Varje dag så äter barn en stor del av dagens måltider på förskolan. Måltiderna där utgör en stor del av dagen tidsmässigt. Syftet med den här studien har varit att titta närmare på de här situationerna ur, ett för barn, inflytelseperspektiv. Måltiderna kan se väldigt olika ut beroende på hur pedagoger väljer att planera dem. Av intresse har varit att undersöka dessa skillnader och se hur de påverkar barnen. Det empiriska materialet har hämtats från sex observationer av måltider och sex intervjuer med pedagoger från sex olika förskolor. Då syftet har varit att undersöka hur de möjligheter som barn har ser ut får studien ses som kvalitativ. Metoden som användes var av etnografisk karaktär. Intresset låg i att ta reda på vad i pedagogers förhållningssätt som påverkar barns möjligheter till inflytande och varför pedagoger kan tänkas agera som de gör. Studien är induktiv då den startades teorilöst. Det var först i starten av analysen som teorin framträdde klart. Den teoretiska ramen har utgjorts av Basil Bernsteins tankar kring stark och svag inramning och klassifikation. De observerade måltiderna kunde kategoriseras utifrån hur starkt respektive svagt inramade och klassificerade de var. Ju svagare klassifikation och inramning måltiderna omgavs av desto större handlingsutrymme för barnen att styra över sin egen situation.Resultatet visar att de undersökta förskolorna inte hade något uttalat pedagogiskt mål med måltiderna. Praktiska detaljer runt denna diskuterades däremot vid behov. Det empiriska materialet visade på stora variationer mellan måltider på olika förskolor. Vid observationerna framträdde användandet av regler som en styrande faktor för barnens möjlighet att påverka sin egen situation. Karaktären på dessa regler kunde sedan utifrån analys kategoriseras. Måltiden som helhet färgades också av regelvalet. Vissa regler hämmade barns möjligheter medan andra främjade desamma. Att måltiden utgör en omsorgssituation blev betydande i sammanhanget då omsorgssituationer i förskolan generellt sett utgör situationer som inte är pedagogiskt planerade utifrån tydliga lärmål. Det som också framkom var att många regler var oreflekterade. Pedagogerna hade svårt att förklara på vilka grunder som reglerna tillkommit. Det kan tilläggas att flertalet regler snarare verkade ha ett historiskt ursprung med ett lutherskt ideal än att de utgick från modern forskning. Flertalet regler överensstämde dessutom inte med värdegrunden i förskolans läroplan. / Program: Magisterutbildning i pedagogiskt arbete

Bakgrund: I bakgrundsavsnittet redogörs för relevanta aspekter och perspektiv i förhållande till ämnet regler utifrån både forskning och annan litteratur. Följande huvudrubriker används: regler i förskolan; delaktighet och inflytande; barnsyn och styrdokumenten. Vår teoretiska utgångspunkt är Moira von Wrights teori om det punktuella samt det relationella perspektivet.Syfte: Syftet är att undersöka förskollärares uppfattningar om hur gemensamma regler mellan barn och vuxna uppkommer i förskolan samt reglers betydelse och vilka regler som förekommer. Syftet kompletteras med frågeställningarna: Vem/vilka utformar enligt förskollärarna de gemensamma regler som existerar i barngruppen? Vilka faktorer påverkar regelsättningen enligt förskollärarna?Metod: Vår studie är av kvalitativ karaktär och redskapet som har används är kvalitativ intervju. Sju stycken förskollärare från olika förskolor har medverkat i studien. De medverkande förskollärarna arbetar på avdelningar med små (1-3 år) respektive stora barn (3-6 år).Resultat: I resultatet framkommer förskollärares olika tankar och beskrivningar kring begreppet regel, vilka regler som förekommer i förskolan samt deras betydelse. När det handlar om regelprocessen ställer sig de flesta förskollärarna frågande till om den verkligen involverar barnen. Det vill dock att barnen ska få vara mer delaktiga och ha mer inflytande över de reglerna som ska existera. De framhäver att det finns olika faktorer som kan påverka barnens delaktighet och inflytande i regelprocessen. / Program: Lärarutbildningen

