en metod som korrigerar avståndsprofilerna med hjälp av anpassningar med RJMCMC. Sedan undersöktes olika filter i återskapningen. Avslutningsvis introducerades två nya metoder i efterbehandlingen. En som tar hänsyn till konvexa höljet och en annan som gör kanter i bilderna skarpare. Prestandaundersökningen visade att reflektiv tomografi baserad på ett TCSPC-system är robust i en kontrollerad miljö. Centimeterstora detaljer kan återskapas med hög upplösning. För vissa förem\aa l uppstår dock problem. Av de testade prestandaparametrarna var en hög vinkelupplösning den viktigaste. Valet av rotationscentrum och integrationstiden kommer spela en större roll med föremål i rörelse. Studien av förbättringsmetoder visade att bilders SNR mer än dubblas om det generella rampfiltret används i FBP. Att korrigera avståndsprofilerna med RJMCMC, ta hänsyn till komplexa höljet och att göra kanter skarpare är metoder som fungerar bra med vissa signaltyper. Mer arbete finns att göra men vi visade att många problem i reflektiv tomografi går att lösa med signalbehandling. Vi tror därför att reflektiv tomografi går en ljus framtid till mötes.

Att arbeta med föräldrars mentaliseringsförmåga kan vara ett sätt att hjälpa familjer med relationella svårigheter, utagerande beteende eller regleringssvårigheter hos barnet. Begreppet reflektiv förmåga är ett sätt att operationalisera konstruktet mentalisering. För föräldrar handlar det om att kunna tolka och förstå både sitt eget och sitt barns mentala tillstånd. I denna litteraturöversikt har 15 vetenskapliga studier av interventioner och behandlingsprogram utformade för svårigheter hos barn, föräldrar eller i samspelet mellan dem sammanställts. Syftet var att undersöka vilket forskningsstöd som finns för att mentaliseringsbaserad behandling för föräldrar förbättrar deras reflektiva förmåga, om behandlingen påverkar barnets symtombild samt om det går att utläsa andra, kliniskt intressanta, resultat. I denna översikt visar 12 av 15 studier att föräldrarnas reflektiva förmåga ökat statistiskt signifikant efter den mentaliseringsbaserade behandlingen. I sex av studierna undersöktes barnens symtombild och i samtliga av dessa studier konstaterades en statistiskt signifikant symtomreduktion. I resultatet kan man även utläsa att både regleringsförmåga och reflektiv förmåga hos föräldern är nödvändiga inslag att arbeta med i behandlingen. Studierna som ingår i översikten utvärderar behandlingar utformade för vitt skilda patientgrupper och innehåller olika mentaliseringsbaserade interventioner. Det finns dessutom stora skillnader i studiernas utformning vilket gör det svårt att dra tydliga slutsatser. Inom området finns behov av fler och bättre designade studier för att klargöra det vetenskapliga stödet för mentaliseringsbaserad behandling riktad till föräldrar.

Syftet var att utvärdera en ny intervju, SRF-ED, Symptomspecific Reflective Functioning - Eating Disorders. Intervjun blev validerad i förhållande till ätstörningssymtom, anknytningsstil och affektmedvetenhet. Sammanlagt deltog 22 personer, 21 kvinnor och en man. De intervjuades med SRF-ED samt ACI-S/O (Affect Consciousness Interview – Self/Others) och fyllde i självskattningsformulären ENR kortform (Erfarenheter i Nära Relationer) och EDE-Q version 6,0 (Eating Disorder Examination Questionnaire). Resultaten visade att det fanns ett signifikant samband mellan SRF-ED och medvetenhet om äckel, skattat på ACI-S/O. Ju högre medvetenhet om äckel desto högre reflektiv förmåga. Studien fann inga samband mellan SRF-ED och övriga affekter, ENR eller EDE-Q. Den ätstörningsspecifika reflekterande förmågan förefaller inte generellt ha samband med affektmedvetenhet, anknytning och graden avätstörningssymtom. Signifikanta korrelationer fanns mellan affektmedvetenhet, anknytningsstil och ätstörningssymtom.

Denna studie handlar om socialarbetares egna uppfattningar kring reflektion i deras dagliga arbete i socialtjänsten. Syftet med studien är att undersöka reflektionens betydelse inom socialt arbete i socialtjänsten. Studien har en abduktiv ansats och är genomförd med kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Det empiriska materialet som har analyserats består av sex intervjuer med sex socialsekreterare/biståndshandläggare inom socialtjänsten i en kranskommun till Stockholm. Intervjuerna har analyserats utifrån en teoretisk referensram kring begreppet reflektion. Studiens resultat visar att reflektion kommer till uttryck på flera olika sätt i det dagliga arbetet och är en naturlig och viktig del i intervjupersonernas arbetsdag. I det praktiska arbetet sker en ostrukturerad reflektion; på egen hand och spontant tillsammans med kollegor eller mer strukturerat; vid inplanerade tillfällen under ledning till exempel i handledning och möten. Vidare framkommer det i resultatet att innebörden av reflektion handlar om ett lärande och ett välmående i arbetet. Intervjupersonerna beskriver att reflektion behövs då det sociala arbetet är komplext och känsloladdat samt att varje klient och dess problematik är unik.

