Att det finns ett tydligt samband mellan ersättningssystems utformning och de anställda och ledningens beteende är sedan länge känt. I efterdyningarna av den senaste finanskrisen har det funnits stort medialt fokus på de enorma bonusar som betalats ut till anställda på banker som sedan tvingats söka statligt stöd. För att både minska de risker som är förknippade med vissa typer av rörliga ersättningssystem och för att tillgodose den allmänna opinionen har EU valt att inkludera reglering av rörlig ersättning som en del av regleringen av finansiell verksamhet. Detta beslut resulterade för den svenska marknadens del i regelverket FFFS 2009:6 där Finansinspektionen redogjorde för föreskrifter och allmänna råd gällande rörlig ersättning i finansiella företag. För att tillgodose de uppdaterade EU-direktiven utformades en uppdaterad version av regelverket, FFFS 2011:1, som är ett bindande regelverk i form av endast föreskrifter. Reaktionerna från finansbranschen har till stora delar varit negativa. Många anser att regleringen är ett spel för galleriet med en väldigt liten reell verkan på att stävja företagens risktagande och öka den finansiella stabiliteten. Politiker, makthavare och allmänheten är dock rörande överens om att förändringar inom företagens rörliga ersättningssystem måste ske för att främja en långsiktigt hållbar utveckling och undvika kostsamma statliga räddningspaket till systemviktiga institutioner i kristider. I denna uppsats redogör vi för teorier bakom de finansiella risker som rörliga ersättningssystem utgör. Vidare beskriver vi bakgrunden till föreskrifterna för rörlig ersättning på både nationell och internationell nivå och redogör för regelverkets utformning. Slutligen presenterar vi tankar från berörda företag som vi intervjuat och analyserar effekterna av regleringen. De totala effekterna av regleringen är än så länge oklara men redan nu kan vi se förändringar i företags ersättningssystem i form av ökad fast ersättning samt förändringar i ersättningspolicys med ett ökat fokus på ickefinansiella kriterier. De praktiska effekterna för branschens arbetssätt är dock ytterst diffusa och vi ställer oss frågande till hur gynnsamma dessa nya regler kommer vara för den svenska marknaden på sikt.

EU har som mål att bli klimatneutralt år 2050 och för att uppnå detta mål har ett flertal krav för företag som verkar inom EU tagits fram. Den 21a april 2021 meddelade Europeiska kommissionen att de beslutat om ett kommande åtgärdspaket vilket ämnar att styra kapital mot hållbara investeringar och som ska underlätta för investerare. Denna studie undersöker genom en eventstudie hur den svenska aktiemarknaden emottog pressmeddelandet. Studien finner en positiv avvikelseavkastning vilket går emot den uppställda hypotesen och tidigare studier vilka observerat en negativ reaktion. Resultatet är dock inte statistiskt signifikant, vilket tros bero på oenighet av konsekvenserna av åtgärdspaketet, eller att information om åtgärdspaketet redan nått marknaden. Vidare finner studien delvis stöd för samband mellan ESG-poäng och avvikelseavkastning genom t-test mellan företag som har höga/låga ESG-poäng, detta samband bekräftas inte i efterföljande regression. Vid jämförelse mellan branscher syns det att avvikelseavkastningen skiljer sig åt mellan dessa. Resultatet från studien tyder på att ESG-betyget har betydelse för företag.

The development of the crypto market over the past decade, together with digitalization, has contributed to changes in payment options around the world. This study examines how different financial institutions in Sweden view bitcoin as a means of payment. In addition, trust in bitcoin and its impact on the institutions' operations are analyzed using legitimacy theory and legitimacy strategies. This is done through a qualitative approach with five interviews from different perspectives in the financial market. The study suggests that bitcoin is currently not considered an accepted means of payment in Sweden due to the high level of trust that Swedes have in financial institutions. It is rather seen as an asset and - according to some - an investment opportunity. Furthermore, it is concluded that there is an extensive need for the upcoming regulation of the crypto market. In addition, the study also shows how institutions keep themselves legitimate in relation to bitcoin and society's values regarding the crypto market, as well as their various applied strategies.

