Den variationsrika utegården har stor betydelse för barns utforskande, lärande och hälsa enligt tidigare forskning. Men även om en variationsrik utegård finns, så kan andra faktorer påverka barnens tillgång till och inflytande över den. Barn behöver utmanas med ett visst risktagande under säkra förhållanden, och de behöver få göra sina röster hörda, och enligt tidigare forskning kan pedagogens regler och förhållningssätt påverka detta. Vårt syfte var att utifrån barnens berättelser, undersöka om pedagogens förhållningssätt påverkar barns möjligheter till inflytande över sin utegård och sitt utforskande av den. Vi ville lyfta fram barnens tankar om vad de får och inte får göra på utegården, och har därför utgått från barnens perspektiv, detta innebär att det är barnens berättelser och handlingar som lyfts fram i studien. Genom att få förståelse för hur barnen upplever sin situation på utegården, så skapas det också möjligheter till att kunna förändra den. För att ta reda på barnens tankar om ämnet, så använde vi oss av metoden walk and talk, där det är barnen som leder de vuxna runt och berättar om olika platser, och som i vår studie var på barnens utegård. Vi använde oss också av dockan som redskap, som kan vara ett hjälpmedel för att underlätta kommunikationen med barnen. I vår studie intervjuade vi 23 barn mellan tre och fem år, i smågrupper om tre till fem barn i varje. Vårt resultat som grundar sig på barnens berättelser, visar på att pedagogens förhållningssätt påverkar barnens möjligheter på utegården, då de ofta inte är närvarande i barnens lek och därmed inte kan tillföra material för att utveckla leken eller utforskandet vidare. Barns inflytande och utforskande påverkas också av satta regler, då dessa stoppar barnens möjligheter till att göra sådant de i stunden vill göra.

Vårt utvecklingsarbete grundar sig på relationer och konflikter som uppstår på skolans fotbollsplaner under rasterna. Våra mål med utvecklingsarbetet är att minska konflikterna genom att öka elevernas medvetenhet om varandras olikheter och skapa ett mer harmoniskt klimat på skolans fotbollsplaner. Med stöd av Lewins Action Research Spiral har problemområdet identifierats genom observationer och tidigare VFU-erfarenheter. Utvecklingsarbetets längd varade i fem veckor, inom denna period utförde vi både observationer och aktioner. Aktionerna med eleverna bestod av planerade lektionstillfällen. Observationerna genomfördes parallellt med aktionerna vilka gav oss ett underlag för hur vi skulle arbeta vidare. Vi valde att inrikta oss på samtliga elever i skolans förskoleklasser då vi ansåg att behovet var störst inom denna ålderskategori. Deltagande vid aktionstillfällena var frivilligt. Utvecklingsarbetes dokumentation utgjordes av observationsprotokoll och sammanfattningar av aktionstillfällena. Resultatet i utvecklingsarbetet visar att lärarnas inflytande i kombination med ökad förståelse hos eleverna leder till ett bättre klimat där det är tillåtet att göra misstag för att ge möjlighet till ett lärande. Resultatet visar att en gemensam målbild bidrar till mindre missförstånd som ofta ligger till grund för konflikter.

Cybersäkerhetsrisker är idag ett högaktuellt ämne som fortsätter växa i betydelse. Svaret på problemet handlar dock om mer än bara tekniska lösningar. Snarare bör fokus läggas på människorna inom organisationen genom att förhindra att de exponerar svagheter i organisationens säkerhetssystem. Denna studie syftar till att undersöka hur verksamheter kan organiseras med ambition att skydda sig mot cybersäkerhetsrisker. För att söka svar på frågan utgår undersökningen från tidigare forskning på cybersäkerhet samt det teoretiska ramverket microfoundations där begreppen roller, rutiner och regler behandlas. En kvalitativ metod har valts där respondenter med erfarenhet av arbete inom cybersäkerhet har intervjuats. Resultatet visar att hela verksamheten bör inkluderas i säkerhetsarbetet och att ett säkerhetstänk alltid måste finnas med i de dagliga arbetsuppgifterna för att således få in säkerhet som rutin.

