Uppsatsens undersökningar har både en kvalitativ och kvantitativ karaktär. Enkätmaterialet har givit uppsatsen den kvantitativa kvaliteten då vi låtit lärare och elever besvara enkäter angående hur man hanterar mobiltelefoner i klassrummet och sedan har vi utifrån dess data fått resultat som gett oss en grund till hur elever och lärare ser på mobiltelefonanvändandet. Vi har i enkäterna låtit både lärare och elever besvara, dels frågor där svarsalternativen varit givna men även öppna frågor som gett den svarande möjligheten att förklara och utveckla sina svar. Vi har parallellt med dessa enkäter också tittat på de regelverk som skolorna har angående mobiltelefoner och hur dessa får användas i och under lektioner. Denna undersökning har varit en kvalitativ undersökning eftersom vi tagit fasta på formuleringar och tolkat dessa. Syftet med vårt arbete är att titta på hur mobiltelefonen används under lektionstid och titta på vilka konflikter som kan uppstå i klassrummet angående mobiltelefonen. Giddens teorier som belyser hur ny teknik förändrar hur vi agerar socialt har legat som grund för vårt arbete. Genom Säljö och Hylland Eriksen har vi sedan tittat på hur skolan har påverkats av denna utveckling. Domesticeringstraditionen har skapat möjligheter för oss att titta på vilka konsekvenser ny teknik får på människor och samhället. Mobiltelefonen är ett naturligt inslag i vår vardag, den ger oss möjligheter att agera socialt trots avstånd. Mobiltelefonens utvecklande funktioner skapar dock inte enbart sociala möjligheter, den kan också användas som hjälpmedel i skolarbetet och vardagslivet. Genom att reglera hur och när vi får använda mobiltelefonen skapas normer för vad som är tillåtet eller inte. I skolans värld är det viktigt att elever får möjlighet till ny teknik men det är också viktigt att lära sig att fungera i sociala samhällen då social kompetens är en viktig egenskap. Mobiltelefonanvändandet får konsekvenser för hur vi prioriterar i sociala sammanhang och därför får den också konsekvenser i skola och undervisning. Genom detta arbete vill vi belysa vilka konsekvenser mobiltelefonen ger i undervisningen och för dess användare. Vi har i vår uppsats kommit fram till att mobiltelefonen har tagit sig en plats i klassrummet, där den främst används som ett verktyg att socialisera sig med andra genom främst sms. Vi kan i vår studie även se att eleverna själva uppfattar mobiltelefonen som något som drar uppmärksamheten ifrån undervisning .Vi har därmed kunnat identifiera flera problemområden relaterade till mobiltelefonen.

Svenska skolelever presterar allt sämre på internationella matematiktester och det förs en ständig öppen debatt om detta. Detta är min granskande studie i vad som händer i en matematikgrupp som havererar. Genom att gå på djupet i en berättelse försöker jag reda ut vad som händer under ytan när undervisningen inte fungerar. Allt oftare stämmer inte verkligheten med styrdokument och teori om skolan som verksamhet och organisation. Uppsatsen är skriven inom ramen för ämnet yrkeskunnande och teknologi och fokuserar på tyst kunskap och kollektiv kunskap.

No description available.

