Storytelling är ett sätt att utforma reklam på där en historia berättas i syfte att förbättra konsumenters uppfattning av ett företag eller varumärke. Storytelling möjliggör för företag att skapa en helhetsbild av sitt koncept, gestalta sitt varumärke och ge sina konsumenter en upplevelse. Teorier om storytelling tar upp många fördelar men belyser få nackdelar. Syftet med denna studie är att undersöka hur storytelling i reklamfilmuppfattas av unga konsumenter. För att göra detta har semistrukturerade intervjuer genomförts med unga konsumenter som tillhör generation Y. Med generation Y menas personer som är födda på 1980- och 1990-talen. Totalt intervjuades 10 studenter på Uppsala Universitet Campus Gotland. Den teoretiska referensramen innehåller teorier om hur reklamfilmer med storytelling bör vara uppbyggda, samt vilken påverkan storytelling har på unga konsumenter inom generation Y. Viktiga byggstenar som bör finnas med i storytelling är bland annat budskap, konflikt, rollfördelning och handling. En lyckad reklamfilm med storytelling väcker känslor, är intresseväckande och skapar en positiv bild av det bakomliggande varumärket. Detta kan leda till en djupare och gynnsam relation mellan konsument och företag. Konsumenter tolkar reklamfilmer olika, bland annat utifrån upplevelser, preferenser och ekonomiska förhållanden. Denna studie visar att unga konsumenter ofta har en mer positiv inställning till reklamfilmer med storytelling jämfört med traditionella reklamfilmer. Detta beror bland annat på att de uppfattar storytelling som roligare och mer intressant. Hur en reklamfilm uppfattas kan dock skilja en hel del mellan olika individer. Storytelling har inte enbart positiva effekter, till exempel finns det en risk att varumärket blir otydligt och missas i berättelsen. Det är även möjligt att det blir ett överflöd av reklamfilmer med storytelling, då de allra flesta företag använder sig av detta idag. Unga konsumenter tittar mer sällan på TV och kommer därför inte i kontakt med reklamfilmer på samma sätt som tidigare, vilket kan skapa nya utmaningar för marknadsförare. / Today, consumers are constantly exposed to advertising and therefore companies are forced to stand out. One way to do this is to make commercials that contain storytelling. Storytelling is a way of designing commercials, where a story is told in order to improve consumer perception of a company or brand. Theories about storytelling address many advantages but highlight very few disadvantages. The purpose of this study is therefore to explore how storytelling in commercials is perceived by young consumers. In order to do this, interviews were conducted with young consumers (generation Y). The theoretical frame of reference contains theories about how commercials with storytelling should be constructed, as well as the impact storytelling has on young consumers. This study shows that young consumers often have a more positive attitude towards commercials with storytelling than traditional commercials, as they perceive storytelling as more fun and more interesting. However, how a commercial is perceived can differ a lot between different individuals. Storytelling does not only have positive effects, for example, there is a risk that the brand becomes unclear and lost in the story. There is also a possibility that there will be an abundance of commercials with storytelling, as most companies use this today.

This paper consists of a comprehensive look at the advertising industry as a whole and communication mould various guises in the context of technology development. It also describes a production in the form of a commercial for a network of ten companies called The Lodge. The result is discussed based on questions on the subject communications and marketing. The discussions of this work will then be transferred to a proposal for further research.

I ett samhälle där allt fler använder sig av smartphones och sociala medier verkar det som om ett nytt bildformat växer fram. Med smartphones kom även den vertikala inramningen i rörlig bild, ett mycket omdiskuterat ämne på internet. Finns det bildformat som är rätt eller fel i produktioner av audiovisuell media? Genom intervjuer med aktiva producenter av audiovisuell media är syftet med denna studie att få en beskrivning av hur de ställer sig till ett vertikalt utsnitt i sina produktioner. Frågeställningen lyder: Hur kan producenter av audiovisuell media agera när nya bildformat tas i bruk av konsumenter? Resultatet är användbart inom medie- och reklamforskning samt för personer verksamma i branschen. Studien tar upp tidigare forskning inom området samt en historisk överblick av bildformat och skärmar. Analysen av den insamlade empirin jämförs med aktör- nätverksteori och tidigare forskning. Resultatet av denna kvalitativa undersökning tyder på att professionellt producerad audiovisuell media i vertikalt bildutsnitt dedikerat till smartphones, surfplattor samt olika applikationer till dessa, eller sociala medier, då främst i reklamsammanhang tycks vara det som ett vertikalt format fungerar bäst i. Resultaten visar också på att det kan vara negativt att använda sig av ett vertikalt bildutsnitt i sina produktioner i den bemärkelsen att det kan avfärdas som något ointressant i t.ex. ett flöde på sociala medier. Diskussionen handlar om studiens bidrag till forskningsområdet, styrkor och svagheter samt förslag till fortsatt forskning.