I en tid av digitalisering återfinns betting, i högre utsträckning, online. Vilket leder till en mediering av aktiviteten samt en konvergens till andra nätverk och plattformar. Därmed är spelindustrin ett gott exempel för vilka utmaningar som tillkommer i en digital tidsålder och vilka krav som ställs på företagen för att kontrollera sina kunders konsumtion. Allra tydligast är omregleringen som tillkom 2019, ett nytt regelverk som spelbolag måste förhålla sig till. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur betting har klivit in i ett digitalt landskap. Materialet har samlats in genom en kombinerad metodologi där vi har tagit fram en enkät för att avtäcka konsumenters relation till betting samt en intervju med en anställd inom spelbranschen. I ett nästa steg har vi tillämpat vårt teoretiska ramverk för att analysera materialet, detta består av fyra olika begrepp; gamblification, gamble-play media, gatekepping och digital disconnection. Med hjälp av begreppen har vi sedan analyserat material utifrån fyra medievetenskapliga synsätt för att besvara frågeställningarna som lyder:Hur framställs gamblification i spelbolagens arbetssätt? Hur drar konsumenterna fördel av gamble-play media? Hur kan man förstå network gatekeeping i förhållande till omregleringen? På vilket sätt kan digital disconnection hjälpa till att förstå spelmarknaden?  Resultatet visar bland annat att spelbolagen är medvetna om den eskalerande kontrollen av branschen vilket driver på nya strategier för att locka till sig konsumenters intresse. Samtidigt som det finns en farhåga hos spelbolagen att ett utvidgat regelverk kan få motsatt effekt och leda till att man tappar en stor del av människor till olicensierade spelmarknader. Dessutom ser vi att konsumenter anpassar sig längs med digitaliseringen av branschen och mediering av betting genom att utnyttja online forum för att hämta tips. Slutsatserna vi kan dra av resultatet är då att olika kontrollfunktioner som appliceras på branschen har en del likheter med network gatekeeping samt att samarbeten med andra marknader blir betydelsefulla för att legitimera och normalisera betting.

Studiens syfte är att undersöka hur makt kan komma till uttryck i förskolan, vilkastyrningstekniker som tillämpas samt hur självreglerande barn skapas. Studien är inteavgränsad till en viss situation eller tid i förskolan utan omfattar olika tidpunkter och tillfällen i den studerade avdelningens vardag.Vi har gjort en kvalitativ studie. Materialet till den har vi samlat in framförallt med hjälp avöppna observationer. Under observationerna har vi även samtalat med barn och pedagoger. Materialet har samlats in på en medelstor förskola i ett mindre samhälle.Till grund för analysen ligger Michel Foucaults (2003) teori om makt och styrning. Somkomplement till denna har vi även haft stor hjälp av Permer och Permer, Tullgren,Markström, Nordin-Hultman och Palla som även de har utgått från Foucaults teorier i sinforskning. Vi har också valt att inkludera begreppen delaktighet och inflytande, som ettkomplement till Foucaults teori. Delaktighet och inflytande är för förskolan ett relevantbegrepp som används flitigt i Läroplanen (Lpfö 98). Detta har vi valt att göra eftersom att vi, när vi analyserade vårt material, började fundera kring en koppling mellan självreglerande barn och barns delaktighet och inflytande i förskolan.Resultatet av vår studie visar hur de många olika makttekniker som vi fått syn på iverksamheten tillsammans med rutiner, tid och rum alla bidrar till att skapa självreglerande barn. Studien visar också hur pedagoger använder olika makttekniker parallellt med varandra. Vi tycker det är viktigt att tydliggöra att även pedagogernas sätt att låta barnen vara delaktiga är en del i skapandet av det självreglerande barnet.