Jag har granskat Arthur Melnick, Onora O’Neill och Christine Korsgaard och undersökt hur de har tolkat Kants kategoriska imperativ. Trots deras uppenbara olikheter i tolkningen av det kategoriska imperativet går det att se gemensamma nämnare. Det rör sig om motivationen till att följa det kategoriska imperativet som främst ska ligga i vårt egenintresse och utan tvång. Dessutom har jag undersökt Susan Wolf och hennes syn på moraliska handlingar. När det rör motivationen att vara moralisk är det främst genom att respektera den egna mänskligheten och dess autonomi. Dessa förklaringar behöver inte nödvändigtvis höra till Kants Kategoriska imperativ utan är bara en norm för vad vi ska försöka eftersträva. Det jag slutligen kom fram till är att en hybrid av ett minimalt antal absoluta och ett större antal rekommenderade regler vore att föredra. Till exempel kan min tanke illustreras med att om vi sätter lagar så att det ska vara svårare att bryta mot dem. Rent praktiskt så betyder det att färre skulle komma att belastas med brott och bara begå förseelser istället. Därför kan exemplet med O’Neills position men med regelutilitaristisk motivering vara ganska lätt att följa. Detta eftersom den regeln är något som de flesta människor skulle kunna ställa sig bakom. Utifrån de hypotetiska reglerna bör vi välja sådana handlings sätt som bäst går ihop med den egna moraliska uppfattningen. Det kan röra sig om att i vissa fall göra något som av tvång måste göras men är på gränsen till moraliskt eller lagligt. Denna modell anser jag är bättre, eftersom vi faktiskt bryter mot såväl absoluta som rekommenderade regler ibland. Ett bra exempel på det är hastighetsbegränsningarna på vägarna eller gå mot rött. Skillnaden är att om absoluta regler som inte är flexibla bryts, medför detta i regel allvarliga konsekvenser. Det som är värt att notera är att hållandet av hastighetsgränser tycks vara mer frivilligt än strängt övervakat. Vi får alltså förtroendet att genom en rekommenderad eller påbjuden hastighet hålla den. Rekommenderade regler gör att de flesta moraliska individer känner en viss skuld över att ha brutit mot dem. Motivationen att följa regler borde vara att eftersom de flesta har ett samvete ska detta räcka till för att bromsa oss då vi försöker vara omoraliska. Vi ska bli avskräckta på två plan där den ena faktorn är lagen och den andra är att det inte ligger i vårt egenintresse att råka illa ut.

Studiens syfte var att, med utgångspunkt i Foucaults teorier om disciplin, synliggöra och problematisera de normer gällande attityder och handlingar som officiella skolregler bygger på. Vidare var syftet att utifrån diskursbegreppet undersöka hur dessa normer skapar diskurser om idealeleven. Svaren på frågorna om vilket utrymme olika normer och därigenom diskursskapanden bereds i skolregeldokument, söktes utifrån norm- och idealelevdiskurskategorier utformade med utgångspunkt i tidigare forskning. Analysen bestod av två kvantitativa innehållsanalyser vilka genomfördes på ett underlag av 32 skolregeldokument inhämtade från cirka hälften av Uppsalas grundskolor. Studiens ursprungliga analys utgick från medelvärdena av skolornas procentuella utrymmesfördelning. Denna analys visade att de normer som i genomsnitt ges störst utrymme i de undersökta dokumenten är sådana som ger direktiv för attityder och handlingar vilka påverkar ordningen i aktiviteter och skolmiljön. Även normer som ger direktiv för attityder och handlingar vilka sker i relation mellan människor bereds genomsnittligt stort utrymme i skolregeldokumenten. Då mest utrymme ges till normer som har en ordnande funktion, genereras också störst utrymme åt skapandet av diskursen om den ordningsamme skoleleven. Sålunda har diskursen om den gode medkamraten ett mer begränsat utrymme att tillgå.  Detta gäller också för de normer som ger direktiv för ansvarstagande respektive för attityder och handlingar vilka motsvarar kulturella traditioner och vanor. Följaktligen visar resultatet av analysen utifrån medelvärdena att de undersökta skolorna fokuserar mer på ordningsskapande än moralisk fostran i sina skolregeldokument. När den ursprungliga analysen granskades uppstod frågetecken gällande medelvärdenas tillförlitlighet, varför dessa jämfördes med medianvärdena. Jämförelsen visade att det finns en stor spridning mellan dokumenten gällande deras utrymmesfördelning mellan normerna. I uppsatsen presenteras och diskuteras både resultatet av medelvärdesberäkningarna och resultatet av ifrågasättandet av dessa. Detta för att läsaren själv ska kunna få möjligheten att bedöma huruvida resultaten av medelvärdena ändå kan anses ge en indikation om skolregeldokumentens innehåll.

