In this interview study I have examined eleven Swedish advertisers and professional communicators and their view of ethics in the advertising industry. The purpose of the study was to shed light on how they see their ethical responsibilites, as well as trying to understand how they reason in regard to ethics as a whole. The main research questions regard the distinction between business and economic responsibilities towards their clients and societal ethical responsibilities, which ethical questions are of importance to them, and how they believe the industry should be regulated. The theoretical framework of the study uses media ethics, social responsibility theory, media accountability theory, and stockholder and stakeholder theory as its base. The study was performed using a qualitative method through interviews and the interpretation of these. The results of the study finds that the consulted advertisers have set opinions of what they themselves would decline to work with for ethical reasons, and has also been able to identify five main categories of ethical issues that they attach great importance to. The advertisers state a strong sense of ethical responsibility, but also that they may have a hard time exercising that sense if their clients offer resistance, as the economical implications of losing a client often is a strong incentive to let the client have their way. The study also found that the advertisers thought the current system of regulation of the industry to be invisible and toothless, and instead they sought more public discussion as a form of regulation. In conclusion I have been able to ascertain that the consulted advertisers have a generally high grade of self-reflection in regards to ethical matters, although they can feel restricted about how well they are able to exercise the responsibility they feel towards society as a whole.

Vårt syfte med uppsatsen är att få insikt i hur revisorerna själva ser på sitt eget oberoende gentemot sina klienter. Vi vill ta del av deras erfarenheter av hot mot oberoendet. Dessutom vill vi få en uppfattning om vad som föranleder en revisor att uppleva en situation som problematisk ur oberoendesynpunkt. Vidare vill vi veta hur revisorerna hanterat dessa oberoendeproblem i form av motåtgärder och uppdragsfrånträden. Till vår hjälp har vi använt teorier om hot mot oberoendet för att forma vårt frågeunderlag. I genomförandet av studien intervjuade vi fem auktoriserade revisorer på större revisionsbyråer. Vi kom fram till att självgranskningshotet var det mest förekommande hotet följt av vänskapshotet. Förhållningssättet till självgranskningshotet var väldigt lika medan förhållningssättet till vänskapshotet skilde sig i stor utsträckning mellan revisorerna. Den största anledning till att revisorerna uppfattade en situation som problematiskt för oberoendet var lagkrav. Den vanligaste motåtgärden för självgranskning, som är det mest förekommande hotet, är att andra kollegor än revisorn får vara konsulter och byrån har vattentäta skott1 mellan revisor och konsult.

No description available.

Bestyrkande av hållbarhetsredovisningar är ett relativt nytt område inom revision. Tidigare forskning visar på en existerande variation i granskningsrapporter. Mer forskning önskas kring hur revisorer hanterar bestyrkandet av hållbarhetsredovisningar. Syftet med denna studie är att ur ett revisorsperspektiv öka förståelsen för hur processen vid bestyrkande av hållbarhetsredovisningar går till. Vidare är syftet att undersöka hur olika faktorer kan ha betydelse för utformningen av processen. Dessa är innehållet i hållbarhetsredovisningen, regleringens natur, klientföretagens involvering samt granskarens professionalism. Studien har en hermeneutisk utgångspunkt och en kvalitativ metod där en abduktiv forskningsansats har tillämpats. Studiens empiriska material har samlats in med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Referensramen består av en praktisk del innehållande olika regleringar och en teoretisk del innehållande teorier och tidigare forskning. I analysen har den empiriska datainsamlingen ställts mot referensramen som presenterats i studien. Studiens resultat visar på att arbetsmetoderna kan variera under en granskningsprocess vid bestyrkande av hållbarhetsredovisningar, även om den i flera avseenden liknar den finansiella revisionen. Faktorer som visade sig ha en påverkan på granskningsprocessen är reglering, klientföretag samt innehållet i hållbarhetsredovisningen. Professionalism visade sig inte ha någon märkbar inverkan på granskningsprocessen. Studiens praktiska bidrag är en förståelse för granskningsprocessen medan studiens teoretiska bidrag är ökad kunskap inom området för bestyrkande av hållbarhetsredovisningar. Förslag till vidare forskning är att undersöka området ur konsulters perspektiv samt att undersöka fler faktorer som kan påverka granskningsprocessen.