Denna rapport visar hur en reklamfilm för en specifik produkt har utvecklats, i form av en CD-ROM-produktion. Företaget Alding AB har efterfrågat reklamfilmen för sin produkt Alding Webshop Maker 1.3. Flera olika programvaror har använts vid genomförandet, varav ljudredigeringsprogrammet Sonic Foundry Sound Forge 5.0 och bildredigeringsprogrammet Adobe Photoshop 5.5 hör till de mest frekvent använda. Med hjälp av programmet Macromedia Director 7.0 har sammanställningen av reklamfilmen utförts. Rapporten behandlar de olika problem som uppstått under arbetets gång samt hur de har kunnat undanröjas. Efter färdigställandet av CD-ROM-produktionen började Alding AB att använda den. På detta sätt fick de ytterligare en kanal varigenom de kan sprida information om Alding Webshop Maker 1.3. Den enkla och informativa reklamfilmen gör att presumtiva kunder får upp ögonen för produkten.

I den här uppsatsen genomförs en semiotisk filmanalys av ljud och bild i Dove och Axe’s reklamfilmer med en ingång på genus i ljudläggning. Syftet i denna uppsats är att undersöka hur ljudläggningen samspelar med bilden för att producera genus i reklamfilm. Uppsatsen analyserar reklamfilmerna ur ett genusperspektiv med hjälp av semiotik och ljudteori. Avslutningsvis går uppsatsen in på en jämförelse mellan reklamfilm riktad mot en manlig målgrupp respektive kvinnlig. Slutsatsen är att genus finns i ljudläggning och att det bidrar till hur man uppfattar reklamfilm, samt att det inte läggs mycket fokus på ljudläggning i reklamfilm generellt sett. Det visar sig också att reklamfilm riktad mot kvinnor innehåller en passiv ljudbild eller sexistisk ljudläggning som fungerar nedvärderande, däremot är reklamfilm mot män mer aktiv i ljudläggningen som förstärker manligheten.

This student thesis examines what discourses exist within Libresse's advertising for sanitary products and if these have evolved over time. To examine this, two epochs have been selected; the first epoch covers the years 1990 to 2003 and the latter epoch covering 2014 to 2017. The purpose of this study has been to probe whether factors such as new media development and increased involvement in feminist issues can interact with the possible development of Libresse advertising. The purpose has also been to study how the taboo discourse around menstruation is managed by the company as well as if they have changed between the two epochs. The thesis is based on intersectionality and feminist media theory as the theoretical base. In order to answer the study's proposal, the method used was a critical discourse analysis combined with a semiotic analysis. To create a pre-understanding of the subject, the reader starts with a description of the company Libresse, to give examples of how women stereotyped, how feminism has developed over the last decades and what existing discourse there is about menstruation. This is due to a deeper insight into what previous feminist researchers said about advertising and marketing, new media and girls' potential, definition of the third wave feminism, social media and cyber-feminism. The study has been based on these research questions: - Has the discourse in Libresse’s advertising for sanitary products changed over time? - If so, how have these discourses changed and has the development of media and feminism have a significant role? The results show that a change between these epochs can be distinguished. Libresse has adapted their communication techniques to a modern society and the feminist commitment that prevails. The taboo discourse about menstruation still exists within Libresse commercials, but more subtle in the later era. The woman is made in today's commercials in a more positive and beneficial way. Keywords: Libresse, discourse, feminism, menstruation