Studiens syfte var att belysa barns (3-5år) och förskollärares reflektioner kring barns inflytande och delaktighet, gällande reglers roll i förskolan. Frågeställningarna undersökte hur barns delaktighet och inflytande i medbestämmandet och användandet av regler såg ut på förskolan samt hur förskollärares och barns reflektioner kring reglers syfte överensstämde med varandra.  De undersökningsinstrument som användes i studien var kvalitativa intervjuer till barnen och enkäter till lärarna. Sammanlagt intervjuades 32 barn och 16 lärare besvarade enkäter, på fyra olika förskolor. Datamaterialet analyserades och kategoriserades utefter studiens frågeställningar.                                                                                      Det framkom det både skillnader och likheter i barnens och förskollärarnas reflektioner kring ämnet. En stor skillnad som uppmärksammades var att lärarna många gånger påpekade reglerna som ett sätt att skapa ordning och struktur, medan barnen menade att regler var något som lärarna bestämde eller att reglerna fanns för att barnen inte skulle skada sig själva eller andra.  Lärarnas intentioner var att närma sig barnens perspektiv och låta barnen vara mer delaktiga och få mer inflytande i verksamheten, men det famkom att både lärarna och barnen hindrades av reglerna. Trots lärarnas goda vilja verkade det vara svårt att skapa reellt inflytande och delaktighet för barnen.

Detta arbete undersöker huruvida spelare kan identifiera ett tema utifrån endast ett spels regler och mekaniker. För detta syfte har en temalös variant av kortspelet MyGame utvecklats. Åtta testpersoner har fått spela spelet mot varandra i par varpå de har fått svara på två enkäter, den ena rörande deras uppfattning om tema i spelet och den andra om deras spelvanor. Varje testperson har också deltagit i en enskild semi-stukturerad intervju där frågorna har varit baserade på testpersonens enkätsvar. Resultatet har sedan sammanställts och analyserats för att validera eller förkasta hypotesen. Sammanfattningsvis pekar resultaten på att spelare kan identifiera tema utifrån endast regler och mekaniker i spel. Fortsatt forskning skulle kunna undersöka varför dessa trender observeras eller validera att de trender som observerats i studien faktiskt stämmer.

Nyckelord: Förskola, Måltiden, Regler, Socialisation Måltiden på förskolan är en social situation, likaså måltider i samhället. Många individer deltar i en samling som präglas av interaktion. Men denna situation innehåller också specifika regler och normer, vad som är accepterat vid ett matbord finns det begränsningar för. Till skillnad från många andra sociala situationer i samhället och på förskolan existerar regler som kan verka omotiverade i sitt sammanhang. Många av samhällsmedlemmarna i Sverige har deltagit i förskolan som institution och befunnit sig under dessa regler. Ämnet blir viktigt att studera eftersom en stor del av samhället påverkas av förskolans struktur och genom denna även måltidens struktur.Denna studie ämnar till att titta närmre på måltidens struktur på förskolan och vilka regler den innehåller, studien undersöker även hur situationen framträder som arena för socialisation. Empirin i studien består av utdrag ur en observation som gjordes på en avdelning på en förskola med tretton barn och tre pedagoger. Resultatet av observationen består av situationer som innehåller olika aspekter av måltidens struktur och regler. De situationerna studien tar upp syftar till att belysa olika delar av måltidens struktur för att få ett underlag till att studera måltiden som arena för socialisation. Analysen av resultatet utgår ifrån begreppet socialisation och söker stöd i socialisationsforskning som del av studiens teoretiska underlag. Den teoretiska del studien presenterar syftar även till att ge en grundläggande förståelse av begreppet socialisation och dess förhållande till individers sociala liv kopplat till de regler de möter i olika situationer i livet. Vidare underlag för studiens diskussion utgör tidigare forskning kring måltider och måltider på förskolan. De forskningsområden som studien redogör för tar upp forskning som håller särskild vikt för måltiden i förskolan och dess struktur.Studien syftar således till att vidare belysa förskolans måltid som arena för socialisation och hur den påverkar de individer som deltar och hur dem i sin tur kan påverka samhället. / Mealtimes in preschools are a social situation, as well as mealtimes in society. Many individuals take part in gathering for this situation shaped by social interaction. But the situation also involves specific rules and norms; there are limitations for what is allowed at a dinner table. As opposed to other social situations in society and in preschools the rules can seem unmotivated and out of context. Many members of the Swedish society has taken part in the preschool organization and lived under these rules. The subject of study becomes relevant since the structure of mealtimes in preschools affects a large amount of the Swedish population. This study means to take a closer look at the preschool structure of a mealtime and the rules it contains. The study examines how the situation can be seen as a prominent area for socialization. The empirical data in this study consists of extracts from an observation at a preschool consisting of thirteen children and three adults. The results of the observation are presented as situations surrounding different aspects of mealtime structure and rules, as a table of context to be able to research mealtime as an arena for socialization. The analyzing breakdown of the result uses the term socialization as a reference of study, as well as theories surrounding the subject as a theoretical basis. The basis of theory means to give a basic understanding of the term socialization and its relationship with peoples’ social lives and the rules they meet in everyday situations. As further ground for theoretical discussion, the study presents previous studies that contain important aspects of mealtimes in preschools, its structure and its rules. Thus this study proposes to further investigate the preschool mealtime as an arena for socialization and the circumstances affects on the people participating, as well as how it could affect society.

