Thema dieser Bachelorarbeit ist die Entwicklung und Implementierung einer Gimbalsteuerung für den Einsatz an einem Micro Air Vehicle. Ziel ist es,diese kardanische Aufhängung nach einem,von einer Kamer erfassten Objekt auszurichten, so dass dieses im Mittelpunkt der Aufnahme abgebildet wird. Dabei soll das unbemannte Flugobjekt jegliche Bewegungen ausführen können, ohne das verfolgte Objekt zu verlieren. Die Regelung erfolgt mithilfe der Implementation eines PID- Controllers, der sich für diese Zwecke hervorragend eignet,da er wenig Ressourcen benötigt und eine leistungsfähige Steuerung darstellt. Diese Entwicklung wird im Rahmen des 'Automated Power Line Inspection' (APOLI) Projektes genutzt um Isolatoren an Hochspannungsmasten automatisiert inspizieren zu können.

Es wurde ein System zur Regelung der Formstoffqualität entwickelt und im Praxisbetrieb erprobt. Die Regelung der Wasserzugabe am Mischer erfolgt dabei anhand der Verdichtbarkeit des Altsands. Zur Online-Messung der Verdichtbarkeit wurde ein automatisch arbeitendes Messgerät entwickelt, aus dessen Messwerten mit Hilfe eines Fuzzy-Reglers die notwendige Wasserzugabe bestimmt wird. Zur Steuerung der Aktivbentonit- bzw. Glanzkohlenstoffbildnerkonzentration wird eine Kombination verschiedener Regelstrategien benutzt. Dabei werden durch eine präventive Formstoffsteuerung die notwendigen Zugabemengen prognostiziert, und diese Werte dann durch die Analyse des Fuzzy-Reglers und der erreichten Formstoffqualität korrigiert. Weitere Korrekturdaten können durch eine Auswertung des Gussfehlerkollektivs gewonnen werden.

Tillväxtbaserade strategier har i svensk och internationell forskning ifrågasatts som lösningen på utmaningarna krympande städer och regioner ställs inför. I vissa fall bedöms tillväxtbaserad planering snarare göra mer skada än nytta på utsatta platser. Genom att diskutera tillväxtproblematiken och alternativa planeringstrategier kan potentiella lösningar diskuteras. Ett sådant tillvägagångssätt ger möjligheten att utveckla planeringsarbetet ur praktisk och teoretisk synpunkt. I arbetet framkommer det att tillväxtbaserade åtgärder är i fokus när rådande och framtida samhällsutmaningar ska bemötas. Vidare belyser arbetet en gemensam rationalitet utifrån tillväxt som övergripande mål och att det sällan förekommer tydliga makttekniker för att styra planeringsinriktningen bort från andra ideal. Istället har det framkommit att olika skalnivåer har en liknande uppfattning om tillväxt som ett önskvärt mål att sträva mot när åtgärder i krympande områden ska hanteras. Tillväxtfokuset har medfört att tillväxt tycks dominera åtgärder inom granskade dokument. Avslutningsvis har det framkommit hur en krympande kommun arbetar med att bemöta samhällsutmaningar i praktiken med hjälp av kollaborativa planeringsidéer som baseras på medborgardialog och samverkan.