Titel: Hård respektive moderat reglering för jämställda bolagsstyrelser - En jämförande studie mellan Sverige och Norge  Bakgrund: Att använda en kvoteringslag som tillvägagångssätt för att uppnå jämställda bolagsstyrelser är ett omdiskuterat ämne i Sverige, såväl som i världen. Länder har valt olika metoder för att främja jämställda styrelser och vi ställer oss frågan om det kan finnas olika grader av reglering och vilka effekter dessa i sådana fall har.  Syfte: Studiens syfte är att förklara effekter på bolags styrelse och prestationer beroende på om de har uppnått jämställda styrelser genom hård eller moderat reglering.  Metod: Metoden som har genomförts är en förlängd tvärsnittsstudie med deduktiv ansats. Studiens hypoteser har formulerats med hjälp av institutionell teori, teorin om social identitet, teorin om token, teorin om kritisk massa samt tidigare empiriska studier.  Slutsats: Studien finner indikation på att det finns skillnader mellan bolag som verkar under hård respektive moderat reglering både när det kommer till bolagsprestationer och styrelseeffekter. Resultatet antyder att bolag under moderat reglering presterar bättre finansiellt och socialt samt att deras styrelseprocesser-, struktur och kompensation skiljer sig mot bolag under hård reglering. / Title: Hard or moderate regulation for gender equal corporate boards – A comparative study between Sweden and Norway  Background: Using a quota act as a method for achieving gender equal corporate boards is a hot topic in Sweden, as well as in the world. Countries have chosen different methods to promote gender equal corporate boards and we ask ourselves if there can be different degrees of regulation and, in that case, what their effects are on corporate boards and their performance.  Purpose: The study aims to explain effects on corporate boards and their performance depending on whether they have achieved gender equal boards through hard or moderate regulation.  Method: The method that has been used is an extended cross-sectional study with a deductive approach. The study´s hypotheses have been formulated by using institutional theory, social identity theory, token theory, critical mass theory and previous empirical studies.  Conclusion: Our study finds an indication that there are differences between firms that operate under hard and moderate regulation, both when it comes to firm performance and board effects. The results indicate that firms under moderate regulation perform better financially and socially and also that their board process- structure and compensation differ from firms under hard regulation.

Den svenska jordbrukssektorn och staten kom att arbeta sida vid sida under stora delar av 1900-talet. Staten subventionerade grupper inom jordbrukssektorn för att tillgodose den svenska efterfrågan och samtidigt förse befolkningen med den kost som staten bedömde vara av värde för en god samhällsutveckling. Mjölkfrämjande organisationer var mycket framgångsrika i sin marknadsföring, och staten befrämjade mjölkkonsumtionen. Ekonomen George Stigler har en teori om att de stora företagen påverkar myndigheterna att agera på ett sätt som gynnar företagen. Stigler uppdelar de åtgärder som företagen önskar av staten i fyra huvudgrupper. Professor Robert Cialdinis teorier om påverkan har sedan använts för att hitta möjliga påverkanssituationer. En översiktlig beskrivning av statens och livmedelssektorns interaktion under 1900-talet fram till idag med fokus på mjölksektorn ligger som grund för mitt arbete. Hänsyn tas också till tidigare kritik vid betraktande av de olika samarbets-formerna mellan staten och livsmedelsindustrin/mejerinäringen för att om möjligt identifiera potentiella påverkanssituationer. Resultatet visar att staten har bidragit med de fyra tjänster som Stigler menar att företagen önskar från staten. Utifrån Cialdinis påverkansmönster hittas flera potentiella påverkanssituationer. Sammantaget bedömer jag att förutsättningarna har funnits för att livsmedelsindustrin och mejerinäringen kan ha påverkat staten att agera till förmån för industrin.

