<p>Examensarbetet behandlar en modellering av hyttgasnätet vid SSAB Oxelösund AB. Det objektorienterade modelleringsspråket Modelica används. Modellen valideras statiskt och dynamiskt för olika driftsfall med gott resultat. </p><p>Hyttgasen används delvis för generering av elektricitet i kraftverket. Simuleringar av modellen visar att hyttgasnätets konstruktion begränsar inflödet av hyttgas till kraftverket. Modellen används för att studera förändringar av hyttgasnätet som kan öka inflödet till kraftverket. I examensarbetet föreslås byte av de befintliga brännarna i kraftverket, införande av två extra brännare eller införande av en tryckstegringsfläkt. Samtliga förändringar möjliggör en ökad elproduktion i kraftverket, detta leder till ökad vinst för SSAB. </p><p>Olika driftsstörningar i hyttgasnätet simuleras för att ge förslag på åtgärder som kan minska störningen. Ett snabbstopp av kraftverket ger en tryckstegring i nätet. Störningen kan minskas genom att facklorna regleras av trycket i gasnätet, tryckregleringen kombineras med dagens reglering mot gasklockans nivå. När ett snabbstopp i blåsmaskinen studeras kan en modifiering av regulatorn till reglerspjället göras. Förändringen medför att gasklockans nivå stabiliseras. </p><p>För att minska förlusterna av gas bör facklornas reglering ändras. Facklornas reglering kan förbättras genom att fördelningen av den hyttgas som ska förbrännas i facklorna ändras. Om förbättringen införs i hyttgasnätet minskas förlusterna av hyttgas och elproduktionen i kraftverket kan ökas.</p>

<p><strong>Bakgrund:</strong> Den rådande finanskrisen har under sitt förlopp utsatt hela det finansiellasystemet för stora prövningar. Detta har drabbat hedgefonder hårt, bland annat genomförändringar på marknaden men även genom den ovanligt höga volatiliteten vilkenskapat problem för förvaltarna. Hedgefonder har varit omtalade i finansiella medierdå deras prestationer varierat. Flertalet hedgefonder har som mål att oavsettkonjunktur kunna prestera absolut avkastning, vilket den senaste tiden har ifrågasattspå grund av de varierande prestationerna under den rådande krisen.</p><p><strong>Syfte: </strong>Syftet med denna uppsats är att kartlägga och analysera svenska hedgefondersutveckling under den finansiella krisen samt krisens påverkan på fonderna. Utöver definansiella riskerna kommer uppsatsen även identifiera och analysera den externaoperativa riskens påverkan på hedgefonders resultat under finanskrisen.</p><p><strong>Genomförande:</strong> För att kunna besvara syftet med uppsatsen samt dess frågeställningarhar en multimetod används, vilket innebär att vi har kombinerat kvantitativoch kvalitativ metod. Den kvantitativa metoden har använts för att analyserahedgefonders prestation i form av avkastning, riskmått och korrelationer. Kvalitativmetod används för att analysera de operativa riskerna som finns i hedgefonder. Dettagörs genom intervjuer med personer vilka kommer i kontakt med hedgefonder i sittarbete i finansbranschen.</p><p><strong>Slutsats:</strong> Vi kan konstatera att 2008 generellt sett varit ett dåligt år för hedgefondsbranschen,dock kan vi se att svenska hedgefonder har klarat sig betydligt bättre änhedgefonder internationellt sett. Mycket tyder på att flera hedgefonder har haft enövervikt av långa positioner vilket medfört att de följt med marknaden nedåt. Denrådande krisen har påverkat hedgefonder och dess bransch på flera sätt, menframförallt har riskbilden ändrats. Motpartsrisker har kommit att spela en central rolldå många institutioner som tidigare ansetts som säkra inte längre gör det. Underdenna period har det även skett förändringar av spelreglerna på marknaden, vilketskapat ytterligare problem för hedgefonderna och dess förvaltare. Detta har medförtatt osäkerheten på finansmarknaden har varit stor. Det är svårt att säga om detkommer bli någon gemensam reglering för hedgefondsmarknaden världen över.Däremot tror vi att självreglering av hedgefonder kommer att utvecklas efter krisen,detta för att behålla förtroendet för marknaden och kvalitetssäkra verksamhetsområdet.</p>