BAKGRUND:I detta avsnitt redogörs för aktuell forskning inom områden som kan kopplas till regler. Dessahandlar bland annat om barns fostran och lärande i förskolan samt om den pedagogiskapraktiken. Dessutom beskrivs följande begrepp: kultur, inflytande och demokrati samt maktstrukturer,eftersom dessa på olika sätt påverkar de sammanhang där regler existerar.SYFTE:Syftet med undersökningen är att ta reda på hur pedagoger beskriver regler i några vanligasituationer i förskolan.METOD:Vi har använt oss av kvalitativ metod och samlat in data genom self report, där pedagogernahar fått besvara några få frågor kring regler. Tjugo pedagoger från sex olika förskolor deltogi undersökningen.RESULTAT:Pedagogerna beskrev i sina svar flera olika regler och syften vilka handlar om olika områden.Vissa regler handlar om att barn ska lära sig någonting medan andra handlar om attunderlätta för barn och vuxna i den pedagogiska verksamheten. Ordningsregler är något somofta beskrevs av pedagogerna och som tycks vara nödvändiga för att få verksamheten attfungera. Det framkom även regler som har till avsikt att markera allas lika värde liksom vislutligen också kan se regler som kan ses som att handla om vuxnas kontroll av barnen.

<p>Den 1 januari 2006 förändrades reglerna för hur utdelningen på andelar i fåmansföretag beskattas. Syftet med 3:12-reglerna är att begränsa fåmansföretagares möjlighet att omvandla tjänsteinkomster till kapitalinkomster. De nya reglerna ger en större möjlighet till denna omvandling och med noggrann planering kan företagare göra skattevinster. Syftet med uppsatsen är att förklara hur ett företags olika förutsättningar påverkar denna planering. För att undersöka detta utfördes beräkningar på flera företag med varierande förutsättningar.</p><p>Uppsatsens resultat visar att planeringen skiljer sig åt mellan företag beroende på vilka förutsättningar de har. Förutsättningar som påverkar planeringen är företagets lönekostnader, ägarens lön och vinsten. Av 3:12-reglerna visade sig förenklingsregeln och lönekravet ha stor betydelse för planeringen. Det konstateras att planering kan öka ägares skattevinster och att flertalet undersökta företag skulle ha tjänat på en bättre planering.</p>

Den 1 januari 2006 förändrades reglerna för hur utdelningen på andelar i fåmansföretag beskattas. Syftet med 3:12-reglerna är att begränsa fåmansföretagares möjlighet att omvandla tjänsteinkomster till kapitalinkomster. De nya reglerna ger en större möjlighet till denna omvandling och med noggrann planering kan företagare göra skattevinster. Syftet med uppsatsen är att förklara hur ett företags olika förutsättningar påverkar denna planering. För att undersöka detta utfördes beräkningar på flera företag med varierande förutsättningar. Uppsatsens resultat visar att planeringen skiljer sig åt mellan företag beroende på vilka förutsättningar de har. Förutsättningar som påverkar planeringen är företagets lönekostnader, ägarens lön och vinsten. Av 3:12-reglerna visade sig förenklingsregeln och lönekravet ha stor betydelse för planeringen. Det konstateras att planering kan öka ägares skattevinster och att flertalet undersökta företag skulle ha tjänat på en bättre planering.