Denna studie fokuserar på måltiden i förskolan. Studien har som syfte att undersöka och synliggöra barns och förskollärares egna beskrivningar av förskolans måltidskultur. För att undersöka detta samlades data in med hjälp av semistrukturerade intervjuer som metod. Datainsamlingen genomfördes på två förskolor uppdelat i två delstudier. I delstudie A genomfördes intervjuer med barn i grupp, och i delstudie B genomfördes intervjuer med enskilda förskollärare. Resultatet analyserades med hjälp av begrepp från det sociokulturella perspektivet på lärande (Säljö, 2000; Säljö, 2015). Studiens resultat visade på en samsyn kring normer och regler hos förskollärare och barn, vilket tyder på att de har integrerats in i den lokala måltidskulturen på sina förskolor. Resultatet visade också att förskollärarna är de som har makten att bestämma vilka normer och regler som ska gälla under måltiden på förskolan. Normer och regler för måltiden som identifierades hos både förskollärare och barn handlade främst om att uppnå ett lugn vid maten, att äta och att samtala. De normer och regler som beskrevs hade olika syften kopplade till bland annat praktiska anledningar, att skapa ett lugn och att lyssna på vuxna.

Denna uppsats undersöker hur synen på mediernas självsanerande system ser ut dels hos elva olika granskare av medierna och dessutom hos sex representanter från de större nyhetsmedierna i Sverige. I kvalitativa djupintervjuer har de bland annat fått svara på frågor om systemets fördelar och nackdelar samt om systemet anses vara tillräckligt eller om det finns behov av en utökad lagstiftning. Den teoretiska utgångspunkt som uppsatsen främst vilar på är hämtad från medieforskarna Mats Ekström och Stig Arne Nohrstedt som menar att mediernas makt gör att det finns behov av att granska dem. Men teoriavsnittet ger också en kort förklaring till hur makten hänger ihop med förtroendet, utifrån Adam Smiths teori om "den osynliga handen". Dessutom behandlar teorin frågan om hur lagstiftning kontra självsanerande system kan påverka förtroendet. Här tar uppsatsen avstamp i den magisteruppsats Kerstin Ahlqvist med flera skrivit om förtroendet för svensk bolagsstyrning. Resultatet av intervjusvaren visar att det finns ett starkt stöd för det självsanerande systemet då det håller en skärpt lagstiftning borta och leder till "justare medier". I svaren lyfts även ekonomiska aspekter kring systemet av flera intervjupersoner, exempelvis att det självsanerande systemet möjliggör en prövning av publiceringar gratis. Samtidigt menar flera av de intervjuade att systemet är krångligt för allmänheten. Det finns också en skillnad i synen på systemet mellan granskare och granskade. De som granskar media nämner i högre grad mediernas makt som en orsak till att de är viktiga att granska och representanterna från nyhetsmedierna nämner oftare att granskningen är viktig för mediekonsumenternas förtroende. Viktigt att poängtera är att arbetet med uppsatsen och insamlandet av empirin påbörjades hösten 2008. Av olika skäl har analysen och den kompletta uppsatsen färdigställts hösten 2011. Detta innebär att flera av de intervjuade har bytt position, men detta framgår med tydlighet i uppsatsen.