<p>Relationen arv/miljö, som orsakande faktorer till sjukdom och mänskliga egenskaper, är oftast komplex. Kartläggningen av människans gener aktualiserar detta förhållande i massmedierna. Denna studie, med utgångspunkt från pressetiska regler, visar att bilden som ges i dagspressen, varken är tillräckligt allsidig eller gör tillräcklig åtskillnad mellan fakta och kommentarer. Det finns en stark tendens till uppdelning, dikotomisering, när orsaksförhållanden beskrivs. Det är antingen generna eller miljön som ger upphov till sjukdom eller mänskliga karaktärsdrag, inte båda. En tendens till fokusering på genetiska faktorer, utan att denna är vetenskapligt relevant ses i studien. Denna uttrycks bland annat i urval och konstruktion av ideologiska metaforer. Studien innefattar tolv artiklar från Svenska Dagbladet respektive tolv från tidningen Expressen, publicerade under vintern 2006/2007. Metoden har varit kvalitativ textanalys med fokus på teman, urval och konstruktion av metaforer.</p> / <p>The relationship between the environment/genetic inheritance, as causing factors of disease and human character, is most often complex. The mapping of genes has made this relationship easier to grasp and more appealing for mass media. By applying the ethical rules of the Swedish press, this study shows that the picture given in the media is not comprehensive. Nor does it differentiate between fact and commentary. There is strong tendency towards diving up, dichotomizing, when causative factors are described. Either the genes or the environment are seen as causing factor for illness or human characteristics, not both. A tendency focusing on genetic factors, without this being scientifically relevant is seen. This is, for example, expressed in selection and construction of ideological metaphors. The study is based on twelve articles from the papers Svenska Dagbladet and Expressen respectively, published during the winter of 2006/2007. The method has been qualitative analyze with focus on themes, selection and construction of metaphors.</p>

<p>Uppsatsens syfte har varit att försöka finna ”det effektivaste sättet att ta ut pengar från ett få-mansföretag”. För att kunna göra detta har vi granskat lagtexten i 56-57 kap IL, skatteverkets informationsbroschyrer, tagit fram ett antal beräkningsexempel och genomfört intervjuer med respondenter från de fem största revisionsbyråerna. När en företagare står inför valet hur den-ne ska ta ut pengar från sitt företag kan denne välja på att ta ut lön, göra pensionsavsättningar, ta ut utdelning eller låna in pengar till företaget med ränta.</p><p>Det mest effektiva sättet att ta ut pengar på varierar från företag till företag, men i de flesta fallen är det bäst att först och främst göra uttag genom löneutbetalningar till delägarna. An-ledningen till att delägarna först och främst ska ta ut lön är att den tillsammans med arbetsgi-varavgifterna är avdragsgilla i företaget och att lönen dessutom är pensions-, sjukpennings- och föräldrapenningsgrundande. Löneutbetalningen ska i första hand uppgå till någon av föl-jande gränser: sjukpenningsgrundande inkomst (7,5 prisbasbelopp = 307 500kr), undre skikt-gränsen för statlig inkomstskatt (328 800kr), pensionsgrundande inkomst (8,07 inkomstbasbe-lopp = 387 360kr) eller den inkomst som lönekravet kräver (275 400-688 500kr).</p><p>I andra hand ska företaget göra pensionsavsättningar på ca 7-10 procent av bruttolönerna till de anställda delägarna så de får samma skydd som en vanlig privatanställd tjänsteman. Efter att företaget har betalat ut lön och gjort pensionsavsättningar bör utdelning tas ut upp till gränsbeloppet. Gränsbeloppet bestäms utifrån det högsta av förenklingsregeln och huvudre-geln. Huvudregeln är vanligast förekommande då den ger ett högre gränsbelopp redan då företaget har bruttolöner på 360 000kr, förenklingsregeln ger alltid minsta gränsbelopp på två inkomstbasbelopp (91 800kr). Om utdelningsbara medel i företaget överstiger gränsbeloppet sparas detta belopp till senare år och eventuellt görs extra pensionsinsättningar till delägarna.</p>

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare bemöter icke önskvärda beteenden hos lågstadieelever, samt att studera om pojkar gör fler normöverträdelser och därför får fler tillsägelser än flickor. Detta är en pilotstudie som också har som mål att undersöka om den valda forskningsmetoden kan leda till djupare förståelse av klassrumsinteraktionen mellan lärare och elever. Två metoder användes för att få svar på frågorna, först gjordes klassrumsobservationer i två klasser när dessa ägnade sig åt enskilt arbete. Efter observationerna gjordes semistrukturerade intervjuer med de två undervisande lärarna. Studien har ett beteendevetenskapligt perspektiv och resultatet visar att forskningsmetoderna är lämpliga att använda vid studier av klassrumsbeteenden och interaktion mellan elever och lärare. Observationerna visade att lärarna använde sig av både verbala och av icke-verbala metoder för att bemöta icke önskvärda beteenden. Majoriteten av alla bemötanden är riktade mot pojkarna i klassen, vilket resulteras i att dessa får mer uppmärksamhet än flickorna. En slutsats som dras från detta är att det beror på att pojkarna hörs mest, något som också bekräftas av tidigare forskning.