Hydrofoiling technology has existed for over a hundred years but has seen a significant acceleration in development lately. The lower water resistance significantly increases the propulsion energy efficiency, giving the technology the potential to contribute to global goals of reducing emissions. Fully submerged hydrofoils, in general, and single-strut hydrofoils, in particular, need a control system to maintain stability in flight. It makes for an interesting control system design challenge, with dynamics resembling an inverted pendulum with six degrees of freedom. In this study, two control systems were designed and tested to stabilize a simulated model of the FoilCart prototype while performing turning maneuvers at different velocities and handling changes in altitude and speed. The first controller was a static Linear-Quadratic Integral (LQI) controller with some additions, including anti-windup mechanisms, setpoint step smoothing, symmetric linearization, and error cascading. The second controller was a modified, adaptive version of the LQI controller that used gain scheduling to combine multiple LQI controllers, each designed for coordinated banking turns at different roll angles, interpolating between them at every time step based on the current roll angle setpoint. With one exception, both controllers successfully performed turning maneuvers with 10 and 20° roll angles at 7 and 8 m/s. While the adaptive controller did, in some cases, improve the system’s speed, reducing rise time and overshoot, it was also less reliable and made the boat crash in one case (20° roll angle at 7 m/s). The static controller, however, exceeded all expectations and could perform stable turning maneuvers with roll angles up to 40°. Adding anti-windup measures and setpoint step smoothing improved stability, while error cascading and symmetric linearization had only minor, yet positive, effects. In conclusion, with the mentioned enhancements, LQI control systems have great potential for stabilizing single-strut hydrofoiling vessels. Several openings for future work remain, from validating these results in actual prototype tests to robustness and disturbance rejection studies and exploring other ways of combining LQI control and gain scheduling. / Bärplan har funnits i över hundra år, men dess utveckling och spridning har accelerat ordentligt den senaste tiden. Det minskade vattenmotståndet ökar energieffektiviteten avsevärt och ger tekniken potential att bidra till de globala målen att minska utsläppen. Dränkta bärplan i stort, men speciellt de som bara har en vertikal koppling till skrovet, behöver styrsystem för att bibehålla stabiliteten när de flyger. Utvecklingen av styrsystem för dem är därför en intressant utmaning, med dynamik liknande en inverterad pendel med sex frihetsgrader. I denna studie utvecklades och testades två styrsystem för att stabilisera en simulerad modell av FoilCart-prototypen under svängar i olika hastigheter och förändringar i höjdled. Det första styrsystemet var ett statiskt linjär-kvadratiskt integrerande system med vissa tilläggsfunktioner: anti-windup-mekanismer, utjämning av referenssteg, symmetrisk linjärisering och kaskadkoppling av felet. Det andra styrsystemet var en modifierad, adaptiv version av det första systemet. Det använde gain scheduling för att kombinera flera LQI-kontrollenheter designade för koordinerade svängar med en viss rollvinkel vardera, och interpolerade mellan dem vid varje tidssteg baserat på det aktuella referensvärdet för rollvinkeln. Med ett undantag lyckades båda styrsystemen genomföra koordinerade svängar med rollvinklar på 10 och 20° i 7 och 8 m/s. Medan det adaptiva styrsystemet i vissa fall gav ett snabbare svar med kortare stigtid och mindre översläng, var det även mindre pålitligt och fick båten att välta i ett fall (20° rollvinkel i 7 m/s). Det statiska styrsystemet överträffade dock alla förväntningar, och klarade att genomföra stabila svängar med upp till 40° rollvinkel. Tilläggsfunktionerna med anti-windup-mekanismer och utjämning av referenssteg förbättrade stabiliteten, medan kaskadkoppling av felet och symmetrisk linjärisering hade endast små, men positiva, effekter. Sammanfattningsvis har linjär-kvadratiska integrerande styrsystem med de nämnda tilläggsfunktionerna stor potential inom stabilisering av bärplansbåtar. Flera möjligheter för fortsatt arbete återstår, från validering av resultaten i faktiska prototyptester till utvärdering av robusthet och störningstålighet, samt utforskande av andra kombinationer av linjär-kvadratisk integrerande reglering och gain scheduling.

Bakgrund: I Sverige ska de statligt ägda bolagen från och med den första januari 2008, upprätta en hållbarhetsredovisning. Motsvarande skyldighet finns inte för icke-reglerade bolag, dessa kan dock frivilligt välja att presentera hållbarhetsinformation. Institutionell teori menar att organisationer inom en institution efterliknar varandra som ett reslutat av samhällets påtryckningar. Regeringens riktlinjer gällande en obligatorisk hållbarhetsredovisning för statliga bolag skulle på så sätt kunna resultera i en indirekt reglering av de icke-reglerade företagen. De undersökta bolagen i denna studie är det statliga bolaget Vattenfall AB samt de icke-reglerade bolagen E.ON Sverige AB, Tekniska Verken i Linköping AB och Mälarenergi AB. Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka huruvida de fyra undersökningsföretagen kan ha påverkats av Regeringens riktlinjer för en obligatorisk hållbarhetsredovisning för statliga bolag. Avsikten är även att utifrån de tre icke-reglerade bolagen synliggöra situationer där riktlinjerna indirekt skulle kunna påverka. Metod: Uppsatsen är en kvalitativ tvärsnittsstudie av de fyra bolagen. En litteraturstudie av företagens hållbarhetsredovisningar och kvalitativa semistrukturerade intervjuer har genomförts. Slutsats: Vattenfall har genom en tvingande isomorfi blivit direkt reglerade då de valt att samtycka till Regeringens riktlinjer. Uppsatsens insamlade empiri indikerar att det finns två eventuella situationer där Regeringens riktlinjer indirekt skulle kunna påverka de icke-reglerade bolagens hållbarhetsredovisningar; (1) genom en ökad mediebelysning av publicering av Regeringens riktlinjer och (2) genom benchmarking gentemot andra företag. / Background: In Sweden the state-owned companies are as of January 1st 2008 directly bounded to establish a sustainability report. There is no equivalent legislation available for the non-regulated companies, they may however voluntarily choose to present sustainability information. Institutional theory argues that organizations within an institution resemble each other as a result of the society’s social pressure. The Government’s guidelines regarding a mandatory sustainability report for state-owned companies could result in an indirect regulation of the non-regulated companies. The companies featured in this study is the state-owned company Vattenfall AB and the three non-regulated companies E.ON Sverige AB, Tekniska Verken i Linköping AB and Mälarenergi AB. Purpose: The aim of this paper is to examine whether there is a possibility that the four chosen companies can have been affected by the Government’s guidelines. The purpose is also to highlight possible situations where the guidelines indirect could affect the non-regulated companies.Method: This essay is a qualitative cross-sectional study of the four companies. A literature review of the companies’ sustainability reports and qualitative semi-structured interviews has been conducted. Results: Vattenfall has through a coercive isomorphism become directly regulated, because they have chosen to acquiescence to the Governments guidelines. The study’s empirical data indicates two possible situations where the guidelines could indirect affect the non-regulated companies; (1) through increased media attention of the publication of the Guidelines and (2) through impact through benchmarking.