Syftet med denna studie är att undersöka vilken sorts motivation individer drivs av och motiverar dem att träna på gym och om det finns någon skillnad mellan könen. Studien är av kvantitativ karaktär och datainsamlingsmetoden som använts för denna studie är en enkätundersökning som bygger på en validerad enkät Exercise Motivation Inventory - 2. Utifrån enkätsvaren har författaren kodat datan och slagit ihop värdena i dem nya delskalorna gjort en deskriptiv analys och en sambandsanalys mellan kön och motivat-ionsorsaker. I resultatet diskuteras och analyseras utifrån tidigare forskning inom motivationsdomänen samt utifrån Self-Determination Theory. Resultaten visar att människor som tränar på gym i Kalmar drivs av inre motivation samt att det finns vissa skillnader mellan könen kring motivation.

<p>Banker utgör en väsentlig del av samhällsekonomin och står därför under hård reglering med en omfattande lagstiftning och övervakning från myndigheterna. Hur banker hanterar sina verksamheter är av stort intresse då de risker som är förknippade med denna typ av verksamhet kan påverka samhällsekonomin negativt.</p><p>Ökat risktagande och ersättningssystem i banksektorn ses av många som en bidragande faktor till den finansiella kris som uppstått då dessa kan påverka ekonomin negativt. Detta har lett till att Finansinspektionen skapat nya regler för ersättningssystem i finansiella institut. Ersättningssystem är styrmedel som används för att belöna medarbetares beteende och prestationer. I nästan alla banker finns någon form av ersättningssystem då dessa kan motivera anställda till att prestera bättre. Handelsbanken är den bank i Sverige som urskiljer sig från övrig bankmarknad genom en decentraliserad organisation och ett vinstandelssystem, Oktogonen.</p><p>Syftet med uppsatsen har varit att analysera hur Handelsbanken påverkas av Finansinspektionens nya reglering av ersättningssystem. Vidare syftar studien till att redogöra för Handelsbankens framgångsfaktorer samt beskriva och skapa förståelse för ersättningssystemens framtida utveckling på den finansiella marknaden.</p><p>Handelsbankens framgångsrecept för att vara lönsamma och stabila på marknaden består av ett antal faktorer. De viktigaste faktorerna att lyfta fram är; decentraliserad organisation, riktiga resultatutfall som styrmedel, tilltro till individen och organisk tillväxt. Vidare kommer den nya regleringen inte att ha speciellt stor påverkan för Handelsbanken. Den nya regleringen handlar om att försöka få en sund och långsiktig lösning på bankernas ökade risktagande.</p><p>Ersättningssystem kommer att fortsätta existera men de kommer dock att mötas av allt hårdare reglering. På kort sikt kommer det att finnas ökade krav på offentliggörande. I framtiden kan det komma att införas tydligare kvotgränser för hur stor andel av den totala ersättningen som får vara rörlig. Eftersom det finns en strävan efter långsiktighet i utformningen av ersättningssystem konstaterar vi att den rörliga delen kan komma att minskas.</p>