The aim of this study is to investigate rules and teachers´ expectations that are described by teachers and documents, what sort of pupils´ disorder that teachers put their attention to, in what way teachers´ are correcting pupils´ misbehaviours as well as how female and male teachers are correcting boys and girls. The study is based on a so called Yo-yo fieldwork in three schools. Three grade seven classes were followed during three periods of the first eight months of the school year 2003-2004. In sum 49 teachers and 74 pupils were observed. The analysis was accomplished by means of procedures influenced by Grounded Theory. According to the results, teachers during start of the semester explain what sort of pupil behaviour they are expecting and not expecting. Teachers and school leaders also describes rules that are to be followed at each one of the schools. The analysis of misbehaviours of pupils that teachers paid attention to could be divided into four categories: disturbing ways of handling oneself, misuse of school materials, odd traits or peculiarities and lack of order in the classroom. The analysis also showed that the teachers were most disturbed by pupils talking out of turn. Teachers’ attention to pupils’ misbehaviours came out as a result of pupils spending time on their own projects during lessons. The analysis of the corrections that the 49 teachers used towards misbehaviours that they paid attention to showed that the most common strategy was appeals to behave better. It was also showed that teachers’ corrections could be divided into two categories: non-verbal signals and verbal measures. Teachers’ corrections were meant to direct the pupils back to work, make the pupils follow collegial agreements and make the pupils show respect for their teacher. According to whether or not pupils´ as well as teachers´ sex mattered I found that both female and male teachers found boys as most disturbing and therefore boys were corrected most often. The results are finally discussed in relation to other research and according to the social psychological, the praxis and the teacher perspective that were used in the study. / Syftet med denna studie är att studera regler och förväntningar som förmedlades av lärare och dokument, vilka elevbeteende som uppmärksammades som störande, hur lärarna korrigerade beteenden som uppmärksammats som störande och eventuella skillnader mellan kvinnliga och manliga lärares uppmärksamhet och korrigeringar av flickor och pojkar. En Yo-yo fältstudie har genomförts på tre skolor. Tre skolår 7 klasser följdes under tre perioder under de åtta första månaderna av läsåret 2003-2004. Sammanlagt observerades 49 lärare och 74 elever. Analysen genomfördes genom procedurer inspirerade av Grounded Theory. Enligt resultatet förklarar lärare vid terminsstart vilka elevbeteenden som är önskvärda och inte önskvärda. Lärare och skolledare förklarar också vilka regler som gäller på de olika skolorna. Analysen av störande beteenden visar att lärare riktar mest uppmärksamhet mot elevers otillåtna prat. Lärarnas uppmärksamhet mot störande beteende kunde delas upp i fyra kategorier: störande aktivitet, störande artefakt, störande egenhet och störande oordning. Orsaken till att lärarna stördes var att eleverna genom fokus på egna projekt kom att avskärma sig från det sociala sammanhanget. Analysen av lärarnas korrigeringar visar att de 49 lärarnas vanligast förekommande korrigering var uppmaningar. Lärarnas korrigeringar av uppmärksammat störande beteende kunde vidare delas upp i två kategorier: icke-verbala eller verbala åtgärder. Lärarnas korrigeringar avsåg att återföra elever till arbetet, att få dem att följa kollegiala överenskommelser eller att få dem att visa respekt för läraren. Sambandet mellan elevernas och lärarnas kön visade att pojkar uppmärksammades som mest störande och följaktligen också korrigerades mest. Resultaten diskuteras avslutningsvis i ljuset av annan forskning i relation till de lärar-, socialpsykologiska och praxisnära perspektiven som använts för studien.