Space activities have been increasing dramatically in the past decades. As a result, the number of space debris has also increased significantly. Therefore, it is necessary to clean up and remove them to prevent a collision between space debris and spacecraft. In this thesis, we focus on load transportation using tethers, which connect multiple robots and loads together with lightweight cables. We propose a generalized framework to model and calculate the interaction force for the tethered multi-robot system. Then, we develop centralized and decentralized non-linear Model Predictive Control (MPC) controllers to complete a transportation task. Two simulators, a numerical and physical simulator, are presented and used to evaluate the performance of the controllers. The numerical simulator is used to verify the proposed model and evaluate the controllers for the ideal case. The physical simulator is then used to validate the performance of both centralized and decentralized controllers in real-time settings. Finally, we demonstrate how the proposed controllers perform in two and three-dimensional experiments. / Rymdaktiviteter har ökat dramatiskt under de senaste årtiondena. Som en följd av detta har mängden rymdskräp också ökat avsevärt. Därför är det nödvändigt att rensa upp och avlägsna detta skräp för att förhindra kollisioner mellan rymdskräp och rymdfarkoster. I denna rapport fokuserar vi på transporter av rymdobjekt som är sammanbundna via en lätt kabel. Vi föreslår en allmän metod för att modellera och beräkna interaktionskraften för det förenade multirobotsystemet. Sedan utvecklar vi centraliserad och decentraliserad icke-linjär modell-prediktiv reglering, MPC (eng. Model Predictive Control), för att uppnå transportuppgiften. Två simulatorer, en numerisk och en fysisk simulator, presenteras och används för att utvärdera styrsystemets prestanda. Den numeriska simuleringen används för att verifiera den föreslagna modellen och utforma styrsystemet för det idealiska fallet. Den fysiska simuleringen används sedan för att validera prestandan för både det centraliserade och decentraliserade styrsystem i realtid. Slutligen demonstrerar vi hur de föreslagna styrsystemen utför sig i tre- respektive två-dimensionella experiment.

