<p><strong>Purpose:</strong> The purpose with this empirical study is to investigate how many companies have chosen to apply the K2 framework and see why the remaining companies have chosen not to.</p><p><strong>Methodology:</strong> A choice of a quantitative approach has been applied to collect information and create a foundation for the problem. Furthermore a qualitative approach has been selected to cover the remains.</p><p><strong>Theoretical perspective:</strong> This section contains a presentation of the agency theory, the institutional theory, the k-project and a comparison of K2 and the existing regulation.</p><p><strong>Results:</strong> Three out of 143 companies applies BFNAR 2008:1. 13 out of 143 companies use self-generated intangible fixed assets. Out of 29 contacted companies only three know about K2. The 29 companies are from various lines of business within an area.</p><p><strong>Conclusion:</strong> The conclusion of our research is that the majority of the companies did not reject to use the K2 regulations. They just did not know it existed. The two contacted companies that already applied K2 had an accounting consultant who chose it. Thus, the companies did not make an active choice to apply K2.</p>

Sammanfattning Problem och bakgrund: Bokföringsnämnden (BFN) har arbetat fram ett regelverk för de enskilda näringsidkare som bör implementeras från den 1 januari 2007. Syftet anses vara bland annat att underlätta den administrativa bördan. Huvudfrågan som ställs i denna studie är en undran om, till vilken grad har användbarheten av K1 regelverket för de enskilda näringsidkarna förändrat redovisningsarbetet? De andra nyckelfrågorna är, har en effektivisering skett av redovisningsarbetet samt har det lett till väsentliga kostnadsbesparingar vad gäller den administrativa bördan? Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka huruvida K1 regelverket har förenklat den administrativa arbetsbördan för enskilda näringsidkare, samt om det skett en effektivisering av arbetet med redovisningen. Metod: Studien tillämpar huvudsakligen den deduktiva forskningsmetoden med hjälp av statistisk datasamling. Detta innebär att studien utgår från en kvantitativ enkätundersökning med ett slumpmässigt urval av respondenter. Referensram: I studiens teoretiska referensram presenteras olika interrelaterade teorier som belyser K1 regelverkets motiv och funktion samt dess betydelse för redovisningen för de enskilda näringsidkarna i ett bredare perspektiv. Slutsats: Studiens syfte var att försöka förklara användbarheten av det nya K1 regelverket i samband med praktiken. Hur K1 regelverket har bidragit till en enklare redovisning och hur den har reducerat de administrativa kostnaderna. Studiens resultat visar att det förenklade årsbokslutet används i väldigt liten skala bland deltagande respondenter i undersökningen. Största orsaken till att K1 regelverket inte används i den utsträckning som förväntats är bristen på information och kunskap hos de enskilda näringsidkarna om K1:s strukturella form och funktion. Då få respondenter använder sig av ett förenklat årsbokslut, blev det svårt att på ett adekvat sätt besvara hur väl det lett till att de administrativa kostnaderna har minskats. / Abstract Problem and background: The Swedish Accounting Standards Board (BFN) has issued a set of standards for small businesses that have been implemented since January the 1st 2007. The purpose of these standards is to facilitate and simply the administrative burden. This study poses the question "To what extent has the usability of the K1 framework for small businesses changed the accounting workload? Has there been a streamlining of the accounting workload and has it led to significant cost savings in terms of administrative burden." Aim of this study: The aim of this study is to investigate whether the K1 framework has simplified the administrative workload for small businesses, and if it has led to a streamlining of the process of accounting. Method: The study applies mostly to the deductive research method with the aid of statistical data collection. This means that the study is based on a quantitative survey of a random sample of respondents.   Frame of references: In the study's theoretical frame of reference various inter-related theories are presented, highlighting the motives behind the K1 framework as well as its functions and its importance to the workload in preparing the financial statements for sole trade businesses in a broader perspective.   Conclusion: The study's main objective was to try to explain the usefulness of the new K1 framework in the context of its use in practice. How the K1 framework contributed to a simpler accounting and how it has reduced the administrative costs. The results of the study show that only a small set of the respondents to the survey use the simplified annual accounts from the K1 framework. The principal reason that the K1 framework is not used to the extent expected, is due to the lack of awareness by the small businesses on the K1 framework's structural form and function. It is evident that more could have been done to widen the knowledge and information on the K1 framework. Given that only a small subset of the respondents use the simplified annual accounts from the K1 framework, it is not adequate to conclude on how well the framework has been used to lessen the administrative costs and burdens.