Denna studie syftade till att vinna kunskap om hur elever i årskurs ett kan utveckla förståelse för några av naturvetenskapens karaktärsdrag. För att undersöka detta planerade, genomförde och analyserade jag en temadag innehållandes tre lektioner med en klass elever i årskurs ett. Varia­tionsteorin och det pragmatiska perspektivet enligt Dewey användes som teoretiskt ram­verk i studien. Eleverna fick ta del av utvalda karaktärsdrag för naturvetenskap genom explicit och reflektiv undervisning. Berättelsen om Galilei bildade en röd tråd genom temadagen och ska­pade en kontext som karaktärsdragen kunde relateras till. För att synliggöra elevernas be­skriv­ning av naturvetenskapens karaktär innan och efter undervisningen genomfördes ett förtest och ett eftertest. Resultatet visar att eleverna hade fått syn på nästintill samtliga karaktärsdrag för naturvetenskap som undervisats explicit. Naturvetenskapliga arbetsprocesser som erfarits ge­nom lektionsinnehållet hade de svårt att koppla ihop med naturvetenskapens karaktär. Om­råden som frambringade flest egna reflektioner hos eleverna var mänskliga aspekter av natur­vetenskap samt naturvetenskapens begränsningar. Sammanfattningsvis visar denna stu­die att elever i årskurs ett kan utveckla förståelse för åldersadekvata karaktärsdrag för natur­ve­tenskap och att en explicit och reflektiv undervisning gynnar förståelsen.

Sammanfattning Coronapandemin slog till våren 2020 och skapade oro hos befolkningen och på skolor. På nationell nivå bestämdes att grundskolor skulle hållas öppna och undervisning fortsätta som vanligt och inte ske på distans. Trots detta direktiv agerade lärare olika på lokal nivå utifrån egna eller lokala rektorsbeslut. Syftet med denna studie är att, med utgångspunkt i reflektiv skoldidaktisk teori (Uljens, 2011) och relationell teori (Aspelin, 2018), undersöka och öka kunskapen om hur lärare i naturorienterande ämnen på mellanstadiet beskriver hur de distansundervisade hemmavarande elever i ämnesspecifik läsförståelse, samt hur de upprätthöll relationerna med eleverna under våren 2020. Nio mellanstadielärare intervjuades enskilt utifrån en kvalitativ semistrukturerad intervjuform. Analysen skedde utifrån realistisk tolkning (Kvale & Brinkmann, 2020) av respondenternas berättelser av ord och begrepp i naturorienterande ämnen och analysen av det empiriska materialet utgick från studiens tre forskningsfrågor, tolkning av nationella direktiv, didaktiska ställningstaganden och upprätthållande av relationer, och i detta arbete uppkom 16 kategorier. Resultatet av studien visade på en stor variation i respondenternas svar gällande alla forskningsfrågor. Studiens huvudsakliga bidrag till tidigare forskning är resultatet som visar att lärare tolkade direktiven från staten på nationell nivå på olika sätt. Studien visar även att det kan finnas en utmaning att variera undervisningen i naturorienterande ämnen och stödja elevers ämnesspecifika läsförståelse vid distansundervisning. Lärarens didaktiska val i undervisningens vad, hur och vem/vilka vid distansundervisning kan härmed vara avgörande. En övervägande del av lärarna i studien uttryckte utmaningar i att upprätthålla relationer och vår studie kom fram till att i de fall där lärare fick till interaktiva möten via digitala videokanaler kunde lärarna skapa en personlig kontakt där de kunde bekräfta eleverna, som därmed kunde se och bli sedda, på ett såväl känslomässigt som ett kunskapsmässigt plan. Då studien har gett sig in på ett outforskat fält på nationell nivå är vidare forskning i de didaktiska och relationella val som lärare gjorde vid coronapandemins första våg våren 2020 av största vikt för att lärare, när Sverige återigen hamnar i en pandemiliknande situation, ska kunna upprätthålla sina relationer med eleverna och samtidigt ge en likvärdig utbildning i ämnesspecifik läsförståelse och ett eventuellt speciallärarstöd, vare sig eleverna är hemma eller i skolan. / Abstract The Covid-19 (Corona) pandemic struck in the spring of 2020, creating concern and anxiety amongst the population at large and in schools especially. The authorities decided at a national level that primary schools should remain open and that education should continue as usual, as opposed to teaching remotely via digital media. Despite this directive, teachers at the local level acted differently, making their own decisions or following those of their local principals. The purpose of this study, which is based on reflective school didactic theory (Uljens, 2011) and relational theory (Aspelin, 2018) is to investigate and broaden our knowledge of how middle school teachers in science subjects described how they taught students who remained at home in subject specific reading comprehension. The study also examines how they maintained their relationship with students at home during the spring of 2020 from a school didactic and relational perspective. Nine middle school science teachers were interviewed individually following a qualitative, semi-structured form of interviews. The analysis reflects a realistic interpretation (Kvale & Brinkmann, 2020) of the teachers’ accounts as to how they had taught remotely, and the analysis of the empiric material was based on the study’s three research questions: interpretation of national directives, didactic choices and maintaining relationships. The results of the study revealed considerable variation in the respondents’ answers to all research questions. The study’s main contribution to previous research illustrates how teachers interpreted directives from the state at the national level in different ways. The study also shows that different ways of teaching science subjects and supporting students’ subject specific reading comprehension can be challenging when teaching remotely. Consequently, the teacher’s didactic choice, the teachings what, how and who/which in remote teaching can be decisive. Most of the teachers interviewed for the study experienced challenges in maintaining relationships. However, the study concluded that in cases where teachers had interactive meetings via digital video channels, they found it was possible to create a personal contact and relate to the students who could see and be seen on an emotional as well as educational level. As the study focused on an unexplored field at the national level, further research into the didactic and relational choices that teachers made during the first wave of the pandemic in the spring of 2020 is of the utmost importance, so that in the event of further waves of the virus, teachers will be able to maintain their relations with students and at the same time provide the same teaching experience for subject-specific reading comprehension and any special needs support whether the students are at home or at school.

