Abstrakt Syftet med vår undersökning var att studera ICAs reklamfilmer ur ett genusperspektiv. Vi har specificerat oss på om det manliga eller kvinnliga könet framkommer mer eller mindre i filmerna, om det har skett någon förändring kring genusperspektivet från år 2006 till 2016, samt om varorna som finns med i filmerna är mer eller mindre riktade till något av könen.   Frågeställning: <ul type="disc">Hur framställs kvinnor respektive män i Icas reklamfilmer? Har det skett någon förändring från år 2006 till 2016? Är varorna som visas i reklamfilmerna avsedda för kvinnor, män eller båda?   Vi har utgått från teorier som vi anser är relevanta för vår undersökning. Vi har delat in teorierna i tre olika områden: Genus Medier och identitet Reklam och media. För att genomföra undersökningen har vi gjort en kvantitativ innehållsanalys på 15 olika reklamfilmer. Vi har avgränsat oss till reklamfilmer som har visats på TV under tre olika högtider i Sverige: jul, midsommar och påsk. Vi har sedan gjort en kvalitativ innehållsanalys på fem filmer som vi anser lockar fram olika stereotyper.   Resultatet vi fann i vår undersökning var att männen dominerar i ICAs reklamfilmer, och med det menar vi att det bland annat är fler manliga karaktärer som är med och har en slags ledarroll. Vårt resultat skiljer sig något mot vad teorierna kring ämnet påstår, nämligen att kvinnor ofta dominerar reklambranschen. / Abstract The purpose of our survey was to study the gender perspective in ICA's commercials. We have specified whether the male or female gender appears more or less in the movies, if there has been any change in gender perspective from 2006 to 2016 and if the items featured in the movies are more or less directed to any of the sexes. We have limited ourselves to commercials that have been shown on television during three different festivals in Sweden: Christmas, Midsummer and Easter.   Question: <ul type="disc">How are women and men produced in Ica's commercials? Has there been any change from 2006 to 2016? Are the items shown in the commercials intended for women, men or both?   We have assumed theories that we consider relevant to our survey. We have divided the theories into three different areas: Gender Media and identity Advertising and the media. In order to conduct the survey, we have made a quantitative content analysis of 15 different commercials. We have limited ourselves to commercials that have been shown on television during three different festivals in Sweden: Christmas, Midsummer and Easter. We have then made a qualitative content analysis on five films that we consider attracting different stereotypes.   The result we found in our survey was that the men dominate ICA's commercials, and we mean that among other things there are more male characters that are in and have a sort of leadership role. Our results differ slightly from the theory of the subject, namely that women often dominate the advertising industry.

För att etablera ett varumärke bland människor behövs marknadsföring. Men hur man ska marknadsföra är en komplicerad process, då det är många delar som behövs struktureras upp för att skapa en sammanfattande kommunikation. Målet med en marknadsföring är givetvis att nå ut till så stor mängd av konsumenter som är möjligt, men en bredare målgrupp gör det mer komplicerat då det innebär fler skilda sinnen och tankesätt bland människorna. Volvo och Samsung är två bra exempel på välkända varumärken som har lyckats att marknadsföra sig och etablerat sig bland människor runt om i världen. Uppsatsen syftar därför till att undersöka hur Volvo och Samsung lyckats med att marknadsföra sig bland många olika människor och deras kulturer. Det som har trätt fram är skillnader bland användandet av semiotiska resurser. Men den stora likheten har varit en sammanhängande kommunikation i reklamfilmerna, som har bjudit in till en relaterbar gemenskap.