Purpose: The purpose with this empirical study is to investigate how many companies have chosen to apply the K2 framework and see why the remaining companies have chosen not to. Methodology: A choice of a quantitative approach has been applied to collect information and create a foundation for the problem. Furthermore a qualitative approach has been selected to cover the remains. Theoretical perspective: This section contains a presentation of the agency theory, the institutional theory, the k-project and a comparison of K2 and the existing regulation. Results: Three out of 143 companies applies BFNAR 2008:1. 13 out of 143 companies use self-generated intangible fixed assets. Out of 29 contacted companies only three know about K2. The 29 companies are from various lines of business within an area. Conclusion: The conclusion of our research is that the majority of the companies did not reject to use the K2 regulations. They just did not know it existed. The two contacted companies that already applied K2 had an accounting consultant who chose it. Thus, the companies did not make an active choice to apply K2.

Frågeställning: Vad har fastighetsföretag och revisorer för uppfattning om det nya kravet på komponentavskrivning?    - Leder det till en förbättrad redovisning sett utifrån begreppen relevans    och rättvisande bild, om så på vilket sätt? Hur påverkas redovisningen i företag inom fastighetsbranschen av det nya kravet på komponentavskrivning? Syfte: Syftet med studien är att undersöka vilka uppfattningar revisorer och företag inom fastighetsbranschen har om det nya kravet på komponentavskrivning samt hur det påverkar fastighetsföretagens redovisning. Studien syftar även till att försöka utröna om komponentavskrivningar leder till en mer rättvisande redovisning.   Metod: Studien bygger på en kvalitativ metod. Insamling av primärdata har skett genom kvalitativa intervjuer med fem fastighetsföretag och två revisorer. Sekundärdata till studien har samlats in via en litteraturstudie. Slutsats: Komponentavskrivning leder till en mer rättvisande redovisning jämfört med dagens praxis då det ger en mer rättvisande bild av fastigheternas värdeminskning. En större del av fastighetsbolagens underhållsåtgärder kommer aktiveras i balansräkningen. Komponentavskrivning leder till en mer enhetlig hantering av underhållsåtgärder och kan därför öka jämförbarheten mellan företag. Detta förutsätter dock tydligare riktlinjer för hur komponentuppdelningen ska gå till. / Research question: What are the perceptions of real estate companies and auditors regarding the new requirement of component depreciation?     - Does it lead to a better accounting seen from the concepts of relevance and a true and fair view, if so, how? How is the accounting in real estate companies affected by the new requirement of component depreciation? Purpose: The aim of this study is to describe what real estate companies and auditors think of the new requirement of component depreciation in Sweden. The study also tries to determine if component depreciation leads to a fairer accounting. Method: The study is based on a qualitative research method. The primary data used in the study has been collected through interviews with real estate companies and auditors. The secondary data used in this study was collected through a thorough literature study. Conclusion: Component depreciation leads to a fairer accounting compared to todays practice. A larger portion of the real estate companies’ maintenance costs will be activated in the balance sheet. Component depreciation leads to a more unified management of maintenance costs.