Regeringen har tillsatt en utredning för att se över behovet av en sänkning av aktiekapitalet i privata aktiebolag samt behovet av en ny företagsform utan personligt betalningsansvar avsedd för mindre aktiebolag. Den första delen av utredningen, behovet av en sänkning av aktiekapitalet, blev klar i maj 2008. Hela utredningen ska vara klar i mars 2009. Europeiska gemenskapernas kommission har kommit med ett förslag om europeiskt privat aktiebolag, SPE-bolag. Uppsatsens syfte är att titta närmare på dessa utredningar och förslag för att se vad det kan få för konsekvenser för aktieägare, borgenärer och bolagsrätten i Sverige. I Dir. 2007:132 Ett enklare aktiebolag ges utredaren i uppgift att utreda om det i Sverige finns behov av en företagsform utan personligt betalningsansvar avsedd för mindre företag. Den som idag vill driva verksamhet utan personligt betalningsansvar är hänvisad att starta ett aktiebolag. Reglerna för aktiebolag är omfattande och kan ses som krångliga och saknar ofta betydelse om aktiebolaget endast har en aktieägare. Utredaren ska även undersöka om det går att förenkla de redan befintliga reglerna i ABL och ABF. I utredningen om ett sänkt aktiekapital gavs två alternativ av utredaren. Det alternativ som förordades var att gränsen för minsta tillåtna aktiekapital sänks till 50 000 SEK för privata aktiebolag. I det alternativa förslaget ges möjlighet till successiv inbetalning av aktiekapitalet, eventuellt i kombination med en sänkning av minsta tillåtna aktiekapital till 50 000 SEK. Efter det att utredningen blev klar har Justitiedepartementet lagt fram ytterligare ett förslag som innebär en sänkning av aktiekapitalet till 1 SEK. Anledningen till förslaget var att det kommit ett förslag om ett SPE-bolag, som föreslogs ha ett minsta aktiekapital på 1 EUR. SPE-bolaget föreslås vara en företagsform som kan bildas i medlemsstaterna utan krav på gränsöverskridande verksamhet. Syftet med SPE-bolaget är att minska de administrativa - och ekonomiska hinder som kan uppstå vid gränsöverskridande verksamhet på grund av att reglerna skiljer sig åt mellan medlemsländerna. De slutsatser som presenteras är att en ny företagsform troligen skulle kunna anpassas bättre än den nuvarande lagstiftningen till de små företagens önskemål och behov. Däremot har frågan om en speciell företagsform diskuterats tidigare, utan något genomslag och SPE-bolaget kan tillkomma som ytterligare ett alternativ för den som vill bedriva näringsverksamhet utan personligt betalningsansvar. Därför ligger det närmare till hands att förenkla de associationsrättsliga reglerna för de mindre företagen. Vad gäller en sänkning av aktiekapitalet till 50 000 SEK förutspås det inte få några större konsekvenser för företagets borgenärer då de i större utsträckning tar hänsyn till andra faktorer såsom återbetalningsförmågan. Däremot skulle aktiebolagsformen bli mer tillgänglig för de företag som inte har så stort kapitalbehov. Successiv inbetalning gör aktiebolagsformen än mer tillgänglig, men försvårar regelverket och medför ökade administrativa kostnader. En sänkning av aktiekapitalet till 1 SEK skulle troligen medföra att personliga säkerheter krävs vid kreditgivning, vilket skulle urholka principen om det begränsade personliga ansvaret. Aktiekapitalets funktion som seriositetsspärr skulle dessutom försvinna helt.