<p>Syftet med mitt examensarbete är att ta reda på om lärarna känner till vilka regler som gäller vid användande av IT i skolan. För att ta reda på detta har jag använt mig av två metoder och dessa är enkäter och intervjuer. Resultaten visar att nästan alla som deltog i undersökningen har en IT-utbildning, medvetenheten är hög för de etiska regler som råder vid användning av IT i skola. Både det egna intresset som ansvarstagandet för att etiska regler följs är stort. När det kommer till huruvida deltagarna tror att den övriga personalen följer de rådande etiska reglerna tror intervjuobjekten mer på personalen än personalen sinsemellan. Även om i stort sett alla har en IT-utbildning är det tveksamt om den räcker till för att möta omvärldens ständiga förändringar. Förändringar som påverkar allas värderingar och syn på etik och moral.</p>

<p>Revisorer skall ta hänsyn till många områden när de utför sitt arbete. Sammantaget uttrycker etiken för revisorskåren den allmänna uppfattning som finns inom gruppen angående vad som är ett riktigt handlande i yrket. Detta involverar således revisionsbranschens egna värderingar och självkritik inom områden som rör oberoende, oförenlig verksamhet, upplysningsplikt samt tystnadsplikt. Genom kvalitativa intervjuer med fyra yrkesverksamma revisorer i Varbergs kommun besvaras syftet med rapporten, som är att undersöka revisorns roll med hänsyn till branschens egna etiska regler och normer, skandaler och dess konsekvenser samt revisionspliktens vara eller icke-vara. Vidare är syftet att se om revisorernas svar kan förklaras utifrån Ferdinand Tönnies teori om samhället och utifrån teorier om roller samt grupptillhörighet. Några slutsatser som rapporten leder fram till är att det hos revisorer finns en grogrund för olika rollkonflikter, till exempel i valet mellan rådgivning och revision, men det är inte ett problem specifikt för revisorerna i Varberg. En annan slutsats som dras är att en utomstående part bör medverka vid upprättandet av analysmodellen, allt för att ytterliggare stärka oberoendet. I diskussionen angående revisionspliktens vara eller icke-vara drar vi slutsatsen att ett eventuellt slopande kan få konsekvensen att revisorer i kommuner utanför storstadsområden eventuellt kan komma att få söka sina klienter där de stora bolagen finns, det vill säga i storstadsregionerna.</p>

Syftet med mitt examensarbete är att ta reda på om lärarna känner till vilka regler som gäller vid användande av IT i skolan. För att ta reda på detta har jag använt mig av två metoder och dessa är enkäter och intervjuer. Resultaten visar att nästan alla som deltog i undersökningen har en IT-utbildning, medvetenheten är hög för de etiska regler som råder vid användning av IT i skola. Både det egna intresset som ansvarstagandet för att etiska regler följs är stort. När det kommer till huruvida deltagarna tror att den övriga personalen följer de rådande etiska reglerna tror intervjuobjekten mer på personalen än personalen sinsemellan. Även om i stort sett alla har en IT-utbildning är det tveksamt om den räcker till för att möta omvärldens ständiga förändringar. Förändringar som påverkar allas värderingar och syn på etik och moral.

Revisorer skall ta hänsyn till många områden när de utför sitt arbete. Sammantaget uttrycker etiken för revisorskåren den allmänna uppfattning som finns inom gruppen angående vad som är ett riktigt handlande i yrket. Detta involverar således revisionsbranschens egna värderingar och självkritik inom områden som rör oberoende, oförenlig verksamhet, upplysningsplikt samt tystnadsplikt. Genom kvalitativa intervjuer med fyra yrkesverksamma revisorer i Varbergs kommun besvaras syftet med rapporten, som är att undersöka revisorns roll med hänsyn till branschens egna etiska regler och normer, skandaler och dess konsekvenser samt revisionspliktens vara eller icke-vara. Vidare är syftet att se om revisorernas svar kan förklaras utifrån Ferdinand Tönnies teori om samhället och utifrån teorier om roller samt grupptillhörighet. Några slutsatser som rapporten leder fram till är att det hos revisorer finns en grogrund för olika rollkonflikter, till exempel i valet mellan rådgivning och revision, men det är inte ett problem specifikt för revisorerna i Varberg. En annan slutsats som dras är att en utomstående part bör medverka vid upprättandet av analysmodellen, allt för att ytterliggare stärka oberoendet. I diskussionen angående revisionspliktens vara eller icke-vara drar vi slutsatsen att ett eventuellt slopande kan få konsekvensen att revisorer i kommuner utanför storstadsområden eventuellt kan komma att få söka sina klienter där de stora bolagen finns, det vill säga i storstadsregionerna.