Technical debt is a well known term within software development, but has not yet been implemented outside of software development. Because of this, there is no knowledge whether that is possible or not. This thesis investigates how technical debt can be extended to and be identified within a software system for handling Product Lifecycle Management. The purpose of the thesis is to present a prototype, called the ITS-prototype, which shows that it is possible to identify technical debt within Product Lifecycle Management. The thesis has qualitative characteristics and were conducted as a case study. In order to verify that the implementation is correct, two evaluation criterias were established. The first criteria, measuring the degree of coverage, saying that the ITS-prototype should be able to identify 100% of the technical debt defined by each rule. The second criteria consists of an interview with a technical expert on Product Lifecycle Management where the prototype's underlying method is evaluated. The ITS-prototype together with the results of the evaluation shows that technical debt is possible to be implemented and identified in a software system for handling Product Lifecycle Management. The rule-driven implementation that is used, has shown effective and the authors suggests that the development of the ITS-prototype continues in order to better use conveniences that exist within a Product Lifecycle Management-system. / Teknisk skuld är ett vedertaget begrepp inom mjukvaruutveckling men har ännu inte implementerats utanför mjukvara. Således finns det ingen kunskap om huruvida det är praktiskt möjligt att göra detta eller inte. I detta arbete undersöktes om konceptet teknisk skuld kan implementeras i ett mjukvarusystem för hantering av Product Lifecycle Management. Syftet med arbetet är att visa att teknisk skuld kan implementeras inom Product Lifecycle Management genom att presentera en prototyp för identifiering av teknisk skuld inom Product Lifecycle Management, kallad ITS-prototypen. Arbetet är av kvalitativ karaktär och genomfördes som en fallstudie. För att verifiera att implementationen är korrekt upprättades två utvärderingskriterier. Det första mäter prototypens täckningsgrad och säger att ITS-prototypen ska kunna identifiera 100% teknisk skuld definierad av varje regel. Det andra kriteriet består av en utvärderingsintervju med en teknisk expert på Product Lifecycle Management, där prototypens underliggande metod utvärderas. ITS-prototypen tillsammans med resultaten av utvärderingen visar att teknisk skuld är möjlig att implementera i ett mjukvarusystem för hantering av Product Lifecycle Management. Den regeldrivna implementation som använts i ITS-prototypen är effektiv och författarna föreslår att utvecklandet av prototypen fortsätter för att bättre kunna nyttja fördelar i ett PLM-system.

Studiens syfte är att utifrån lärares perspektiv undersöka vilka tidiga insatser som görs i matematikundervisningen för elever i matematiksvårigheter, samt att ta reda på hur dessa insatser ser ut avseende omfattning och pedagogiskt material. För att besvara syftet har två frågeställningar formulerats: Vilka interventioner beskriver lärare som tidiga insatser för elever i matematiksvårigheter i åk F-3? samt Hur beskriver lärare de tidiga insatserna i relation till omfattning och pedagogiskt material?   Inledningsvis redogörs för tidigare forskning som belyser olika former av matematiksvårigheter, tidiga insatser för elever i matematiksvårigheter samt relationen mellan lärares kompetens och tidiga insatser för elever i matematiksvårigheter. Därefter presenteras ett sociokulturellt perspektiv på lärande och aktivitetsteorin som de teoretiska konstrukt som tillämpats vid analys av resultatet. En kvalitativ enkätstudie används som metod för att besvara studiens syfte. Vidare tillämpas tematisk analys för att systematisera studiens resultat.   I resultatet synliggörs att lärare gör interventioner som tidiga insatser för elever i matematiksvårigheter och att dessa insatser ser olika ut i förhållande till omfattning och pedagogiskt material. Utifrån den tematiska analysen har teman och underteman identifierats för att presentera resultatet. De teman som identifierats är interventioner som utgör tidiga insatser, omfattning och pedagogiskt material och berör således de två frågeställningarna. I analysen synliggörs att samtliga delar i aktivitetssystemet kunde identifieras i resultatet. Vidare i slutsatsen konstateras att lärare utför interventioner som tidiga insatser för elever i matematiksvårigheter, samt att dessa insatser ser olika ut med avseende på omfattning och pedagogiskt material. Slutligen presenteras förslag på vidare forskning mot bakgrund av detta examensarbete.

Syftet med studien är att få barns perspektiv på reglerna och inflytande i förskolan. Med utgångspunkt från en tidigare observation under ett mellanmål, där barnen på olika sätt förhöll sig till reglerna som finns under ett mellanmål. Den observationen, som ligger som grund till föreliggande studie, var att tolka barns förhållningssätt, så som en vidare studie på den observationen, så är det barns perspektiv som ligger i fokus. Föreliggande studie är genomförd med en kvalitativ metod där barns perspektiv har samlats in med hjälp av en deltagande observation och två gruppintervjuer, en grupp med tre barn och en grupp med två barn. Gruppintervjuerna var semistrukturerade, där frågeställningarna var, hur de ser på inflytande, relationerna och reglerna som finns i en förskola. Empirin har samlats in med hjälp av inspelning under intervjuerna som sedan transkriberats. Empirin har sedan reducerats med en försiktighet så att det är relevant för studien. I analysen så har det de delat med sig av kopplats till ett barndomssociologiskt perspektiv där makten, relationerna och inflytandet har varit i fokus, då ur ett barns perspektiv. Där framkom det att barn både följer, vill ändra, visar motstånd och är nöjda med de regler som finns i förskolan. Vidare så diskuteras empirin med utgångspunkt från den tidigare forskningen då mest i ett fokus på reglerna utifrån ett fostransperspektiv, men också barnsyn och metoderna diskuteras.