I dagsläget pågår reglering gällande hållbarhetsrapportering inom redovisningsområdet i syfte att uppnå harmonisering och jämförbarhet. Tidigare forskning visar att det finns problem med att uppnå jämförbarhet då det finns en flexibilitet i regleringen gällande innehållet i rapporterna som lämnar möjligheter att tillämpa cherry picking. Syftet med denna studie är därmed att öka förståelsen för vilken inverkan lagstiftning kan ha på företags hållbarhetsrapportering. I syftet ingår att särskilt granska potentiella effekter av reglerad hållbarhetsrapportering med avseende på jämförbarhet och cherry picking. Studien klassificeras som tolkande forskning där forskningsansatsen växlar mellan deduktiv och induktiv ansats. Studien kan i huvudsak kategoriseras som en kvalitativ dokumentstudie eftersom empirisk datainsamling sker genom innehållsanalys av remissvar. Även juridisk metod tillämpas då förstudie av lagstiftning presenteras.Teorin består av en allmän referensram, en teoretisk referensram samt tidigare forskning. Den empiriska sammanställningen bygger på kategorier i form av frågeställningar och i analysen ställs teori mot empiri med hjälp av en analysmodell. Både teori och empiri tyder på att det finns begränsningar med att reglera hållbarhetsrapportering som kan ha negativ inverkan på transparens och jämförbarhet i hållbarhetsrapporterna. Det uppmärksammas att flexibilitet i lagstiftning är nödvändig, men att företags möjligheter att välja ut (cherry pick) innehåll i hållbarhetsrapporter bör begränsas, vilket aktualiserar behov av övervakning. Ur ett teoretiskt perspektiv belyser denna studie behovet av att reglera kvalitetssäkring av hållbarhetsrapporter som en övervakningsmekanism. Ur ett praktiskt perspektiv visar studien att företag som omfattas av lag om hållbarhetsrapportering fortfarande kommer att kunna välja vad som lyfts fram i hållbarhetsrapporterna, men att det kan ha negativ inverkan på jämförbarhet. Då studien endast kan bidra med potentiella effekter av lagstiftning kan det vara intressant att i framtida studier utvärdera vilka faktiska effekter som reglerad hållbarhetsrapportering haft på jämförbarhet och cherry picking. / Currently there is an ongoing regulation process of sustainability reporting in order to achieve harmonization and comparability of non-financial information. Previous research indicates that there is a problem with achieving comparability when there is a regulatory flexibility regarding the content in the sustainability reports. The aim of this study is therefore to increase understanding of what impact regulation may have on sustainability reporting. The aim is particularly to review the potential impact of regulated sustainability reporting in terms of comparability and cherry picking. The study is classified as interpretive research and the research approach alternates between deductive and inductive approach. Qualitative document analysis is applied, where the empirical data is collected using content analysis of consultation responses. A pilot study based on legislation has been carried out, which makes legal methodology applicable. The theoretical framework consists of general concepts and notions, established theory formations and previous research. The empirical compilation is based on categories composed as questions and the empirical results are analyzed using an analytical model. Both previous research and empirical results suggest that when it comes to regulation of sustainability reporting there are limitations which can result in a negative impact on transparency and comparability. It has been noted that flexibility in legislation is necessary, but the opportunities for companies to choose (cherry pick) content of sustainability reports should be limited, which raises the need for monitoring mechanisms. From a theoretical perspective, this study highlights the need to legislate quality assurance of sustainability reports as a monitoring mechanism. From a practical point of view, the study shows that companies subject to the legislation of sustainability reporting still will be able to choose what content to emphasize. However, this may result in difficulties considering the comparability between reports.  As the study only can highlight potential effects of legislation, it may be interesting in future studies to evaluate the actual impact of regulated sustainability reporting in terms of comparability and cherry picking.

Titel: Frivillighet under tvång? – Är ESMA:s riktlinjer om presentationen av alternativa prestationsmått befogade? Bakgrund: Den tredje juli 2016 träder ESMA:s riktlinjer om presentation av alternativa prestationsmått (APM) ikraft. Bakgrunden till riktlinjerna är att nuvarande reglering ansetts bristfällig eftersom företag haft möjlighet att presentera APM på ett subjektivt sätt till användares nackdel. Frågeställning: Är ESMA:s riktlinjer rörande presentationen av APM befogade med avseende på den reglering som finns idag? Syfte: Författarnas syfte med uppsatsen är att undersöka om nuvarande möjlighet till presentation av APM är i behov av ny reglering. Resultat: Det är författarnas uppfattning att ESMA:s riktlinjer är befogade och nödvändiga för att hantera den nuvarande problematiken avseende presentation av APM. Kunskapsbidrag: Uppsatsen bidrar med kunskap som bekräftar att presentationen av APM är i behov av ytterligare reglering. / Title: Volunteerism whilst under Regulation? – Are ESMA’s Guidelines Regarding the Presentation of Alternative Performance Measures Justified? Background: On the third of July 2016 ESMA’s guidelines regarding the presentation of Alternative Performance Measures (APM) will enter into force. Current regulation has been regarded as deficient and companies have had the opportunity to present APM subjectively to the detriment of users. Thesis problem: Are ESMA’s guidelines regarding the presentation of APM justified considering current regulations? Purpose: The purpose of the thesis is to examine whether current opportunities to present APM are in need of new regulation. Results: It is the opinion of the authors that ESMA’s guidelines are justified and necessary in order to handle the current problems of companies’ possibility to present APM. Contribution: The thesis confirms that the presentation of APM is in need of further regulation.