Banker utgör en väsentlig del av samhällsekonomin och står därför under hård reglering med en omfattande lagstiftning och övervakning från myndigheterna. Hur banker hanterar sina verksamheter är av stort intresse då de risker som är förknippade med denna typ av verksamhet kan påverka samhällsekonomin negativt. Ökat risktagande och ersättningssystem i banksektorn ses av många som en bidragande faktor till den finansiella kris som uppstått då dessa kan påverka ekonomin negativt. Detta har lett till att Finansinspektionen skapat nya regler för ersättningssystem i finansiella institut. Ersättningssystem är styrmedel som används för att belöna medarbetares beteende och prestationer. I nästan alla banker finns någon form av ersättningssystem då dessa kan motivera anställda till att prestera bättre. Handelsbanken är den bank i Sverige som urskiljer sig från övrig bankmarknad genom en decentraliserad organisation och ett vinstandelssystem, Oktogonen. Syftet med uppsatsen har varit att analysera hur Handelsbanken påverkas av Finansinspektionens nya reglering av ersättningssystem. Vidare syftar studien till att redogöra för Handelsbankens framgångsfaktorer samt beskriva och skapa förståelse för ersättningssystemens framtida utveckling på den finansiella marknaden. Handelsbankens framgångsrecept för att vara lönsamma och stabila på marknaden består av ett antal faktorer. De viktigaste faktorerna att lyfta fram är; decentraliserad organisation, riktiga resultatutfall som styrmedel, tilltro till individen och organisk tillväxt. Vidare kommer den nya regleringen inte att ha speciellt stor påverkan för Handelsbanken. Den nya regleringen handlar om att försöka få en sund och långsiktig lösning på bankernas ökade risktagande. Ersättningssystem kommer att fortsätta existera men de kommer dock att mötas av allt hårdare reglering. På kort sikt kommer det att finnas ökade krav på offentliggörande. I framtiden kan det komma att införas tydligare kvotgränser för hur stor andel av den totala ersättningen som får vara rörlig. Eftersom det finns en strävan efter långsiktighet i utformningen av ersättningssystem konstaterar vi att den rörliga delen kan komma att minskas.

Bakgrund: Rörliga ersättningssystem anses ha främjat ett överdrivet risktagande i finansiella bolag, vilket kan ha varit en bidragande orsak till finanskrisen. Finansinspektionen har därför från regeringen fått i uppdrag att utarbeta nya riktlinjer för hur ersättningssystem i svenska finansiella företag ska vara utformade. Regleringarna trädde i kraft den 1 januari 2010. Syfte: Att beskriva synen på de rörliga ersättningssystemens betydelse för finanskrisen och ett överdrivet risktagande men även att påvisa vilka huvudsakliga felaktigheter som har funnits i tidigare ersättningssystemen. Uppsatsen ämnar också klargöra vilka syften och motiv som legat till grund för införandet av regleringarna samt det faktiska behovet av att reglera rörliga ersättningssystem. Författarna tänker också utvärdera vilka konsekvenser regleringarna kan tänkas få för de berörda företagen samt utveckla förbättringsförslag för regleringarna. Genomförande: Som primärdata har författarna valt att använda personliga intervjuer. De respondenter som intervjuades var en bankjurist från Svenska bankföreningen, två forskare inom ämnet, en politiskt sakkunnig på Finansdepartementet samt en respondent från respektive storbank: Nordea, Handelsbanken, Swedbank och SEB. Resultat: Rörliga ersättningssystem har varit en av flera faktorer bakom finanskrisens uppkomst, problematiken har uppkommit internationellt men varit nästintill obefintlig i Sverige. Felaktigheter i tidigare ersättningssystem har främst varit kortsiktighet och brist på insikt kring risktagande. Något som eftersträvas med regleringarna är att implementera ett globalt regelverk och där behöver Sverige ingå trots att problemen i Sverige varit få. Bristen på ett harmoniserat internationellt regelverk kan leda till snedvriden konkurrens. Motiven till regleringarna har främst varit av politisk karaktär men författarna ser att det föreligger ett behov av regleringar för rörliga ersättningar kopplade till kreditgivning.

