Thesis (M.Ed.)--York University, 2007. Graduate Programme in Education. / Typescript. Includes bibliographical references (leaves 98-100). Also available on the Internet. MODE OF ACCESS via web browser by entering the following URL: http://gateway.proquest.com/openurl?url_ver=Z39.88-2004&res_dat=xri:pqdiss&rft_val_fmt=info:ofi/fmt:kev:mtx:dissertation&rft_dat=xri:pqdiss:MR29301

Thesis (Ph. D.)--Ohio State University, 2008. / Title from first page of PDF file. Includes bibliographical references (p. 242-258).

Thesis (Ph.D.)--University of Nebraska-Lincoln, 2009. / Title from title screen (site viewed June 26, 2009). PDF text: 233 p. : col. ill. ; 5 Mb. UMI publication number: AAT 3350449. Includes bibliographical references. Also available in microfilm and microfiche formats.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur pedagoger tänker och resonerar kring estetik och estetikens värde i Reggio Emilia-inspirerade förskolor och förskoleklasser. Vi har utfört en kvalitativ intervjustudie tillsammans med fem pedagoger i Skåne. Resultatet av intervjuerna har sedan analyserats utifrån aktuell forskning samt Vygotskijs kulturhistoriska teori. Resultatet som redovisas berör Reggio Emilia-inspirerade pedagogers olika sätt att resonera kring estetik där det bland annat beskrivs som ett sätt att kommunicera, utforska och förstå sin omvärld. Med ett förhållningssätt där barn ses som kompetenta och sociala betonar pedagogerna vikten av att skapa möjligheter i verksamheten för att barnens intressen och funderingar ska synliggöras och utmanas vidare. Pedagogerna reflekterar även kring pedagogisk dokumentation, miljö och material i relation till estetik. Vårt huvudsakliga resultat ger en bild av estetiken som en viktig del av en helhet för barns lärande och utveckling. Estetiken beskrivs som både ett verktyg för att komma i relation till och lära om något annat som ett ämne med ett intrinsikalt värde.

Sammanfattning: Syftet med vår undersökning har varit att undersöka hur tre olika pedagogiska inriktningar synliggör matematik för barnen i planerade och oplanerade aktiviteter. Vi har intervjuat förskollärare från tre olika inriktningar; traditionellt förskolearbete, Reggio Emilia inspirerat arbetssätt och Montessoripedagogik, för att ta reda på deras synsätt angående hur de arbetar och synliggör matematik för barnen i förskolan. Resultatet visar att det både finns skillnader och likheter mellan dem. Några skillnader är att i den traditionella förskoleverksamheten, ansåg förskollärarna bland annat att matematiska begrepp är betydelsefullt att använda redan i barns unga åldrar. Inom Reggio Emiliapedagogiken är huvudfokus på dokumentationen som viktig och inom montessoripedagogiken ansåg de att det är barns arbete med de konkreta didaktiska materialen som stödjer lärande. Likheterna som vi ser är i förskollärarens arbete med matematik i verksamheten, att de planerar exempelvis inte för en specifik matematikundervisning och i de oplanerade kommer matematik in i barnens vardag spontat hela tiden. En annan likhet är att förskollärarna anser att miljön ska vara kreativ och bestå av mycket material, men även att förskollärarna bör förhålla sig på ett sätt där hänsyn tas till barnens olika kunskapsnivåer, för att det ska bli ett roligt och meningsfullt lärande i matematik. Slutsatsen av denna undersökning är att matematik finns överallt i alla vardagssituationer, och att den är betydelsefull samt att det finns kunniga förskollärare som synliggör och främjar barnens matematiska lärande i förskolan. Miljön och materialen är också betydande tillgångar som bidrar till att synliggöra matematik för barnen, genom att använda konkret material och utforma en lärande miljö.

Syftet med denna studie var att belysa förskollärares syn på den fysiska miljön i förskolan, men även om förskolans pedagogiska inriktning påverkar arbetet med utformningen av förskolans fysiska miljö. Vi har utgått från följande frågeställningar; vad är förskollärares syn på den fysiska miljön? Hur kan förskolans pedagogiska inriktning påverka förskollärares syn på den fysiska miljön? Hur beskriver förskollärarna att den fysiska miljön utformas i relation till barngruppen? Studiens resultat är baserat på intervjuer med yrkesaktiva förskollärare som arbetar på förskolor med olika pedagogiska inriktningar. Resultatet visar att förskollärarna uttrycker att den fysiska miljön bör vara föränderlig och alltid utgå från barngruppens behov, förändras barngruppen bör miljön förändras parallellt med den. Förskollärarnas syn på miljön är relativt likvärdig, däremot har de olika tillvägagångssätt i sitt arbete med utformningen av miljön. Deras fokus ligger på olika områden i utformningen beroende på förskolans pedagogiska inriktning. Förskollärarna uttrycker att en betydande faktor som påverkar utformningen av förskolans fysiska miljö är barngruppens ålder.