Studien syftar till att beskriva och analysera hur gymnasielever i en stad i norra Sverige uppfattar och värderar ordningsregler i skolan samt elevernas meningsskapande av reglerna. Studien är en gjord genom en kvantitativ enkätundersökning där gymnasieelever har fått värdera olika typer av ordningsregler samt en kvalitativ intervjuundersökning där gymnasieelever har fått beskriva och motivera varför de värderar ordningsregler olika samt hur de uppfattar och förhåller sig till olika ordningsregler i skolan. Den kvalitativa enkätstudien visar att i likhet med tidigare studier tenderar eleverna att värdera regler som har med relationer att göra högre än andra regler. Regler som rör skolans struktur tenderar också att värderas högt. Regler som rör etikett är de regler som värderas lägst. Till skillnad från de studier som gjorts på yngre elever i Sverige tycks gymnasieelever i denna studie inte se skyddande regler som speciellt viktiga. Den kvalitativa intervjuundersökningen visar också att elever tycker att det är viktigt att det finns ordningsregler i skolan. Även här gör de skillnad på vilka regler de uppfattar som viktiga samt mindre viktiga. De regler som de upplever som viktiga är också de regler som de själva kan motivera och det gäller främst relationella och strukturerade regler. De regler som de inte ser som viktiga är de regler som de heller inte kan förstå eller se syftet med. Detta gäller främst etikettsreglarna.

Den här studien syftar till att undersöka om medarbetares attityd till regler och regelefterlevnad på en arbetsplats varierar med faktorer som anställningstiden, kön och personalkategori. Undersökningen har genomförts som en enkätundersökning med frågeställningar som belyser olika delar av regler och regelefterlevnad, både ur ett generellt och ur ett individuellt perspektiv. Försöksdeltagarna är tjänstemän och verkstadsanställda på ett medelstort mellansvenskt företag inom tillverkningsindustrin. Undersökningen visar på att det finns en skillnad i attityden mellan grupperna och att personer med lång anställningstid har en negativare inställning till regler och regelefterlevnad är personer med kort anställningstid, men att skillnaden inte är statistiskt signifikant.

Utvecklingen och användningen av ERP-system har blivit allt vanligare och trots att ett sådant system kan bidra med effektivitet kan implementeringen av ett sådant system innebära en omfattande organisatorisk förändring. Vid en förändring i form av införande av ny teknologi inverkar befintliga rutiner och institutioner på huruvida stabilitet kan upprätthållas. Stabilitet kan upprätthållas då nya regler går i linje med rådande rutiner eller vid närvaro av en lös koppling mellan dessa. Uppsatsens syfte är att genom en fallstudie undersöka om och isåfall hur stabilitet och förändring kan samverka vid implementering av ett ERP-system. Studien visar att detta är möjligt, dels tack vare att de anställda får vara delaktiga, att de inser förändringens huvudsakliga syfte samt att de nya reglerna går i linje med rådande rutiner och institutioner. Vidare har lösa kopplingar bidragit med stabilitet vid implementeringen, men på vissa punkter även bidragit till en uppbromsande effekt gällande några av de nya reglerna.

Syftet med denna studie är att försöka förklara vad som ligger bakom fenomenet att kockar vilka arbetar på restaurang med stjärna i Guide Michelin arbetar mycket gratis. Studien avser ge svar på om detta sker av eget val eller genom tvång. 4 kockar har i denna kvalitativa studie intervjuats i syfte att ta del av deras egna upplevelser och subjektiva åsikter rörande fenomenet. Studiens resultat tyder på att yrket har en stark identitetskapade effekt och att dessa kockar har en hög känsla för det egna arbetet. Att vara kock är mer än ett yrke, det är en livsstil. Intervjupersonerna beskriver vidare att de kan välja att acceptera att jobba gratis eller ej. Dessa val är dock i realiteten skenbart fria val vilka begränsas av fältets doxa. Slutsatsen som dras i denna studie är att då skiljelinjen mellan yrkesliv och privatliv delvis suddats ut blir det viktigare att det arbete som utförs är representativt för dessa kockar, att det är deras stil. Paradoxalt leder detta till att de jobbar utöver ordinarie arbetstid för att säkerställa detta. Detta kombinerat med de oskrivna regler som finns inom fältet leder till att dessa kockar jobbar mycket gratis.