Bakgrund: Den rådande finanskrisen har under sitt förlopp utsatt hela det finansiellasystemet för stora prövningar. Detta har drabbat hedgefonder hårt, bland annat genomförändringar på marknaden men även genom den ovanligt höga volatiliteten vilkenskapat problem för förvaltarna. Hedgefonder har varit omtalade i finansiella medierdå deras prestationer varierat. Flertalet hedgefonder har som mål att oavsettkonjunktur kunna prestera absolut avkastning, vilket den senaste tiden har ifrågasattspå grund av de varierande prestationerna under den rådande krisen. Syfte: Syftet med denna uppsats är att kartlägga och analysera svenska hedgefondersutveckling under den finansiella krisen samt krisens påverkan på fonderna. Utöver definansiella riskerna kommer uppsatsen även identifiera och analysera den externaoperativa riskens påverkan på hedgefonders resultat under finanskrisen. Genomförande: För att kunna besvara syftet med uppsatsen samt dess frågeställningarhar en multimetod används, vilket innebär att vi har kombinerat kvantitativoch kvalitativ metod. Den kvantitativa metoden har använts för att analyserahedgefonders prestation i form av avkastning, riskmått och korrelationer. Kvalitativmetod används för att analysera de operativa riskerna som finns i hedgefonder. Dettagörs genom intervjuer med personer vilka kommer i kontakt med hedgefonder i sittarbete i finansbranschen. Slutsats: Vi kan konstatera att 2008 generellt sett varit ett dåligt år för hedgefondsbranschen,dock kan vi se att svenska hedgefonder har klarat sig betydligt bättre änhedgefonder internationellt sett. Mycket tyder på att flera hedgefonder har haft enövervikt av långa positioner vilket medfört att de följt med marknaden nedåt. Denrådande krisen har påverkat hedgefonder och dess bransch på flera sätt, menframförallt har riskbilden ändrats. Motpartsrisker har kommit att spela en central rolldå många institutioner som tidigare ansetts som säkra inte längre gör det. Underdenna period har det även skett förändringar av spelreglerna på marknaden, vilketskapat ytterligare problem för hedgefonderna och dess förvaltare. Detta har medförtatt osäkerheten på finansmarknaden har varit stor. Det är svårt att säga om detkommer bli någon gemensam reglering för hedgefondsmarknaden världen över.Däremot tror vi att självreglering av hedgefonder kommer att utvecklas efter krisen,detta för att behålla förtroendet för marknaden och kvalitetssäkra verksamhetsområdet.