Syftet med denna studie har varit att undersöka vad pedagoger vid Reggio Emiliainspireradeförskolor har för uppfattningar kring skapandet av lärmiljöer för att ur dettamaterial kunna urskilja betydelsebärande faktorer för detta skapande. En diskussion förssedan kring huruvida dessa betydelsebärande faktorer är möjliga att koppla ihop medskapandet av lärmiljöer som främjar ett entreprenöriellt lärande. Studiens empiri bygger pååtta kvalitativa intervjuer som har genomförts med pedagoger och förskolechefer vid treolika förskolor där intervjupersonerna med hjälp av öppna frågor fått berätta hur de tänkerkring skapandet av lärmiljöer i förskolan. Resultatet av denna studie visar att det kan finnaskopplingar mellan hur pedagogerna på dessa Reggio Emilia-inspirerade förskolor uppfattaratt de tänker och går till väga vid skapandet av lärmiljöer och hur pedagoger skulle kunnatänka kring skapande av lärmiljöer som kan gynna ett entreprenöriellt lärande. Ett flertalbetydelsebärande faktorer kring skapande av lärmiljöer som kan tänkas gynna deegenskaper som viss forskning hävdar att entreprenöriellt lärande utvecklar harframkommit. / <p>Betygsdatum i Ladok: 2016-12-23.</p>

Denna studie tar sin utgångspunkt i förskolans inomhusmiljö, där diskurser konstrueras utifrån pedagogers tankar och visioner om den rådande inomhusmiljön, dess lärandematerial och barnsyn. Studiens syfte är att jämföra de diskurser om förskolemiljö, lärandematerial och barn som framträder i inomhusmiljön på två olika förskolor. Dessa förskolor har två skilda pedagogiska inriktningar, Montessoripedagogik respektive Reggio Emilias pedagogiska filosofi. Genom intervjuer, observationer och fotografering har vi besvarat studiens frågeställningar, som utgörs av vilka diskurser som kan konstrueras i dessa pedagogiska verksamheter. Resultatets huvudfokus baseras på att lyfta fram och analysera vilka diskurser som konstrueras utifrån hur pedagogerna talar om deras inomhusmiljö. Utifrån dessa urskiljer vi likheter och skillnader mellan de deltagande förskolorna i syfte att jämföra hur de pedagogiska idéerna och visionerna präglar de olika verksamheterna. Studien bidrar med kunskap om hur förskolan, som ska vara likvärdig mellan verksamheter, kan utformas på skilda sätt. Detta diskuteras med hjälp av allmänna normer och traditioner som förskolans verksamhet utgörs av. Sammanfattningsvis kan studien bidra till att den pedagogiska yrkeskompetensen kan utvecklas och att pedagoger i svensk förskola kan inspireras av vår studie för att få syn på de diskurser som präglar deras verksamheter.

Inom området barnets utveckling borde pedagogiken och kognitionsvetenskapen samarbeta. Pedagogikinriktningen Reggio Emilia påstår bygga sin verksamhet på delar av bland annat Vygotskys teorier. I denna rapport utvärderas detta påstående utifrån frågan: Har förskollärarna inom Reggio Emilia-förskolan stöd hos Vygotskys teorier när det gäller deras roll i barnets vardagsspråkliga utveckling. Reggio Emilia-inriktningens och Vygotskys åsikter om språk och lärarens roll analyseras och jämförs med ett hermeneutiskt angreppssätt. Analysen visar att det finns skillnader mellan Reggio Emilia-inriktningens syn på förskollärarens roll när det gäller barnets vardagsspråkliga utveckling och Vygotskys teorier inom området. Trots skillnaderna visar ändå analysen att Reggio Emilia-inriktningen har fått stora influenser ifrån Vygotsky. Resultatet visar således att även om stödet från Vygotskys teorier inte är hundraprocentigt så finns det där. Undersökningen visar också att pedagogiken och kognitionsvetenskapen kan samarbeta framgångsrikt.

Denna studie syftar till att belysa hur några förskollärare ser på begreppet undervisning och koppla detta till rådande styrdokument. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sex förskollärare har genomförts och data har bearbetats med kvalitativ innehållsanalys och analyserats med hjälp av läroplansteori. Resultatet pekar mot två teman som utgör både förskollärarnas transformering av undervisningsbegreppet utifrån deras egna praktiker men samtidigt deras negativa inställning till begreppet och deras syn på det som ett krav från den statliga nivån. Med detta i åtanke förstår vi att undervisningsbegreppet ännu inte har tagits emot i förskolan, vilket är förståeligt då det ännu inte har översatts till att passa i förskolan och framför allt att förskollärarna i studien inte har fått formulera sig kring vad begreppet betyder för dem tidigare. Vår slutsats är därför att förskollärare behöver få formulera sig kring vad undervisning är för dem samt att fortbildning behövs om undervisningsbegreppet ska kunna implementeras i förskolan.