Bakgrund: År 2005 blev det obligatoriskt för börsnoterade koncerner inom EU att upprätta sin redovisning enligt IFRS som har utvecklats för att harmonisera redovisningen mellan olika länder, eftersom ekonomin har blivit mer internationaliserad. I Sverige började bokföringsnämnden att ta fram ett nytt regelverk K3 som började tillämpas 2013 för större svenska onoterade koncerner. Det gjorde att onoterade koncerner fick en valmöjlighet att frivilligt välja mellan att redovisa enligt IFRS eller K3 regelverket. Dessa regelverk har många liknande beröringspunkter men det finns vissa skillnader, exempelvis i upplysningskrav och hur goodwill redovisas. Problemformulering: Varför väljer svenska onoterade koncerner att tillämpa K3 eller IFRS? Syftet: Studiens syfte är att skapa en ökad förståelse för redovisningsval, men mer specifikt på onoterade koncerners val mellan att tillämpa regelverken K3 eller IFRS. Metod: I denna studie har en kvalitativ metod använts för att kunna få företagsledningens syn på vad som har orsakat regelverksvalet som deras koncerner har tagit. För att kunna uppnå syftet har en datainsamling med tio intervjuer genomförts med fem K3 och fem IFRS koncerner. De som intervjuades var CFOer från företagsledningen eller en anställd med ekonomiansvar. Detta har varit ett strategiskt urval, vilket är det som skribenterna anser vara det bästa urvalet som överensstämmer med studiens syfte. Resultat och slutsats: Studien kunde påvisa att alla tre isomorfismer i den institutionella teorin kunde förklara regelverksvalet. I K3 kunde det ses att framför allt den tvingande isomorfismen var avgörande och i IFRS koncernerna var det mer den härmande isomorfismen. Studien menar även att ett val av K3 kan förklaras av en kombination av normativ isomorfism genom att de har hamnat i “business-as-usual” och tvingande isomorfism genom att informationsasymmetrin ses vara mindre mellan företagsledningen och ägarna i K3 koncerner. Revisorns brist på kunskap av IFRS kan sätta ett normativt och härmande tryck på en koncern att välja K3. / Background: In 2005, it became mandatory for listed companies within the EU to use IFRS as an accounting standard which has been developed to harmonize accounting between different countries as the economy has become more internationalized. In Sweden, the Accounting Board began to develop a new set of regulations, K3, which were applied in 2013 for larger Swedish unlisted companies. This gave the larger unlisted companies a choice to voluntarily choose between reporting in with IFRS or the K3 regulations. These regulations have many similar points of contact, but there are some differences, for example in disclosure requirements and how goodwill is reported. Research question: Why do Swedish private concerns choose to apply K3 or IFRS? Purpose: The purpose of this study is to create an increase of understanding in accounting choices, but more specifically to larger unlisted companies’ choices between applying the regulations K3 or IFRS. Method: In this study, a qualitative method was used to get the business management’s view of what it was that made their larger unlisted companies make their particular accounting choice.In order to achieve the purpose, a data collection with ten interviews was conducted with five K3 and five IFRS groups. Those interviewed were CFOs from company management or an employee with financial responsibility. This has been a strategic selection, which is what the writers consider to be the best selection that is in line with the purpose of the study. Results and conclusion: The study was able to show that all three isomorphisms in the institutional theory could explain the choice of regulations. In K3 it could be seen that above all the compelling isomorphism was decisive and in the IFRS groups it was more the imitating isomorphism. Choosing K3 can be explained by a combination of normative isomorphism in that they have ended up in "business-as-usual" and compelling isomorphism in that the information asymmetry is seen between management and the owners of K3 groups. The auditor's lack of knowledge of IFRS can put normative and imitative pressure on a group to choose K3.

No description available.

Studien utgår från övergången till K-regelverket för bostadsrättsföreningar och förbudet mot progressiva avskrivningar. Övergången uppmärksammades i media och en diskussion kring hur bostadsrättsföreningar utnyttjat det tidigare redovisningsregelverket blossade upp. Det ledde till spekulationer om hur ekonomin i föreningarna skulle påverkas och många blev oroliga för eventuella höjningar i årsavgifter. Denna boendeform ökar ständigt i popularitet och har gått från att erbjuda billigt boende som alla skulle ha råd med till en spekulativ marknad med priser som når nya toppnivåer. Den enskilde bostadsrättsägarens exponering mot bostadsrättsmarknaden ökar därför. Denna studie ämnar därför att undersöka vad som har hänt med den ekonomiska redovisningen för bostadsrättsföreningar. Det nya regelverket är inte anpassat till bostadsrättsföreningar. Avgränsningen som gjorts är till svenska, aktiva privatbostadsföretag, så kallade äkta bostadsrättsföreningar. Syftet med studien är att kartlägga hur redovisningen i föreningarna har påverkats samt att undersöka förekomsten av resultatmanipulering i resultatförbättrande syfte. Studien avser även att se ifall en koppling föreligger mellan resultatet och årsavgiften. En kvantitativ forskningsstrategi har tillämpats där urvalet består av 200 bostadsrättsföreningar. Data har samlats in i form av publicerade årsredovisningar.  K-regleverket blev obligatoriskt år 2014. Data för dessa föreningar samlades därför in för åren 2013 och 2015 och hypotestester utfördes för att utröna huruvida skillnader förelåg mellan åren. Den teoretiska referensramen bygger på teorier rörande positive accounting theory, accounting choice, resultatmanipulering, institutional theory samt redovisningsteori.  Utifrån kartläggningen står det klart att nya föreningar, bildade under 2000-talet är de föreningar som utnyttjat resultatförbättrande redovisningsmetoder. Denna grupp delades upp i ombildade och icke ombildade föreningar. Där kunde det fastslås att det var de icke ombildade föreningarna som använt sig av resultatmanipulering till störst utsträckning. Gruppen nya, icke ombildade föreningar innehåller byggmästarbildade föreningar, en grupp med incitament att förbättra det redovisade resultatet. Det är även dessa föreningar som har den största negativa resultatpåverkan som ett resultat av förbudet mot progressiva avskrivningar. Föreningar i vårt urval som påverkats i mindre utsträckning av regeländringen är gamla föreningar. De har tidigare inte haft incitament att skapa en positiv resultatpåverkande effekt. Detta eftersom de generellt sett har låga anskaffningsvärden på de byggnader föreningen äger vilket ger upphov till små avskrivningskostnader. En koppling mellan resultat och årsavgift kunde inte observeras i denna studie. Tydligast kunde detta observeras för icke ombildade föreningar bildade under 2000-talet som uppvisade en negativ resultatpåverkan på 129 kr/m2 men höjde endast avgiften med 8 kr/m2.