På grund av bankernas roll i 2008 års finanskris har förtroendet för banker sjunkit världen över. För att stabilisera situationen så har den internationella bankregleringsorganisationen, Baselkommittén, börjat arbeta fram regler för bankerna att förhålla sig till. Däribland ett högre kapitalkrav. Något som garderar bankerna mot framtida kriser men som även ökar kostnaderna för bankerna. I förebyggande syfte för detta högre kapitalkrav har de fem intervjuade bankerna som består av Sveriges fyra storbanker, Handelsbanken, Nordea, SEB och Swedbank, samt den helt statligt ägda banken SBAB genomfört begränsningar i sin verksamhet. Detta har skett i förhållande till flertalet av de intressenter som existerar i bankernas generella verksamhet. Utifrån vald intressentteori valde författarna att undersöka bankernas förhållande till 3 av dessa intressenter som har störst direkt inverkan på banken (stat, aktieägare och medarbetare). Begränsningarna mot dessa intressenter har skett genom bland annat reducering av bonusar och uteblivna utdelningar. Detta har i flera av fallen lett till intressekonflikter mellan banken och dess drabbade intressenter. Med denna uppsats avser författarna belysa hur bankerna ämnar hantera dessa intressekonflikter. Detta har skett genom att genomföra intervjuer med kvalificerade personer inom bankerna. De svar som erhållits har ställts mot ett teoretiskt ramverk som fokuserar på hanteringen av intressenter och hur man utifrån institutionell teori svarar på olika intressenters krav beroende på kravets utformning. För att nå fram till denna frågeställning så belyser uppsatsen även de intervjuade bankernas syn på: ·         Behovet av ett högre kapitalkrav. ·         Hur anpassningen till ett högre kapitalkrav påverkat bankernas möjlighet att svara till dess intressenters krav på banken? ·         Hur detta i vissa fall lett till intressekonflikter? Detta för att beskriva den nödvändiga kedja som lett till frågeställningen om hanteringen. Resultatet av studien visar att de intervjuade bankerna i stor grad är samstämmiga avseende hanteringen av berörda intressenters olika krav på banken men att graden av hantering beror på bankens strukturella utgångspunkt. Studien visar att bankerna väljer att samtycka om kapitalkravets betydelse för bankerna men kompromissa gällande hanteringen av de intressekonflikter som följer. Slutligen kommer vi med hjälp av teorier om institutionella påtryckningar fram till att intressekonflikter av den här arten bäst hanteras genom stabil och långsiktig riskhantering rotad i en öppen och ömsesidig kommunikation mellan bankerna och deras intressenter.

An automatic control system for calibration of pressure indicators has been constructed. This control system can be used as a complement to the calibration system located at AerotechTelub, division MainPartner, in Linköping. The calibration system used today contains some not wanted pressure changes, which is compensated by hand today. The new system presented in this report automates the calibrating process and simplifies the calibration. Suitable hardware as motor, controls card and so on have been found and software in the form of Visual Basic program has been developed. The solution presented in this thesis satisfies the goals that have been presented in the goal description. To achieve a more complete automatic calibration system there are some further improvements yet to be done.

To enable the enhancement of the driver's environment in a forklift, an alternative form of steering has been evaluated. An earlier concept with a combined driving and steering wheel has been exchanged to a concept with two driving wheels. A link wheel has replaced the combined driving and steering wheel. The steering is done through differentiation of the velocities of the two driving wheels. The scope of this master thesis is to create a simulation model, create a control program and to evaluate the concept of two driving wheels. The simulation model was created in Matlab/Simulink with the aid of enclosed functions written in C. The model is constructed so that the same control program can be used in the model as well as in the physical forklift prototype, which the model is based on. Validation of the simulation model shows that the model is in accordance with reality in a satisfactory manner. The control program is a compromise between a gentle behaviour of the forklift and a quick response to the driver's steering commands. Evaluation of the concept shows that steering through differentiation of the wheel velocities is possible although there are some deficiencies. The two main deficiencies are that, when driving slowly, the link wheel will affect the steering of the forklift in a negative manner, and that there are limitations regarding motor power.

