Relationen arv/miljö, som orsakande faktorer till sjukdom och mänskliga egenskaper, är oftast komplex. Kartläggningen av människans gener aktualiserar detta förhållande i massmedierna. Denna studie, med utgångspunkt från pressetiska regler, visar att bilden som ges i dagspressen, varken är tillräckligt allsidig eller gör tillräcklig åtskillnad mellan fakta och kommentarer. Det finns en stark tendens till uppdelning, dikotomisering, när orsaksförhållanden beskrivs. Det är antingen generna eller miljön som ger upphov till sjukdom eller mänskliga karaktärsdrag, inte båda. En tendens till fokusering på genetiska faktorer, utan att denna är vetenskapligt relevant ses i studien. Denna uttrycks bland annat i urval och konstruktion av ideologiska metaforer. Studien innefattar tolv artiklar från Svenska Dagbladet respektive tolv från tidningen Expressen, publicerade under vintern 2006/2007. Metoden har varit kvalitativ textanalys med fokus på teman, urval och konstruktion av metaforer. / The relationship between the environment/genetic inheritance, as causing factors of disease and human character, is most often complex. The mapping of genes has made this relationship easier to grasp and more appealing for mass media. By applying the ethical rules of the Swedish press, this study shows that the picture given in the media is not comprehensive. Nor does it differentiate between fact and commentary. There is strong tendency towards diving up, dichotomizing, when causative factors are described. Either the genes or the environment are seen as causing factor for illness or human characteristics, not both. A tendency focusing on genetic factors, without this being scientifically relevant is seen. This is, for example, expressed in selection and construction of ideological metaphors. The study is based on twelve articles from the papers Svenska Dagbladet and Expressen respectively, published during the winter of 2006/2007. The method has been qualitative analyze with focus on themes, selection and construction of metaphors.

Uppsatsens syfte har varit att försöka finna ”det effektivaste sättet att ta ut pengar från ett få-mansföretag”. För att kunna göra detta har vi granskat lagtexten i 56-57 kap IL, skatteverkets informationsbroschyrer, tagit fram ett antal beräkningsexempel och genomfört intervjuer med respondenter från de fem största revisionsbyråerna. När en företagare står inför valet hur den-ne ska ta ut pengar från sitt företag kan denne välja på att ta ut lön, göra pensionsavsättningar, ta ut utdelning eller låna in pengar till företaget med ränta. Det mest effektiva sättet att ta ut pengar på varierar från företag till företag, men i de flesta fallen är det bäst att först och främst göra uttag genom löneutbetalningar till delägarna. An-ledningen till att delägarna först och främst ska ta ut lön är att den tillsammans med arbetsgi-varavgifterna är avdragsgilla i företaget och att lönen dessutom är pensions-, sjukpennings- och föräldrapenningsgrundande. Löneutbetalningen ska i första hand uppgå till någon av föl-jande gränser: sjukpenningsgrundande inkomst (7,5 prisbasbelopp = 307 500kr), undre skikt-gränsen för statlig inkomstskatt (328 800kr), pensionsgrundande inkomst (8,07 inkomstbasbe-lopp = 387 360kr) eller den inkomst som lönekravet kräver (275 400-688 500kr). I andra hand ska företaget göra pensionsavsättningar på ca 7-10 procent av bruttolönerna till de anställda delägarna så de får samma skydd som en vanlig privatanställd tjänsteman. Efter att företaget har betalat ut lön och gjort pensionsavsättningar bör utdelning tas ut upp till gränsbeloppet. Gränsbeloppet bestäms utifrån det högsta av förenklingsregeln och huvudre-geln. Huvudregeln är vanligast förekommande då den ger ett högre gränsbelopp redan då företaget har bruttolöner på 360 000kr, förenklingsregeln ger alltid minsta gränsbelopp på två inkomstbasbelopp (91 800kr). Om utdelningsbara medel i företaget överstiger gränsbeloppet sparas detta belopp till senare år och eventuellt görs extra pensionsinsättningar till delägarna.