Introduktion: Denna studie undersöker lärarnas upplevelser och erfarenheter av att undervisa elever från anpassad skola och elever från grundskolan i samma klassrum vid samma tidpunkt. Fokus är att studera hur lärare beskriver arbetet med samläsning och vilka förutsättningar dessa har för att bedriva samläsning. Metod och analys: Genom semistrukturerade intervjuer undersöks hur samläsning genomförs på grundskolenivå, och den komplexiteten inkluderande utbildning kan innebära. Det insamlade datamaterialet har strukturerats och organiserats genom en tematisk metod och analyserats genom Michael Uljens reflektiva skoldidaktiska teori och Claes Nilholms och Kerstin Göranssons orienteringsdefinitioner för inkludering. Resultat: Intervjuerna visar att lärarna möter praktiska och pedagogiska svårigheter i undervisningsverkligheten, men även att de ser stort värde i inkluderingen. Det är framför allt organisatoriska aspekter, ekonomiska omständigheter och brist på resurser, exempelvis specialpedagogisk handledning, som beskrivs som försvårande faktorer för att förverkliga inkluderande undervisning. Trots detta visar lärarna i studien på ett stort engagemang och vida ansträngningar för att skapa en gynnsam undervisningsmiljö för alla elever. Genom att skapa eget material, bildstöd och användning av tekniska hjälpmedel såsom SymWriter och InPint. Slutsatser: En tydlig slutsats är att den samhälleliga kontexten och skolsystemets struktur spelar en stor, om inte avgörande, roll för framgången i inkluderande undervisning. Under studiens gång har det också identifierats att det tycks finnas en blind fläck rörande samläsning på grundskolenivå. Trots att undervisningspraktiken visar att innebörden för samläsning pågår på grundskolor, finns inga omskrivningar i styrdokument eller myndighetsutsagor, och större forskning inom området tycks också saknas. Detta försvårar sannolikt förverkligandet av inkluderande undervisning i grundskolan, inom ramen för samläsning, för elever med intellektuell funktionsnedsättning. / Introduction: This study examines the experiences and perceptions of teachers who simultaneously teach students from compulsory schools for pupils with intellectual disabilities alongside their peers from general compulsory schools in the same classroom with a particular focus on exploring how teachers describe their work with co-reading[1] and the conditions necessary for conducting such education. Method and Analysis: Semi-structured interviews were conducted to investigate the implementation of co-reading at the primary school level and the complexities that inclusive education may entail. The collected data were structured and organized through a thematic method and analyzed using Michael Uljens’ reflective theory of school didactics and Claes Nilholm’s and Kerstin Göransson’s definitions of orientation for inclusion.  Results: The interviews reveal that, despite practical and pedagogical challenges, teachers recognize significant value in inclusion. It is primarily organizational aspects, economic circumstances, and a lack of resources, such as special education guidance, that are described as complicating factors for realizing inclusive education. Despite these challenges, the teachers in the study demonstrated strong commitment and made extensive efforts to create a favorable teaching environment for all students, including the creation of their own materials, visual supports, and the use of technical aids such as SymWriter and InPrint. Conclusions: The findings indicate that the societal context and the school system’s structure play a crucial, potentially decisive, role in the success of inclusive education. The study identified a blind spot in the practice of co-reading at the primary school level. Although co-reading is practiced, it lacks representation in policy documents, authority statements, and research. This omission likely complicates the implementation of inclusive education, within this framework of co-reading, for students with intellectual disabilities. [1] Co-reading is a specific Swedish term used to describe an educational situation of shared lessons for students from compulsory schools for pupils with intellectual disabilities alongside their peers from general compulsory schools in the same classroom at the same time, and thus similar to inclusive education.