Syftet med detta arbete var att göra en undersökning från lärares perspektiv på konflikter på gymnasiet. För att kunna dra ytterligare slutsatser söktes efter aktuell forskning inom området för att kunna ställa det i jämförelse med studien. Studien är baserad på semistrukturerade intervjuer där två kvinnliga samt två manliga lärare intervjuades. De deltagande har arbetat som lärare i minst fem år och de är verksamma inom två olika skolformer, ett friskolegymnasium samt ett kommunalt gymnasium i en mellanstor svensk stad.   Studien samt tidigare forskning visar båda att det finns ett flertal olika faktorer som kan påverka utvecklingen av en konflikt mellan lärare och elev. Brist på kommunikation då lärare och elever kan missförstå varandra är en orsak. Aktivt lyssnande är ytterligare en viktig faktor och med detta menas att läraren visar att denne verkligen har förstått vad eleven säger genom att uttrycka sig på så vis. Det är av vikt att eleven upplever att läraren verkligen lyssnar, detta innefattar även lärarens kroppsspråk vilket bör stämma överens med vad denne säger. Även elever med svaga identiteter och låg självkänsla löper större risk att hamna i konflikter. Det har också visat sig att en lärares beteende i hög grad kan orsaka konflikter i klassrummet då denne kan upplevas som alltför auktoritär, upplevs ha ett osäkert ledarskap eller håller lektioner som är ologiska, ostrukturerade eller på för hög nivå. Respekt är också en viktig del i huruvida konflikter uppstår. Om lärare och elev respekterar varandra är det lättare att ha en god relation som främjar undervisningen och klassrumsklimatet. Genom att också vara flexibel, kunna läsa av sina elever och förstå att varje situation är unik kan läraren anpassa sitt agerande och på så vis undvika vissa konflikter.   Brutna ordningsregler kan vara en orsak till konflikter och även diskriminering i klassrummet. De skolor som utvaldes för studien har upprättat både en likabehandlingsplan och ordningsregler enligt svensk lagstiftning. Däremot har den gymnasiala friskolan inte låtit elever vara med vid skapandet av likabehandlingsplanen vilket är en rekommendation ifrån Skolverket. Likabehandlingsplanen är viktig då den förtydligar olika sorters diskriminering som kan förekomma inom skolan som i sin tur kan leda till konflikter. Ingen av de intervjuade lärarna i studien säger sig ha någon direkt utbildning inom konflikthantering, men de visar likväl på handlingssätt som är viktiga vid hanteringen av konflikter. De säger att genom erfarenhet och kollegor kan de hantera de problem som uppstår. Det kan ändå vara betydelsefullt att låta lärare genomgå en sorts fortbildning då det finns risk för att vissa har ett agerande gentemot elever som kan resultera i konflikter.

The Swedish Accounting Standards Board has developed rules of simplification to unlisted companies in Sweden. This project is called the K-project and is divided into four different categories, K1-K4, after the different companies’ size and legal form. The K-project was put together to develop how the ongoing reporting should be ended with an annual report. 2013 is the year to choose between K2 and K3-regulations in smaller, unlisted companies. Therefore, we wonder if the choice between those regulations will affect the trust in the relationship between the business management and the accounting consultant and/or the auditor. We used the trust theory because a lot of the companies outsourced both their ongoing accounting and/or their financial statement, the companies don’t always think that competence is within the company and some companies must use an auditor. Because of that we will find out how the companies trust is affected for the consultant or/and the auditor. To find out how the trust is in the company we did a qualitative study because we want to create a discussion about the trust, we need to describe it. We made a case study because we don’t want to compare K2 and K3-regulations with each other; we just like to use the regulations as our case. We decided to collect our data by interviewing ten persons in different companies and different branches. Our conclusion is that our companies don’t want to make any decisions about the regulation choice and they feel trust towards the consultant or auditor to make the decision. The trust is affected by the consultants or auditors honesty and wants them to tell both positive and negative things about the new accounting regulations. / Bokföringsnämnden har utvecklat förenklingsregler för onoterade företag i Sverige, detta projekt kallas för K-projektet och är uppdelat i fyra olika kategorier, K1-K4, efter företagens storlek och associationsform. K-projektet utvecklades för att sammanställa reglerna för hur den löpande redovisningen ska avslutas med en årsredovisning. Mindre och onoterade aktiebolag ska under år 2013 välja om de ska tillämpa K2 eller K3-reglerna i sitt företag och vi har därmed valt att analysera företagsledningens förtroende för redovisningskonsulten och/eller revisorn i valet av dessa regler för att det är aktuellt under detta år. Vi valde att använda oss av förtroendeteorin därför att många företag outsourcar den löpande redovisningen och/eller bokslutet på grund av att den förmågan inte finns i företaget och för att en del aktiebolag är tvungna att använda sig av en revisor. Vi ville därför ta reda på hur förtroendet påverkas vid valet av K2 eller K3-reglerna. För att kunna få reda på vad som påverkar förtroendet valde vi att göra en kvalitativ undersökning eftersom vi ville skapa en diskussion kring förtroendet då det måste beskrivas. K-reglerna är relativt nya men vi ville inte jämföra dem med varandra utan vi valde K2 och K3-reglerna som vårt fall istället och därmed gjorde vi en fallstudie. Empirin samlade vi in genom att intervjua tio respondenter från mindre och onoterade aktiebolag inom olika branscher i närområdet. Vår slutsats visar att respondenterna vill att redovisningskonsulten eller revisorn ska fatta beslutet om företaget ska tillämpa K2 eller K3-reglerna därför att de känner förtroende för denna person sedan tidigare samarbeten. Förtroendet för konsulten eller revisorn påverkas av ärligheten hos personen eftersom företagsledningen är intresserad av det som är positivt och negativt inom redovisningen.