De så kallade 3:12-reglerna tillkom i samband med 1990/91 års skattereform i syfte att reglera beskattningen för ägare av fåmansföretag. Det huvudsakliga syftet med reglerna är att förhindra fåmansföretagare från att ta ut utdelning istället för lön för att få skatteförmåner. Från början infördes stränga stoppregler för att i högsta möjliga grad förhindra inkomstomvandling. De stränga reglerna fick oönskade konsekvenser i form av minskad tillväxt i fåmansföretagen. För att öka företagandet och investeringsviljan blev reglerna med åren mer generösa och denna trend har fortsatt ända fram till införandet av de senaste ändringarna som trädde i kraft den 1 januari 2014. I första delen av uppsatsen visar vi bakgrunden till 3:12-reglerna, reglernas utveckling fram till idag samt redogör för skälen till införandet av reglerna och till de ändringar som gjorts. I analysen utreder vi huruvida lagstiftarens syfte med 3:12-reglerna kommer att uppnås i teorin med hjälp av de senaste ändringarna. Vi kommer fram till att en utformning av reglerna är en mycket komplex uppgift, där svårigheten ligger i en avvägning mellan att både gynna tillväxt i fåmansföretag, samtidigt som reglerna skall motverka inkomstomvandling. Vi kommer fram till att inkomstomvandling inte får förhindras på stor bekostnad av tillväxten. De ändringar som infördes den 1 januari 2014 tror vi skulle kunna resultera i nya sätt att inkomstomvandla samtidigt som tillväxten inte kommer att gynnas. Exempel på alternativa sätt att utforma reglerna finns även med i den analytiska delen av uppsatsen. För att lösa problematiken kring 3:12-reglerna föreslår vi ett enklare system där reglerna endast bör omfatta de mindre fåmansföretagen för att gynna tillväxt i högre mån. / The so-called 3:12-rules were introduced in connection with the tax reform in 1990/91 with the purpose to regulate the taxation for owners of closely held corporations (fåmansföretag). The main purpose of the rules is to prevent owners of closely held corporations from taking out dividend instead of wage to get tax benefits. From the beginning strict rules were introduced to minimize income-shifting. The strict rules resulted in undesirable consequences such as decreased growth in closely held corporations. Over the years, the rules got more generous in order to increase entrepreneurship and this trend has continued until the latest changes were introduced in 1st of January 2014. In the first part of this paper we elaborate on the background of the 3:12-rules and the development of the rules until today. We describe the motives for introducing the rules and the underling motives to the changes. In the analysis we investigate if the motives of 3:12-rules according to the lawmaker will be fulfilled with the help of the recently introduced changes. We conclude that the design of the rules is a complex task, whereas the difficulty lies in the consideration between both to benefit entrepreneurship and at the same time prevent income-shifting. We conclude that income-shifting cannot be prevented at the great expense of growth. We believe that the new changes that, introduced in the 1st of January 2014, could result in new ways to achieve income-shifting and will probably not drive growth. Examples of alternative ways to design the rules are included in our analysis. To solve the problematic situation regarding the 3:12-rules, we recommend a simpler system where the rules only include the smaller closely held corporations and promote growth to a greater extent.

Syftet med uppsatsen är att analysera ändamålsenligheten med de svenska CFC-reglerna samt att problematisera det nuvarande CFC-regelverket utifrån de åtgärder och nyckel-överväganden som lyfts fram ur OECDs två rapporter om BEPS. BEPS är ett omfattande problem, vilket har presenterats i två rapporter framförda av OECD. Syftet med rapporterna är att de ska mynna ut i åtgärder på det mellanstatliga beskattningsområdet för att motverka BEPS. Många länder har inkorporerat CFC-regler i sina skattesystem. Några av de åtgärder som presenteras i rapporterna avser att förbättra just dessa regler. För att kunna tyda dessa åtgärder har nyckelöverväganden från OECD lyfts fram. Dessa är; ökad transparens och utbyte av information, heltäckande åtgärder och nytänkande samt gemensam ansats och samspel mellan regler. De flesta länder har vissa grundkomponenter gemensamt när det kommer till strukturen av deras CFC-regler. Dessa gäller bl.a. definitionen av ett CFC-bolag, vad för slags infly-tande eller kontroll det ska finnas mellan det inhemska bolaget och CFC-bolaget, vad som utgör låg beskattning samt vilken typ av inkomst som är hänförlig till ett CFC-bolag. I Sverige återfinns CFC-reglerna i 39a kap. IL. De svenska CFC-reglerna är ändamålsenliga såtillvida att deras strukturella utformning ger dem ett brett tillämpningsområde. Däremot kan reglerna kritiseras för att vara oupp-daterade på två punkter. Samspelet mellan skatterättsliga regelverk, dels inhemska och dels mellanstatliga, är nyckeln till att lösa BEPS. En uppdatering av det svenska CFC-regelverkets ändamålsenlighet kan därför vara en liten pusselbit i det komplexa BEPS-pusslet. / The purpose of this thesis is to analyse the effectiveness of the Swedish CFC rules and to problematize the current CFC rules against the actions and key considerations highlighted by the OECD's two reports on BEPS. BEPS is a widespread problem, which has been presented in two reports carried out by the OECD. The purpose of these reports is to lead to actions in the cross-border taxation area that are aimed at counteracting BEPS. Many countries have incorporated CFC rules into their tax systems. Some of the actions presented in the reports are designed to improve these rules. To be able to interpret these actions, some key considerations have therefore been highlighted. These are; increased transparency and exchange of information, comprehensive actions and innovative thinking and common approach and coherent rules. Most countries have some basic elements in common, when it comes to the structure of their CFC rules. These relate inter alia to the definition of a CFC, what kind of influence or control there should be between the resident company and the CFC company, what constitutes low taxation and what type of income that is attributable to a CFC company. In Sweden, the CFC rules are found in the 39a Ch. IL. The Swedish CFC rules are effective in the sense that their structural design gives them a wide scope. However, the rules can be criticised on two grounds for being outdated. The interaction between tax regimes, partly domestic and partly cross-border, is the key to solve BEPS. An update of the Swedish CFC rules’ effectiveness may therefore be a small piece in the complex BEPS puzzle.