Uppsatsen innefattar en analys av reklamfilmer från företagen Garnier, Head and Shouldersoch Philips. En reklamfilm från varje företag analyseras genom att studera vilka retoriskamoment och semiotiska resurser som används för att göra en jämförelse möjlig. Syftet är attur ett genusperspektiv studera hur reklamfilmer riktas mot män respektive kvinnor, samt attställa dessa mot reklamfilmer som inte är riktade mot ett specifikt genus. Syftet är även attbidra till yrkesprofessionen för svensklärare, då en liknande analys kan leda till retorikgrunderoch därför skulle kunna vara en del av svenskundervisningen på gymnasiet. Uppsatsen utgårfrån teorierna diskurs och genus och är möjlig genom metoden multimodal kritiskdiskursanalys med genusinriktning. Resultatet visar att alla tre företag använder sig avflertalet retoriska metoder och semiotiska resurser för att kunna påverka den tänktamålgruppen. Garnier, vars reklamfilm representerar en kvinnlig målgrupp, fokuserar på eninformativ reklamfilm där utseende står i fokus. Head and Shoulders, vars reklamfilmrepresenterar en manlig målgrupp, fokuserar på framgång och ledarskap och innefattas avliten del av produktinformationen. Philips, vars reklamfilm representerar den genusneutralamålgruppen, fokuserar på informativ reklamfilm i kombination av framgång och kan därförses som en reklamfilm som riktas till både män och kvinnor.

Med hjälp av en retorisk textanalys syftar uppsatsen till att undersöka hur Systembolaget och Svenska Spels reklamfilmer kan förstås utifrån lagkravet om måttfullhet samt hur filmerna förhåller sig till Carrolls CSR-pyramid. Undersökningen grundar sig i att det idag har blivit allt vanligare för företag att kommunicera hur de tar ansvar gällande dess påverkan i samhället. Detta ansvarstagande kallas för hållbart företagande, vilket är en svensk översättning på det internationella begreppet CSR (Corporate Social Responsibility). S-bolagen Systembolaget och Svenska Spel är två svenska företag som kommunicerar sitt hållbara företagande genom reklamfilmer. Företagen drivs på uppdrag av staten för att skapa en hållbar konsumtion där ingen ska ta skada av de produkter som säljs, vilket bland annat innefattar att begränsa alkoholkonsumtionen och minimera risken för människor som spelar. Ett sätt att mäta Systembolagets och Svenska Spels hållbarhetskommunikation är genom alkohol-och spellagen där ett centralt begrepp i lagarna är måttfullhet. Med hjälp av CSR-pyramidens legala och etiska områden kunde undersökningen synliggöra vilka hållbarhetsområden som kommuniceras i filmerna. Resultatet från den retoriska textanalysen synliggjorde därefter att båda företagen delvis förhåller sig till de lagar som finns angående marknadsföring av alkohol och spel, men att det råder en tvetydighet gällande hur kravet om måttfullhet faktiskt efterföljs. Reklamfilmerna visade sig också medföra ett dubbelt budskap då företagens retoriska CSR-kommunikation påvisade en risk för varumärkesstärkande effekt, vilket i sin tur kan leda till en ökad konsumtion som därmed går emot företagens uppdrag av staten. Slutsatsen landar därmed i att vad som definierar måttfull marknadsföring är tolkningsbart samt att hållbarhetskommunikation i syfte att begränsa konsumtion av alkohol och spel kan ge motsatt effekt.

Problemformulering: Det är intressant att undersöka hur företag som bedriver spelverksamhet i Sverige kommunicerar visuellt eftersom deras reklam blivit allt vanligare under de senaste åren. I och med de nya lagar som börjar gälla från den 1 januari 2019 är ämnet i aktiv utveckling och därför aktuellt.  Syfte: Syftet med denna undersökningen är att analysera vilka visuella element och teman som används i reklamfilmer för företag som ansökt om att få bedriva casinoverksamhet i Sverige med start 1 januari 2019. Metod och material: Urvalet består av fem reklamfilmer publicerade åren 2016-2018, på den Youtube-kanalen med flest visningar tillhörande de företag som beviljats licens för att bedriva spelverksamhet online i sverige från den 1 januari 2019. Genom en semiotisk innehållsanalys bestående av tre delar, denotation, konnotation och retorik har reklamfilmerna analyserats och tolkats. Huvudresultat: Resultaten visar att det finns starka gemensamma teman, i synnerhet inom val av färgpalett i filmerna. Vidare så visade resultaten att filmerna spelar på känslomässiga budskap mer än informativa.

No description available.