Denna uppsats studerar formella regler och informella rutiner utifrån det institutionellaramverket med ett fusionsperspektiv. Studien har företagits med hjälp av semistruktureradeintervjuer av anställda på olika nivåer i den valda organisationen, Trafikverket. Fusionenskonsekvenser för de formella reglerna och informella rutinerna visade sig avhängigt huruvidagamla tillvägagångssätt slopats eller behållits. I organisationen vi undersökte inträffade detförra vilket ledde till att den tidigare presenterade bilden av den lösa kopplingenskonsekvenser inte gällde. Skillnaden kan förklaras av fusionsmomentet. Tidigare forskninghar baserats på att antingen formella regler eller informella rutiner behålls i organisationen.Fusionen vi undersökte ledde till en än mer omvälvande förändring vilket motbevisar den lösakopplingens effekt som neutraliserande i den tidigare forskningens bemärkelse.

Detta examensarbete handlar om att ta fram ett kompendium beskrivande några viktiga punkter om juridik inom logistik. Målgruppen för kompendiet är nyexaminerade logistikstudenter från utbildningarna vid KTS-avdelningen. Detta då det upplevs av uppdragsgivaren att det finns för lite inslag av juridik i utbildningarna. För att ta fram ett underlag för vilket innehåll som skulle kunna vara intressant för kompendiet har en enkätundersökning genomförts där tidigare studenter från programmen besvarat frågor utifrån deras egna erfarenheter efter examen. Utöver detta har kompletterande undersökningar gjorts där arbetsgivare samt nuvarande studenter har besvarat frågor angående logistik inom juridikområdet. Med hjälp av svaren från enkätundersökningarna har kompendiet skapats, innehållande olika ämnen som kan tänkas vara bra för en nyexaminerad logistikstudent att ha kunskap om. De ämnen som behandlas i kompendiet handlar bland annat om gränsöverskridande handel, godstrafik på nationell och internationell nivå, transportvillkor samt regler kring arbetstider.

Examensarbetets syfte är att kartlägga belysningsprocessen vid kulturhistoriska belysningsprojekt.; vilka intressenter som är delaktiga, vilka lagar och regler som styr belysningen i dessa miljöer samt ta reda på om det finns någon sammanhållande kraft som säkerställer att objektets värden bibehålls och att staden som stadsrum gestaltas enhetligt. Följande frågeställningar besvaras i rapporten:  Vem/vilka bär ansvar i processen vid utformningen av historisk anpassad belysning och hur ser samverkan mellan olika aktörer ut under processen.  Hur ser det ut i dagens samhälle när det gäller att uppmärksamma ett kulturminne med belysning?  Vilka riktlinjer/lagar finns det för att säkerställa kvaliteten av arbetet? Under studien har intervjuer genomförts med personer som varit delaktiga under gestaltandet av belysningen för domkyrkorna i Uppsala och Lund. Vi har talat med beställaren, ljusdesigners, RAÄ - Riksantikvarieämbetet, SFV - Statens Fastighetsverk, Länsstyrelsen på respektive ort samt stadsarkitekter i båda dessa städer. På vardera platsen genomfördes en observation av dessa anläggningar i vilken vi har ställt den information som vi samlat in under intervjuerna mot det färdiga resultatet. Resultatet visar att det idag inte finns någon sammanhållande kraft/person som säkerställer kvalitet och enhetlighet när det gäller belysningsplanering i staden. De lagar som finns idag berör inte belysningen i sig utan dessa innehåller snarare restriktioner för hur installationen får påverka de skyddade objekten. Gestaltningsarbetet regleras också via bygglov och kravställande intressenter vilket på det sättet begränsar att belysningen inte blir dominerande. Denna bedömning görs från objekt till objekt. Baserat på det resultat som vi fått kan vi dra slutsatser att det skulle behövas en person som har det övergripande ansvaret för denna typ av belysningsfrågor. Detta för att säkerställa att resultaten sammanfaller med önskvärd helhet för staden. Dessutom ser vi att en viktig yrkesgrupp, stadsarkitekterna, bör involveras mer i dessa frågor för att alla delar i staden ska finnas med i resonemanget för ett enhetligt stadsrum. Samarbetet är i dessa projekt viktigt att trycka på. Dessutom ska man tidigt ställa sig frågan om varför man vill genomföra en belysning och därför utforma en målbild för varje projekt. Ett belysningsprogram eller andra riktlinjer kan behöva utformas för att förenkla processen och förtydliga komplexiteten med att belysa äldre, historiskt viktiga miljöer.