By using the children's own thoughts and stories this theses aim to investigate and illustrate the phenomenon of rough and tumble play and its existence among five year olds in preschool.     The formulations of the questions are: What do children consider as rough and tumble play? - and what characterise that? From without a perspective of rough and tumble play, which kinds of rough and tumble play do the children play in preschool? - and how do those characterise? What makes rough and tumble play possible and accepted for the children to play in preschool? In this thesis I have investigated the questions above by interviewing 11 five years olds about how they consider rough and tumble play in preschool. From without Birgitta Knutsdotter Olofsson's and Torben Hangaard Rasmussen's view about play and rough and tumble play I created a perspective of rough and tumble play, which I used for analyzing the empirics. With rough and tumble play I mean games or plays that includes wrestling, hitting, kicking, pushing, chasing, running or/and the use of weapons against other human beings or other visualized beings or/and human beings. The conclusions are that children has many different opinions of what rough and tumble play is. Depends on who you are asking you will get a different perspective. The conclusions also shows that rough and tumble play can exist, not just by its self, but also in interplay with other kinds of games and plays. The children are using different strategies to make the rough and tumble play fit the restrictions put on by the educators in the preschool.

Bakgrund: För att skydda de aktieägare som berörs av uppköpserbjudanden finns detregler för processerna kring dessa. I vissa av dessa uppköpserbjudanden kräverreglerna att målbolaget inhämtar en så kallad fairness opinion där en oberoende partska uttala sig om budets finansiella skälighet för aktieägarna. Skeptikerna tillutlåtandet är många men forskningen på den svenska marknaden, obefintlig. Mycketav kritiken som lyfts fram gäller utgivarnas oberoende och revideringen av takeoverreglerna,som kom år 2009, skärpte kraven kring just oberoende, vilket aktualiserarfrågan kring hur dessa regler fungerar och hur oberoendet ser ut på den svenskamarknaden. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka rollen och framtiden för fairnessopinion, på målbolagets sida, vid offentliga uppköpserbjudanden på den svenskaaktiemarknaden. Genomförande: Studien är av explorativ karaktär och inkluderar 14 kvalitativaintervjuer med utgivare av fairness opinion och andra intressenter med erfarenhet avutlåtandet samt en sammanställning av offentliga uppköpserbjudanden på den svenskamarknaden under åren 2007-2012. Slutsats: Revideringen av takeover-reglerna, år 2009, har haft stor påverkan påmarknaden och bidragit till en ny syn på utgivarnas oberoende och en prispress påfairness opinion. Reglerna lämnar dock en del att önska och vi anser att man börinföra en begreppsmässig distinktion kring utlåtandets användning i olika situationersamt en ökad transparens i utlåtandet för att öka värdet för aktieägarna.Nyckelord: Fairness opinion, uppköpserbjudanden, takeover-regler,värderingsutlåtande, företagstransaktioner / Background: In order to protect shareholders affected by public takeover offers,there are rules regarding the processes surrounding them. In some of these offers, therules require that the target company obtain a fairness opinion where an independentparty evaluates the financial fairness of the offer. The number of fairness opinionskeptics is high but the research on the Swedish market is non-existent. Much of thecriticism concerns the independence of the writers of fairness opinions and therevision of the takeover rules tightened these requirements, which raises questionsabout how these rules work and how independent the Swedish writers are. Aim: The objective of this study is to investigate the role and future of targetcompany fairness opinions in regards to public takeover offers on the Swedish stockmarket. Completion: This is an exploratory study, which includes 14 qualitative interviewswith writers of fairness opinions and stakeholders with experience from fairnessopinions and a compilation of public takeover offers on the Swedish stock marketduring the years 2007-2012. Conclusion: The revision of the takeover rules, in 2009, has had a major impact onthe market and contributed to a new view of the independence of publishers and apricing pressure of fairness opinions. The rules, however, leaves some things to bedesired and we reckon that there should be a conceptual distinction between thedifferent situations of fairness opinions, as well as greater transparency in thestatement to increase shareholder value.Keywords: Fairness opinion, public takeovers, takeover rules

Techn. University, Diss., 2006--Darmstadt.