Denna studie ämnar undersöka vilken funktion ICA:s reklamfilmer fyller när det gäller människors förhållningssätt till reklam. Är det bara en reklamfilm bland andra, eller kan den fylla andra funktioner som lockar till tittande? ICA:s reklamfilmer kan betraktas som rena reklaminslag eller annonser, men reklamfilmerna kan också betraktas som ett mediefenomen. Utifrån tidigare studier om uses- and gratifications teorin har kvalitativa intervjuer genomförts och för att analysera resultatet gjordes en tematisk analys. Resultatet visar en stor positivitet kring reklamfilmerna. Andra reklamfilmer ses ofta som intetsägande och tråkiga, medan ICA:s reklamkoncept blir som en serie som följs vecka efter vecka. Resultatet visar att synsättet på reklamfilmen nästan aldrig var ett rent inslag av reklam och annonsering, detta eftersom exponeringen av varor ofta hamnade i bakgrunden av reklamfilmens handling. Det finns en igenkänningsfaktor i karaktärerna där ICA upplevs ha jobbat aktivt med att bli mer inkluderande utifrån de samhälleliga förändringar som skett. Den yngre målgruppen såg ICA-reklamen som ett framgångsrikt koncept som stack ut i mängden från annan typ av reklam, medan den äldre målgruppen hade en mer kritisk röst till reklamfilmen

Personliga amatörfilmer och hemmafilmer används allt mer av bland annatvarumärkesjättar i sin marknadsföring. Estetiken i amatörfilmerna går totalt emot detekniska aspekterna i professionell film där bland annat kvaliteten är mycket lägre iamatörfilm. Denna studie syftar till att undersöka dels vad amatörfilmerna har förkommunikativa egenskaper utifrån valda reklamfilmer men också egenskaper imarknadsföringssyfte i stort. Trots att amatörfilmer och hemmafilmer har en estetiksom inte ses som professionell inom bildproduktion, finns det ett innehåll i dessasekvenser som ännu inte har framhävts i övertygande reklamfilm/informationsfilm.Studiens resultat visar exempelvis att bland annat den låga kvaliteten ochperspektivet från den som filmar, visar en djupare och mer verklig inblick i filmenskaraktärer. Amatörfilmerna ger med andra ord en personlig synvinkel påsammanhanget, vilket är ett användbart verktyg för avsändaren att kommunicera påsamma nivå som mottagaren.

Denna uppsats har genom en bildsemiotisk analys utifrån genusteoretiska utgångspunkter analyserathur kvinnlig lycka porträtteras i reklamfilm. Syftet med uppsatsen var att fördjupa mina kunskaperinom ämnet. Min analys utgår ifrån tre olika reklamfilmer från tre olika skönhetsföretag. I analysennoterade jag att det fanns en del likheter och en del skillnader. Mellan Nivea och Eucerin fanns det etttydligt mönster i hur företagen valt att skildra lycka, genom egentid med fokus på skönhet ochsjälvomsorg. Till skillnad från Indi Beauty, som istället skildrade lycka som något man får genombekräftelse från andra människor. Jag kommer i analysen fram till att företagen snarare fokuserar på attsälja effekten av produkten i form av lyckan som kommer utav att använda den, snarare än självaprodukten i sig. Trots att det är hudkräm och smink som säljs, så får tittaren knappt se hur det ser uteller vad det innehåller. Det viktiga är inte produkten utan det viktigaste är i slutändan hur produktenkan göra konsumenterna lyckliga.

Ikea och Muji är två multinationella företag vars affärsidéer utgår från att sälja heminredning i en tillgänglig prisklass. Företagande över olika geografiska marknader ställer i sin tur särskilda krav på marknadsföringen, som kräver anpassning till den lokala kulturen i fråga. För snäv kulturell anpassning kan ändock ge upphov till att konsumenter på andra marknader reagerar negativt, graden av kulturell anpassning är därför en svår balansgång. Denna uppsats syftar till att undersöka kulturell anpassning i reklamfilm hos multinationella företag. Studien har genomförts genom en semiotisk innehållsanalys av Ikeas och Mujis reklamfilmer på den svenska och japanska marknaden. Studien visar i stora drag på att attribut kopplade till den japanska kulturen är mer framträdande i reklamfilmerna än den svenska kulturen. Det ses med avseende på både reklamfilm riktad till den japanska marknaden och reklamfilm producerad av Muji; som ett japanskt varumärke verksamt på andra marknader.