Bostadsrättsföreningar, deras redovisning och ekonomiska situation har hamnat i blickfånget de senaste åren i och med en snabb händelseutveckling och en aktuell debatt kring deras agerande och övergripande utgångspunkter. Bakgrunden till detta ligger i införandet av nya redovisningsregler i och med att K-regelverket började gälla från och med 2014 och specifikt i samband med ett förbud av den progressiva avskrivningsmetoden. I och med en stark anknytning till privatpersoners ekonomi på kort och lång sikt, samt de stora värden som är under förvaltning innehar bostadsrättsföreningarna en viktig ekonomisk betydelse i samhället. Genom att deras huvudsakliga syfte inte är att skapa vinst, en grundläggande självkostnadsprincip ska råda och deras dominerande tillgång på ett enhetligt sätt utgörs av fastigheter, har bostadsrättsföreningarna speciella karaktärsdrag. Med grund i detta avses i denna studie att undersöka vilken möjlig påverkan K-regelverkets införande kan ha haft på nyare bostadsrättsföreningars ekonomiska situation. Detta ska ske genom att kartlägga, studera och dra slutsatser utifrån hur föreningarnas resultat, intäkter, avskrivningar och finansiella ställning i övrigt utvecklats mellan åren 2013 till 2016. Då även en möjlig intressant framtida utveckling identifierats genom ett förslag kring ett införande av konsekventa redovisningsregler för bostadsrättsföreningar, avses även att ge en framåtblickande implikation om hur detta förslag kan tänkas påverka. Studien har utförts med en kvantitativ metod och genom en manuell datainsamling för ett slumpmässigt urval om 250 bostadsrättsföreningar erhölls ett skräddarsytt datamaterial. Utifrån det identifierade problemet i kombination med befintlig teori inom redovisningsval och beslutsfattande i organisationer tillsammans med agentteorin formulerades och testades sex stycken hypoteser empiriskt. Hypoteserna relaterade till hur föreningarnas redovisning och ekonomiska situation utvecklats, de redovisningsval som skett samt deras agerande. Tillsammans ämnade hypoteserna till att identifiera skillnader och samband som kunde tänkas ha uppstått under tidsperioden. Studiens resultat påvisar att nyare bostadsrättsföreningars ekonomiska situation har påverkats av K-regelverkets införande och att denna effekt är ihållande. Genom effekter i redovisningen i form av ökade avskrivningskostnader och ett försämrat redovisningsmässigt resultat kan de nyare bostadsrättsföreningarna argumenteras ha utfört avskrivningsval med ett egenintresse som bakomliggande motiv. Det empiriska resultatet ger en indikation på att den självkostnadsprincip som ska råda, med hänsyn tagen till ett mera långsiktigt perspektiv, inte uppfylls. På sikt ger studiens resultat bilden av nyare bostadsrättsföreningar idag inte sätter undan tillräckligt med medel för det långsiktiga underhållsbehovet som bör ske, och att en möjlig förklaring till detta kan ligga i ett agentproblem som kan urskiljas. Möjliga konsekvenser i form av ett behov av högre årsavgifter kan observeras. Den framtida utvecklingen inom området genom mera konsekventa redovisningsregler indikerar en än försämrad ekonomisk situation genom att än högre avskrivningar kan behöva ske i framtiden, men förslagets möjliga konsekvenser blir svåra att urskilja i och med det observerade agentproblemet. Studien och dess resultat är av intresse för de intressenter som knyter an till bostadsrättsföreningarna i olika sammanhang, exempelvis nuvarande och framtida medlemmar, kreditgivare och lagstiftare. Studien kan tänkas ge en insikt och ett bidrag till debatten kring nyare bostadsrättsföreningars ekonomiska situation och redovisning både i ett historiskt och framåtriktat perspektiv.