Frågan om elnätspriser och investeringar i elnät kan tyckas banal, men den är viktig ur flera dimensioner. Elnäten är en absolut tvingande förutsättning för det samhälle vi har i Sverige idag. Detta genom att det inte finns någon funktion i samhället som fungerar några längre stunder utan elkraft. Naturligtvis kan elkraft från elnäten ersättas lokalt och under begränsade tider, men det finns idag inte något sätt att vidmakthålla ens de mest grundläggande samhällsfunktionerna någon längre tid utan ett fungerande elnät. Inte heller kommer någon del av den svenska basindustrin fungera utan elkraft. De senaste åren har diskussionens vågor gått höga kring de svenska elnäten. Det diskussionerna kring elnäten handlar om är sällan tillgängligheten, tillförlitligheten eller strömkvalitetsperspektiv utan det som diskussionen oftast handlar om är kostnaden för kunden att vara ansluten till ett elnät och för att ha möjligheten för att ta emot elkraft. För att ett elnät skall kunna fortsätta sin verksamhet krävs det att elnätsföretaget har ekonomisk möjlighet att styra, övervaka, drifta och underhålla infrastrukturen samt att ha möjlighet att reinvestera i den befintliga nätinfrastrukturen. För att elnätet skall kunna växa krävs det att det är möjligt att ansluta nya kunder med lönsamhet. Det kan sägas vara ett elnäts ekonomiska randvillkor att det kan påräkna en skälig avkastning för att inte ägarna, i förlängningen, inte skall avveckla verksamheten eller tvingas bedriva verksamheten på ett sådant sätt att den levererade tjänstekvaliteten inte motsvarar kundernas behov och efterfrågan. Mot behovet av en skälig avkastning ställs kundernas rätt till rimliga priser. Dessutom torde det ligga i alla intressenters intresse att elnätens verksamhet innehåller möjligheten till en utveckling av hållbarheten ur ett socialt, ekonomiskt och miljömässigt perspektiv. Baserat på problemdiskussionen ovan har följande frågeställning valts:  -  Hur kan elnätens intäktsreglering utvecklas för att göra den mer hållbar ur ett intressentperspektiv? Syfte Syftet med denna uppsats är att visa på hur regleringen av de naturliga elnätsmonopolen kan utvecklas för att tillvarata elnätens intressenters och själva elnätsverksamhetsutövarnas intressen i form av såväl tillgänglighet och kvalitet som skäliga priser och acceptabel avkastning. Metod Inledningsvis företas en litteraturstudie av litteratur och artiklar med anknytning till problemområdet samt den tillämpliga lagstiftningen med tillhörande regelverk i form av föreskrifter och förordningar. Efter litteraturstudien genomförs semistrukturerade intervjuer med representanter för olika intressenter eller intressentgrupper. Erfarenheterna från de mera ostrukturerade intervjuerna med företrädare för olika intressentgrupper sammanfattas sedan för ge uppslag till hur intäktregleringen av elnäten kan utvecklas för att uppnå en ökad hållbarhet över tid. Avgränsningar Uppsatsen avser att behandla distribution via elnät ur ett konsumtionsperspektiv och har därför inte för avsikt att behandla frågeställningar rörande anslutning av elanläggningar eller frågeställningar som primärt berör elproducenter eller elhandel.  Avgränsning görs också till lokalnät/områdesnät. Särskilt fokus ligger på intäktsregleringen. Övriga delar av regleringen av elnäten kommer inte att beröras annat än möjligen i förbigående. Undersökningen utgår från innevarande reglerperiod för 2016-2019 och skall ses som en ansats till diskussionsunderlag inför reglerperioden 2020-2023. Resultat och slutsatser De slutsatser som kan dras av det genomförda arbetet är att det finns ett upplevt behov av en utveckling av elnätens intäktsreglering. Den upplevda utvecklingspotentialen finns främst inom det ekonomiska området, men de miljömässiga aspekterna måste beaktas för att undvika ekonomisk och miljömässig suboptimering över tid. Utvecklingen bör fokusera på att skapa en acceptans för intäktsmodellen bland intressenterna samt att skapa en samsyn på vilka överordnade principer som skall gälla för elnätens intäktsreglering.

<p>To enable the enhancement of the driver's environment in a forklift, an alternative form of steering has been evaluated. An earlier concept with a combined driving and steering wheel has been exchanged to a concept with two driving wheels. A link wheel has replaced the combined driving and steering wheel. The steering is done through differentiation of the velocities of the two driving wheels. </p><p>The scope of this master thesis is to create a simulation model, create a control program and to evaluate the concept of two driving wheels. </p><p>The simulation model was created in Matlab/Simulink with the aid of enclosed functions written in C. The model is constructed so that the same control program can be used in the model as well as in the physical forklift prototype, which the model is based on. Validation of the simulation model shows that the model is in accordance with reality in a satisfactory manner. </p><p>The control program is a compromise between a gentle behaviour of the forklift and a quick response to the driver's steering commands. </p><p>Evaluation of the concept shows that steering through differentiation of the wheel velocities is possible although there are some deficiencies. The two main deficiencies are that, when driving slowly, the link wheel will affect the steering of the forklift in a negative manner, and that there are limitations regarding motor power.</p>