Vårt sätt att se på och uppfatta naturen har stor betydelse för hur vi kommer att värdera och använda den. Vilken naturuppfattning vi utvecklar beror på kulturella och samhälleliga ideal som återspeglas och formas genom media. En av de medieformer som bidrar till detta är reklamfilm. I den här studien utförde vi en semiotisk filmanalys där vi med hjälp av natursyner och ekofeminism synliggjorde och diskuterade hur naturen gestaltas i fem reklamfilmer. Vad som framkom var de tecken och symboler som fanns i reklamfilmerna, vilka ledde oss vidare mot natursyn och ekofeminism. Resultatet visade att gestaltningen av natur i reklamfilmerna balanserade på gränsen mellan en smal och en blandad natursyn, och det var klassiska patriarkala värderingar som gestaltades utifrån ett ekofeministiskt perspektiv. / The way we view and perceive nature has important impact on how we value and use it. The personal conception of nature we develop depends on our cultural and societal ideals. These ideals are reproduced and shaped by the media. One of the ways that media contribute to this is through commercial films. In this study, we have with a semiotic film analysis, and with View of Nature and Ecofeminism, highlighted and discussed how nature is portrayed in commercials films. What was found were the signs and symbols that existed in the commercials films, which led us to View of Nature and Ecofeminism. The results showed that the nature portrayed in the commercial films balanced on the line between a narrow and a mixed view of nature, and it was classic patriarchal values that were portrayed through a ecofeministic perspective.

Abstrakt I vårt arbete har vi utgått från bland annat begreppet storytelling. Storytelling innebär att man använder sig av historier vid exempelvis marknadsföring. Storytelling kan till exempel användas för att stärka ett varumärke eller för att marknadsföra en enskild produkt eller tjänst genom till exempel reklamfilm. Vi har genom en genusanalys undersökt hur kvinnor och män framställs i reklamfilm som innehåller storytelling Vi har utgått från reklamfilmer från Guldäggets vinnare år 2008 och år 2016, kategorin “Film”. Detta för att jämföra hur det såg ut då och hur det ser ut idag. Vi har valt att granska Guldäggets vinnare eftersom det är Sveriges största tävling i kommunikation. Vi har även analyserat historien i reklamfilmerna i form av en egen storrytelling-analys baserat på tidigare och aktuell forskning kring berättartekniker. Vi har under 13 veckor haft praktik på en reklambyrå i Malmö. Där har vi deltagit i produktioner och studerat arbetsprocessen. Vi har under praktiken bland annat tagit del av hur man planerar en reklamfilmsproduktion. De erfarenheterna har vi använt i vår diskussion och i vår gestaltning. Gestaltningen består av en reklamfilm som är ett exempel på hur vi tycker en reklamfilm bör se ut, sett ur ett genusperspektiv. Det är också är ett sätt att tillämpa ett, för oss, nytt perspektiv i en produktion. Enligt vår genusanalys av reklamfilmerna framställs kvinnor och män på ett mer likartat sätt idag 2016 än de gjorde 2008. / Abstract In our work, among other things, we have worked with the concept of corporate storytelling. Corporate storytelling involves the use of stories, for example, marketing. Storytelling can for example be used to strengthen the brand and to advertise a single product or service, for example through commercials. We have been through a gender analysis and examined how women and men are portrayed in the commercial that includes storytelling. We have used commercials from the Guldäggets winner in 2008 and 2016, from the category "Film". This is to compare how it looked then and how it looks today. We have chosen to examine Guldäggets winner because it is the largest competition in the industry. We have also analysed the story of rekamfilmerna in the form of its own large corporate storytelling analysis based on past and current research on narrative techniques. We have over 13 weeks had an internship at an advertising agency in Malmo. There we participated in productions and studied the work. During practice we, among other things, took notes on how to plan a commercial production. This experience we have then applied in our discussion and in our interpretation. The design consists of a commercial that is an example of how we think the commercials should look like, viewed from a gender perspective. It is also a way to apply, for us, a new perspective in a production. In our gender analysis of advertising films portrayed men and women in a more similar way today in 2016 than they did in 2008.