Syftet med studien är att lyfta fram barns röster kring bygg- och konstruktionsutrymmet, men även undersöka huruvida barns aktörskap möjliggörs genom utrymmets utformning. Barndomssociologi har använts i studien som stöd för att skriva fram och närma sig barns perspektiv. Eftersom barns perspektiv har intagits är metoden för den insamlade empirin barnsamtal samt deltagande observationer. För att behandla den insamlade empirin användes tematisk analys. Utifrån den tematiska analysen kodades de teman som var framträdande i barnsamtalen och deltagande observationerna. Det resultat som framkom är att barns aktörskap påverkas av det som utgör dessa tema, nämligen regler, materialtillgång och utformningen av rummen. Hur barns aktörskap främjas eller hämmas beror på barnens delaktighet i bygg- och konstruktionsutrymmet. Barnen uttrycker exempelvis att regler finns kring materialtillgången men att de inte vet varför. På grund av studiens begränsningar har förskolepersonalens resonemang kring varför reglerna finns inte tagits upp, vilket är något som resoneras kring i studien.

Studien handlar om att synliggöra den styrning som barnen använder mot varandra för att följa förskolans regler och normer. Frågeställningarna för att konkretisera syftet är; hur styr barnen varandra då de blir avbrutna för att påbörja en annan aktivitet? och hur uttrycker barnen motstånd då reglerna är tydliga? Utifrån begreppen makt och styrning som verktyg har jag i analysen gjort ett försök att synliggöra styrningen barnen emellan. Dessa begrepp är tagna från Foucaults teori om makt och motstånd. I studien används kvalitativ metod och den empiri som används i analysen är hämtad genom observationer på en förskola i Skåne. Jag kan i studien se att barnen uttrycker styrning då de tillrättavisar varandra då deras kompisar inte följer de regler som gäller eller gör som man bör göra enligt normen inom förskolan. Jag kan även se att barnen tillrättavisar varandra genom att använda ett vänligt sätt i styrningen, den pastorala maktens välvillighet. De barn som uttrycker motstånd då de blir tillrättavisade gör det genom att tystna eller ifrågasätta. Motstånd av annan karaktär har jag inte funnit.

Studien inriktar sig på att undersöka barns fria lek på fritidshemmet, och vem det är som sätter gränser och regler i leken. Syftet med studien är att få en större insikt om just gränssättningen i den fria leken och till vilken utsträckning barnen får göra detta på egen hand. Studien syftar också på att undersöka när och hur pedagoger bryter den fria leken. Som utgångspunkt i studien har följande frågeställningar ställts: Vem sätter regler i barns fria lek och spel inom fritidsverksamheten? Hur när och varför? Till vilken utsträckning får barn fritt spelrum att sätta egna gränser i den fria leken? Det aktuella forskningsläget inom problemområdet som presenteras är indelat i fyra teman; Lek, samvarokompetens, regler och makt. Det empiriska materialet har samlats in med hjälp av systematiska och deltagande observationer på två fritidshem i Skåne. Resultatet av studien visar att regler och gränser sätts i alla leksituationer och att de till stor del sätts av barnen själva. Faktorer som spelar in om vem som sätter gränser i den fria leken visar sig vara knutna till studiens fyra teman (lek, samvarokompetens, regler och makt). Studien visar vidare att det är först när leken blir störande som pedagoger går in aktivt och bryter leken.

Syftet med mitt arbete har varit att undersöka det fula språket och vilken funktion det fyller hos barn och ungdomar. Jag har även intresserat mig för barn och ungdomars attityder till det fula språket, samt huruvida det är nödvändigt att göra en ny definition av begreppet ”fult”. Empirin är insamlad genom observation i en sjätteklass, samt kvalitativ intervju med sex av pojkarna i klassen.Slutsatsen blir att det vuxenvärlden definierar som ”fult” inte nödvändigtvis är fult för informanterna. De fula orden är många, ofta kreativa, och fyller en mängd olika funktioner. Mot bakgrund av att informanterna finner det viktigt med avsikten bakom ett fult ord, gör jag en distinktion mellan fula ord som bryter mot moraliska regler och fula ord som bryter mot sociala konventioner.