Abstract Introduction: It has during the latest years occurred several large business scandals both abroad and in Sweden where auditors have been involved. The need for stabile conditions and well functioning professional codes of ethics for companies, especially auditing firms have been growing during the latest years. FAR has seen it as their task to define the meaning of the Swedish term ”god revisorssed”. This is specified through FAR’s nine professional codes of ethics, which came out in a new edition in 2003. The opinions about what is considered as high moral and ethical reasoning often goes apart. In previous studies it has been shown that these opinions have been affected by different factors, such as age, gender and size of the auditing firm. With this background it is interesting to examine auditor’s ethical reasoning with help of the FAR professional codes of ethics. Purpose: The purpose of this study is to examine and explain auditors’ ethical reasoning, and also investigate which factors that affect ethical reasoning. Method: In this study a quantitative method is used to get a broad study where general connections can be found. The data used is primary data from a survey. The survey consists of three ethical dilemmas which the respondents have to take a standpoint to and grade. The respondents also answered some general short questions about their background. The results are presented with help of mean calculations and other methods of descriptive statistics, and an interpretation of the respondents’ comments. Results: From the means that have been calculated for the three dilemmas, it is possible to draw the conclusion that the auditors in this study are relatively ethical. It is not enough to only study the mean values to determine if the auditors are ethical or not. To get a fairer point of view it is better to read the comments given by the respondents. It is by these comments that it is possible to examine how the auditors reason about ethical dilemmas. The results also show that the auditors reason different about the different professional codes of ethics. In comparison with the factors: gender, age, ethical education, experience and size of the firm with ability to ethical reasoning, a statistical connection could not be found. / Sammanfattning Inledning: Det har under de senaste åren förekommit flera stora företagsskandaler både utomlands och i Sverige där revisorer varit inblandade. För företag och då särskilt för revisionsbyråer är behovet stort av stabila förutsätt-ningar för väl fungerande och allmänt accepterade yrkesetik. FAR har sett det som sin uppgift att precisera innebörden av den lagstadgade termen god revisorssed. Detta preciseras genom FARs nio yrkesetiska regler som utkom i ny utgåva 2003. Åsikterna går ofta isär om vad som an-ses vara god etik och moral. Det har visat sig i tidigare studier att dessa åsikter kan påverkas av faktorer som till exempel kön, ålder och storlek på byrån. Med bakgrund av detta uppkom intresset för att med hjälp av FARs yrkesetiska regler undersöka revisorers förmåga till etiskt resone-mang. Syfte: Syftet med den här uppsatsen är att undersöka och förklara hur revisorer resonerar kring etik samt att utreda vilka faktorer som påverkar det etiska resonemanget. Metod: I den här studien används en kvantitativ metod för att få en bred studie där generella samband kan hittas. Den data som använts är primärdata i form av en enkätundersökning. Enkäten består av tre etiska dilemman som respondenterna ska ta ställning till och poängsätta, samt kortfrågor av generell karaktär. Resultaten presenteras med hjälp av uträkning av medelvärden och andra beskrivande statistiska instrument samt tolkning av respondenternas kommentarer. Resultat: Utifrån de medelvärden som räknats fram för de tre dilemmana går det att dra slutsatsen att revisorerna som deltagit i enkätundersökningen är relativt etiska. Det är dock inte tillräckligt att bara titta på medelvärdena för att kunna avgöra ifall revisorer är etiska. Det kan ge en mer rättvisande bild att också titta på de kommentarer som revisorerna i vissa fall har givit. Det är först då, som det är möjligt att se hur revisorn verkligen tänker kring dilemmana. Resultaten visar också att revisorerna resonerar olika kring de olika yrkesetiska reglerna. Vid en jämförelse mellan etiskt re-sonemang och faktorerna kön, ålder, etikutbildning, erfarenhet samt storlek på byrån går det inte att finna några statistiskt säkerställda sam-band.

Bostadsbristen i de tätbebyggda områdena blir idag allt påtagligare och studenter är oftast de som drabbas hårdast. Byggandet av nya bostäder pågår runt om i landet men med alldeles för långsam tillväxt. I städerna minskar de centralt belägna markreserverna och ny bebyggelse förläggs allt längre från stadskärnorna. Ett alternativ till att minska bostadsbristen och att eftersträva en förtätning av innerstaden kan vara att utnyttja de befintliga råvindar som ofta finns i äldre byggnader med brantare tak. När är det lönsamt att bygga om en råvind till en vindsvåning? Vilka regler och krav måste följas? Bostadshuset Karlsborg 5 på Tegnérgatan 13 i Jönköping förvaltas av HSB Gambrinus. Syftet med detta examensarbete är att ta fram hållbara förslag till en ombyggnad av den råvind som finns i bostadshuset. Arbetet avgränsas mot utformning av studentlägenheter. Olika förslag utreds där för- och nackdelar analyseras ur ekonomiska och sociala aspekter för att kunna bestämma projektets lönsamhet. För att få en fördjupad förståelse om vindar och på så vis kunna utföra ett professionellt arbete för HSB gjordes en förundersökning om vindar. Litteraturstudier och internetsökningar har utförts för att samla kunskap om de förutsättningar och begränsningar som kan finnas vid vindsombyggnader. För att kunna utreda de regler och krav som uppkommer när en vind byggs om har olika personer på Jönköpings kommuns stadsbyggnadskontor intervjuats och Boverket har kontaktats. En byggkonsult och en VVS-konsult har kontaktats för att hjälpa till med bygg- och installationstekniska lösningar i huset. Utformningsförslagen mynnade slutligen ut i tre olika förslag. I det ena förslaget används vinden som etagevåning där mindre studentrum är förlagda på vindsplanet. En invändig trappa förbinder vindsplanet med den mellanliggande lägenheten på tredje planet. I de två andra förslagen byggs fyra studentlägenheter på vindsplanet. Det ena alternativet innefattar en hiss som stationeras i de norra lägenheternas befintliga sovrum, medan det i andra alternativet byggs ett nytt hiss- och trapphus utanpå bostadshuset. Genom kalkyler och antaganden har olika ekonomiska situationer erhållits för de olika förslagen. ”Etagevåing med inomhustrapp” resulterar i en investeringskostnad på4 003 000 kr med årliga intäkter på ca 223 000 kr/år.  ”Hiss i befintliga sovrum” resulterar i en investeringskostnad på4 619 000 kr med årliga intäkter på ca 307 000 kr/år. ”Utanpåiggande hiss - och trapphus” resulterar i en investeringskostnad på5 408 000 kr med årliga intäkter på ca 350 000 kr/år. / Housing shortage in densely built-up areas is becoming more substantial and students are frequently being most affected. The building of new residences is in progress aound the country but the increment is way too slow. Central located land resources in the cities are decreasing and new development is being located farther away from the city centre. One option to reduce the housing shortage and to strive after a densified inner city could be by making use of the existing attics whom are common in older buildings with a high-pitched roof. When is it profitable to transform an empty attic to an attic storey? What regulations and demands needs to be followed? The residential building Karlsborg 5 on Tegnérgatan 13 in Jönköping is conducted by HSB Gambrinus. The purpose with this examination paper is to develop sustainable projects for a refurbishment of the attic in the residential building. The essay is delimited against building student accommodations. Several projects is straightened where advantages and disadvantages are being analyzed to be able to set the profitability of the project. To get a deepened understanding about attics and therof being able to fulfill a professional work for HSB a pilot study about attics were made. Literature studies and internet research has been made to gather knowledge about conditions and limitations whom are common in attic constructions. To be able to investigate the regulations and demands arising when refurbishing an attic several people in the Town Building Office in Jönköping has been interviewed and the Building Administration has been contacted. One building consultant and one HVAC consultant has been contacted to help out with building- and installation technology solutions. The layout projects fell into three different proposals at last. In one proposal the attic is being in use as a duplex apartment where smaller halls of residence are located on the top floor. An interior stairway connects the top floor and the intermediate apartment on the third floor. In the other two proposals four separated student accommodations are being built in the attic. One alternative involves an elevator which is located in the existing bedrooms of the north apartments, while a new elevator and stairwell are being built outside the residential building in the other alternative. By means of calculations and assumptions different economical situations has been compiled for the different projects. “Duplex apartment with interior stairway” result in an investment expenditure of 4 003 000 kr with annual incomes of approx 223 000 kr/year. “Elevator in existing bedrooms” result in an investment expenditure of 4 619 000 kr with annual incomes of approx 307 000 kr/year. “Externally lying elevator and stairwell” result in an investment expenditure of 5 408 000 kr with annual incomes of approx 350 000 kr/year.