Bakgrund: Efter utvecklingen av Bokföringsnämndens K-regelverk, K2 och K3, diskuterades olika för- och nackdelar avseende regelverken bland experter inom redovisningsprofessionen. För mindre företag med möjligheten att välja mellan K2- och K3-regelverket blev valet således inte självklart. En påverkande faktor som redovisningsprofessionen benämner som central är tillväxt, men trots detta är variabeln relativt outforskad. Fortsättningsvis är fastighetsbranschen en av de verksamhetsgrenar som riktade stark kritik mot införandet på grund av regleringen avseende de tvingade komponentavskrivningarna och branschen karaktäriseras även av hög tillväxt. Majoriteten av tidigare forskning studerar större företag och få undersöker tillväxt i relation till redovisningsval, vilket föranleder att denna studie har mindre företag som utgångspunkt för att utforska området ytterligare.Syfte: Syftet med denna uppsats är att bidra med vidare förståelse för företags redovisningsval avseende K2 och K3, och vad som påverkar valet. I denna kontext undersöker studien huruvida det föreligger något samband mellan ett företags tillväxt och dess redovisningsval avseende regelverk. Metod: Undersökningen utgår från en deduktiv ansats och tillämpar en kvantitativ forskningsmetod. Den information som behandlas kommer från 200 mindre fastighetsbolags årsredovisningar hämtade från databasen Retriever Business. Utifrån den teoretiska referensramen formuleras hypoteser som sedan testas av ett Chi-två testet.Slutsats: Studien visar att en antydan till samband mellan mindre företags val av regelverk och tillväxt som påverkande faktor. Däremot kan det konstateras enligt undersökningens statistiska test att det inte föreligger något statistiskt signifikant samband. / Background: After Bokförningsnämndens development of the K-regulations, K2 and K3, different pros and cons were discussed concerning the regulations amongst experts within the accounting profession. For the smaller businesses with the opportunity to choose between K2 and K3, the decision was therefore not obvious. An affecting factor that the accounting profession claims to be important is growth, however the variable has remained relatively unexplored. Henceforth the real estate sector is one of the industries that have expressed severe criticism towards the implementation because of the regulation regarding the mandatory component depreciations and the fact that the sector is characterised by high growth. The majority of previous research has studied larger companies, and few examines growth in relation to accounting choice which is what prompted this essay to have smaller companies as basis for examining the field further. Purpose: The purpose of this study is to contribute with further understanding of companies accounting choice in regard to choosing accounting standards such as K2 and K3 and what affects this choice. Henceforth this study focuses on finding a correlation between a company's growth and the choice of accounting standard. Methodology: This essay is based on a deductive approach and follows a quantitative research method. The information analyzed in this study has been collected from 200 annual reports from smaller companies in the real estate sector and was provided by Retriever Business. Based on the theories in this essay, two hypothesis has been formulated and tested using a Chi-squared test. Conclusions: The study implies that there is an indication of relation between smaller companies accounting choice and growth as an affecting factor. It can however not be ascertained according to the statistical test in the study, that there is a statistical significant relation.

Bakgrund: Genom den kraftiga ökningen i användandet av tekniska och digitala betalmedel fanns ett behov av att se över de existerande regelverken. Den markanta största avsaknaden är regleringar kring egenupparbetade immateriella tillgångar och kryptovalutor vilket utgjorde grunden för denna studien.   Syfte: Syftet med studien är att beskriva och analysera hur människor som arbetar med redovisning tar beslut kring redovisning av kryptovalutor utifrån existerande regelverk och praxis, för att vidare undersöka vilket behov det finns av utökade och mer detaljerade regleringar. Metod: Studien har en induktiv ansats och en kvalitativ forskningsstrategi med en experimentell forskningsdesign. Den empiriska datan har samlats in via semistrukturerade intervjuer med fokus på fyra caseuppgifter.     Slutsats: Studien påvisar en bristande kunskap i hur existerande regelverk ska appliceras på nya redovisningsproblem. Det konstateras att nuvarande regleringar och hjälpmedel inte är tillräckliga i sin utformning för att stötta deras användare. / Background: Due to the heavy increase in the use of technical and digital means of payment, there was a need to review the existing regulations. The significant biggest shortcoming is regulations regarding self-developed intangible assets and cryptocurrencies, which formed the basis for this study. Purpose: The purpose of the study is to describe and analyze how people who work with accounting make decisions about accounting for cryptocurrencies based on existing regulations and customs, to further investigate the need for extended and more detailed regulations. Method: The study has an inductive approach and a qualitative research strategy with an experimental research design. The empirical data has been collected via semi-structured interviews with a focus on four case data. Conclusion: The study demonstrates a lack of knowledge in how existing regulations should be applied to new accounting problems. It is noted that current regulations and aids are not sufficient in their design to support their users.