No description available.

Abstrakt I detta arbete undersöks hur konceptet lek går att applicera på digitala spel och hur man presenterar ett fiktivt universum och de regler som definierar det universumet. Syftet med denna undersökning är att öka kvaliteten på digitala spel för spelare genom att öka förståelsen för hur sådana regler introduceras. Frågeställningen som ämnas att besvaras är “hur kan man introducera realistiska, semi-realistiska och fiktiva regler i ett spel?”. Undersökningen baseras delvis på analyser kring varför vissa introduktioner av regler ofta accepteras och andra inte, dels på utvärdering av en gestaltning och dels på tidigare forskning. Denna undersökning är indelad i två delar; en researchdel och en produktionsdel. För att besvara frågan har research skett kring vad som känns till sedan tidigare och ett digitalt spel har producerats där den stora regeln som skiljer verkligheten från detta fiktiva universum är paranormal aktivitet, eller spöken. Nyckelord: regler, magisk cirkel, inlevelse och spelproduktion. Abstract In this work the concept of play and how it may be applied to digital games and how to introduce a fictional universe and the rules that define that universe is being investigated. The purpose of this work is to increase the quality of digital games by increasing our understanding of how such rules may be introduced. The question to be answered is “how may realistic, semi-realistic and fictional rules be introduced in a digital game?”. This work is based partly on analyses on why some introductions of rules are often accepted and some often not, partly on evaluation of a product created by us and partly on earlier research. This work is split into two parts; one research part and one production part. To answer the question research about what is previously known has been conducted and a digital game has been produced where the main rule that separates the fictional universe from ours is paranormal activity, or ghosts. Keywords: Rules, magical circle, immersion and game production. / Detta är en reflektionsdel till en digital medieproduktion.

Alla länder har olika lagar och regler inom byggbranschen. Dessa lagar och regler sätter en grund till hur ett samhälle ser ut och är strukturerat. Det finns olika faktorer till varför vissa länder har mer lagar och regler medan andra har mindre. Genom att studera ett land som Sverige med Madagaskar kan man se tydliga skillnader inom lagar och regler. Studien kommer att undersöka de skillnader som finns samt om de lagar och regler som skiljer sig åt är till en fördel eller nackdel.Syftet med denna studie är att jämföra ett U-land och ett i land när det kommer till lagar och regler. I detta fall Madagaskar och Sverige.Studien kommer att baseras på intervjuer, litterära studier och en reseskildring. En jämförelse med ett annat land, i detta fall Madagaskar, som har en stor skillnad på struktur, säkerhet och process kommer även att undersökas och jämföras med Sverige. Informationen om Madagaskar kommer baseras på en reseskildring som skrivits utifrån en resa som gjordes.Länder som har en stor skillnad från Sveriges byråkrati kommer att jämföras och studeras. I och med att det finns många lagar och regler så har även dessa avgränsats till det som är relevant för denna studie.Studien visar att den byggprocess som Sverige har är mer omfattande och tar längre tid än vad det gör i Madagaskar. Ett samhälle fungerar utan en omfattande byggprocess men då kommer hållfastheten att kompromissas.Säkerheten på arbetsplatsen i respektive länder skiljer sig åt, där Sverige har fler lagar och regler angående arbetarnas säkerhet. Genom att ha fler lagar och regler angående säkerheten, kan arbetsplatsolyckor minskas samt att ohälsa förebyggs. / Every country have different laws and rules regarding construction work. These laws and rules are a foundation of how the structure in a country is.There is many reasons why some countries have more laws and rules than others. By studying a country like Sweden and compare it with Madagascar will show distinct differences when it comes to laws and rules. This study will examine the differences that exist and analyze whether the laws and rules that differs are at an advantage or a disadvantage.The purpose of this study is to compare an industrialized- and a developing country regarding laws and rules. In this case Madagascar and Sweden.This study is based on interviews, literature, and a travel book from a trip to Madagascar. The reason why Madagascar was chosen is because Madagascar has significant difference between structure and security. The information regarding Madagascar is based on a travel book that was written from a journey in the respective country.Countries that have similar structures and laws like Sweden are not included in this study. Since there are many laws and rules in Sweden, there will be a limitation to what laws and rules that will be applied in this study.This study shows that laws and rules are a contributing aspect to a structured, sustainable, functional building and indicates that the construction process in Sweden takes more time than what it does in Madagascar. This study also proves that a community can work without many laws and rules, however the solidity will be compromised. The safety in workplace in each country differs, with Sweden having more laws and rules regarding works safety. By having more laws and rules regarding safety leads to fewer accidents to occur as well as preventing ill-health.