Examensarbetet behandlar en modellering av hyttgasnätet vid SSAB Oxelösund AB. Det objektorienterade modelleringsspråket Modelica används. Modellen valideras statiskt och dynamiskt för olika driftsfall med gott resultat. Hyttgasen används delvis för generering av elektricitet i kraftverket. Simuleringar av modellen visar att hyttgasnätets konstruktion begränsar inflödet av hyttgas till kraftverket. Modellen används för att studera förändringar av hyttgasnätet som kan öka inflödet till kraftverket. I examensarbetet föreslås byte av de befintliga brännarna i kraftverket, införande av två extra brännare eller införande av en tryckstegringsfläkt. Samtliga förändringar möjliggör en ökad elproduktion i kraftverket, detta leder till ökad vinst för SSAB. Olika driftsstörningar i hyttgasnätet simuleras för att ge förslag på åtgärder som kan minska störningen. Ett snabbstopp av kraftverket ger en tryckstegring i nätet. Störningen kan minskas genom att facklorna regleras av trycket i gasnätet, tryckregleringen kombineras med dagens reglering mot gasklockans nivå. När ett snabbstopp i blåsmaskinen studeras kan en modifiering av regulatorn till reglerspjället göras. Förändringen medför att gasklockans nivå stabiliseras. För att minska förlusterna av gas bör facklornas reglering ändras. Facklornas reglering kan förbättras genom att fördelningen av den hyttgas som ska förbrännas i facklorna ändras. Om förbättringen införs i hyttgasnätet minskas förlusterna av hyttgas och elproduktionen i kraftverket kan ökas.

På senare tid har finansiella skandaler fått ett allt större utrymme i media, vilket skapat en debatt bland allmänheten och näringslivet om revisorns förtroende. Revisionsbranschen utgör en av de viktigaste grundstenarna i samhällsekonomin och ett minskat förtroende för dem är problematiskt. Då förtroende är viktigt, är det nödvändigt att känna till hur revisorer skapar ett förtroende och vad det påverkas av. Uppsatsen avser att beskriva hur revisorer skapar förtroende, vad som påverkar revisorernas förtroende samt att belysa de konsekvenser och risker som finns med minskat förtroende. Studien använder sig av beskrivande metoder, där primärdata består av intervjuer med respondenter och sekundärdata tillhandahölls av vetenskapliga artiklar, böcker, tidningsartiklar och webbsidor. Studien har genomförts med en kvalitativ metod, där verkligheten studerades genom att tillämpa abduktion. Igenom studien kontrolleras det att uppsatsen håller en hög reliabilitet, validitet och objektivitet. Denna empiriska studie visade att revisorns kompetens är centralt för att dess klienter och intressenter ska kunna lita på denne. För att det ska säkerställas att revisorn har de kunskaper som krävs och att det inte finns oseriösa revisorer, är det viktigt att revisorer kvalitetskontrolleras. Författarna har kommit fram till att revisorerna arbetar förhållandevis lika när det gäller kraven och dess ansvar för att skapa förtroende. Detta troligen på grund av att de stora revisionsbyråerna har goda förutsättningar i form av interna system, utbildningar och tillgång till expertis. Förtroendet mellan en revisor och dess klient samt övriga intressenter är relationsbaserat och växer fram med tiden. Förutom kompetens- och kvalitetskontroll bygger revisorers förtroende på att dagens regelverk är bra utformad, revisorers tystnadsplikt och oberoende samt att revisorn har de rätta personliga kvalifikationerna. En konsekvens av ett minskat förtroende för revisorer kan vara att fler bolag kan helt enkelt väljer bort revisionen, vilket även kan komma att påverka hela samhällsekonomin. Slutligen har studien klarlagt att strikt reglering gentemot företagsledningar/internrevisorer och revisorer när det gäller olagliga former av vinstmanipulering inte finns idag. Ett möjligt område för vidare forskning inom ämnet skulle vara att undersöka stora respektive små företags förtroende för revisorer eller att fördjupa sig i om det finns några skillnader i förtroendet för godkända respektive auktoriserade revisorer samt varför. Ett annat tänkbart område är att kontakta några stora respektive små aktiebolag för deras kommentarer och då fördjupa sig i frågan varför revisorer är inblandade i vissa finansiella skandaler. Slutligen skulle ett tänkbart område kunna vara att undersöka massmedias påverkan i revisionens förtroendeskapade process.