Denna studie kommer behandla casinoreklam som har sänts på svensk tv. Studien kommer att undersöka hur Mobilbet och Unibet använder sig av retoriska verktyg i sina reklamfilmer genom övertygelse argumenten: ethos, pathos och logos. Fyra stycken reklamfilmer kommer att analyseras, varav två är fällda hos Reklamombudsmannen och de resterande har sänts på tv under hösten 2016.Studien kommer först att introducera relevant bakgrundsinformation om tv-reklam, retorik, ICC:s regelverk samt marknadsföringslagen. Analysen utgår metodologiskt från retorikanalysens sexstegsmodell av Karlberg och Mral för att på så sätt kunna bryta ner reklamfilmernas kontext i mindre delar och genomföra en sammanställning och en övergripande analys. Modellen utgår från sex steg och med hjälp utifrån dessa steg samt tillhörande frågeställningar har en retorisk analys genomförts av reklamfilmerna. Studien har visat att både Mobilbet och Unibet använder sig av ethos-, pathos- och logosargument i sina reklamfilmer. De logiska argument som används i Mobilbets och Unibets reklamfilmer från 2013/2014 brister och har inte tillräckligt med stödargument. Unibet är det företag som tydligast visat på en förändring i användandet av retoriska verktyg efter en fällning hos Reklamombudsmannen. Detta genom att stärka sina logosargument med fler stödargument i reklamen från hösten 2016. / This study is researching gambling-commercials that aired on Swedish television channels, and examines how Mobilbet and Unibet uses rhetorical tools in their tv commercials with the form of beliefs by arguments: ethos, pathos and logos. Four commercials were investigated, two of which that were condemned by the Advertising Union representative and the remaining two have been broadcast on television in the fall of 2016. The study will introduce relevant background information about tv commercials, rhetoric, regulations within the ICC and Marketing Practises Act. The analysis is based methodologically from the rhetoric analysis six-step model of Karlberg and Mral in order to be able to break down the tv commercials context into smaller parts, and undertake a comprehensive compilation and analysis. The model is based on the six stages and with the help from these steps and related issues, it was helpful for the rhetorical analysis in order for it to be able to carry on and research the selected commercials. The study has shown that both Mobilbet and Unibet use ethos-, pathos- and logoargument to convince through their advertising. The logo argument Mobilbet and Unibet used in their commercials from 2013/2014 do not have enough of support arguments. Unibet has been the company that has demonstrated the clear changes in their use of rhetoric tools in the tv commercials from autumn 2016 in their way of convince, because they have tried to strengthen their logo arguments with more supporting arguments.

Den här undersökningen i audiovisuella studier undersöker möjligheter att lättrörligt och resurssnålt producera reklamfilm för e-handeln. För att undersöka de möjligheterna och föreslå sätt att producera reklamfilm har en case-studie gjorts på ett svenskt glasbruk. Forskningsfrågan formulerades på följande sätt: Hur kan detaljhandelsföretag med e-handel snabbt och med begränsade resurser göra värdefull reklamfilm? De teorier undersökningen stödjer sig på är agila metoder, iterativitet, designteori samt ledarskap- och organisationsteorier. Metoden i undersökningen är Design Research Methodology, DRM, och har genomförts med fyra faser. Resultatet av undersökningen är en produktionsmodell som diskuterar möjligheter och förutsättningar för ett team att för en kund producera reklamfilm inom ramarna för en arbetsdag. Produktionsmodellen One Day Agile Production Model utvecklas i undersökningen och är ett förslag på ett supportverktyg som kan användas för lättrörlig och snabb reklamfilmproduktion