Intresset för vårt undersökningsområde har kommit ur den verksamhetsförlagda utbildning som vi har genomfört vid lärarutbildningen i Växjö. Vi har sett att samlingen verkar ha ett starkt fäste i förskolan och därför började vi fundera över vad det beror på och vad som är det pedagogiska syftet med samlingen. Ett syfte med vårt arbete är därför att undersöka vad som är pedagogernas syfte med samlingen i förskolan. Ytterligare syften är att undersöka vilka normer pedagogerna ger uttryck för och vilket innehåll som prioriteras. Vi har använt en kvalitativ metod med observationer och semi-strukturerade intervjuer. Den kvalitativa metoden passade bra för vår empiriska studie eftersom den fokuserar på det holistiska perspektivet som kan hjälpa oss att förstå och se helheten. Studien har genomförts med hjälp av pedagoger på fyra olika förskolor. Vårt resultat visar att samlingen är en viktig arena för gemenskap och för inlemmandet av olika disciplinära regler. Det mest centrala innehållet i form av aktivteter är sång, rörelse och fruktstund.

<p>Eftersom databaser blir allt vanligare och används mer och mer inom allt större områden är det viktigt att finna modelleringsspråk som kan modellera egenskaperna för databashanteringssystemen under analys och design fasen. Aktiva databashanteringssystem har egenskapen att automatiskt kunna reagera på händelser som uppkommer. Aktiva databashanteringssystem klarar av att hantera s.k. ECA-regler. ECA-regler består av händelse, villkor och handling. För att kunna modellera aktiva databashanteringssystem krävs att det är möjligt att modellera ECA-regler. Ett modelleringsspråk som anses kunna modellera ECA-regler är UML. Berndtsson och Calestam (2001) anser dock att det finns brister i UML och har därför skapat en extension UML-A som bättre klarar av att uttrycka ECA-regler.</p><p>Detta arbete undersöker ifall det finns några semantiska skillnader mellan UML och UML-A. Jämförelsen sker genom att ett antal exempelregler skapas och att dessa modelleras i både UML-A och UML. Modellerna utvärderas både semantiskt och grafiskt för att se ifall skillnader kan påvisas mellan modelleringsspråken. Resultaten som kommit fram i detta arbete är att det finns klara semantiska skillnader mellan UML och UML-A när det gäller ECA-regler. De brister som funnits hos UML har inte kunnat identifieras i UML-A vilket tyder på att UML-A mycket väl skulle kunna användas för att modellera ECA-regler och därmed även aktiva databashanteringssystem.</p>