Studiens syfte är att belysa och förklara de brister som relationsmarknadsföring genom relationsskapande event kan innebära. Detta för att komplettera teorin och ge ökad förståelse. Teorin inleds med relationsmarknadsföring, dess bakgrund, nyckelbegrepp och motiv. Studien övergår sedan till eventmarknadsföring och dess olikheter och motiv. Teorin avslutas sedan med relationsskapande eventmarknadsföring. Studien utgår från ett hermeneutiskts synsätt och har en deduktiv ansats som genomfördes med en kvalitativ undersökning. Intervjuerna gjordes via telefon med fyra svenska banker. I det empiriska avsnittet presenteras det som framkommit i de intervjuer som genomförts med hjälp av personer från fyra banker. Den teoretiska referensramen vävs i detta kapitel samman med det empiriska material som samlats in för att lättare kunna koppla och sammanlänka verkligheten med teorin. Problem förekommer vid relationsskapande event och de som förekommer är att det är svårt att få deltagare, svårt skapa kontakt vid eventet, nya relationer kan utebli och svårt mäta om eventet varit lönsamt.

Problem: The main problem this thesis brings up is what impact factors like trust, commitment, communication between a company and its costumers and value can have on costumer satisfaction on the basis of a relationship perspective. Purpose: The purpose with this thesis is to describe the importance of factors that can have an impact on customer satisfaction on the basis of a relationship perspective. To do this the author has looked into a company called Q-steps and conducted an investigation on their costumers opinion of their relationship with the company. Method: An interview was held with Q-steps CEO Sören Levén as the basis of the thesis, as well as a questionnaire that was sent to the company’s existing costumers over the web. Theory: In the thesis the author uses a model that describes factors that can have an impact on costumer satisfaction on the basis of a relationship perspective. This model is based on theories within relationship building in service companies. Conclusion: To be able to develop good relationships to their customers and as a result of this increase the level of costumer satisfaction, Q-steps has to take different variables into consideration. The main focus in this matter should lay on the variables that to a great extent affect the level of costumer satisfaction. These variables are to create involvement and offer the costumers to participate, to increase the feeling of value for the costumers and to respond and consider the criticism that costumers present to them. Q-step future relationship building should be focused on the moment when the company meet the costumer, because this is when they have the opportunity to influence the relationship and the costumer’s level of satisfaction.

Svenska kyrkans medlemsantal minskar, till följd av fler utträden och att färre yngre människor träder in mot tidigare, vilket medför en skev åldersstruktur. Dessutom har många människor en svag relation till kyrkan och en, enligt kyrkan, felaktig bild av vad Svenska kyrkan står för. Syftet med utredningen är att, utifrån Berrys tjänstevarumärkesmodell, analysera hur Svenska kyrkan arbetar med att skapa relationer med människor genom att bygga upp ett tydligt och identifierbart varumärke. Vi har med hjälp av tre utredningar utrett allmänhetens bild av Svenska kyrkan. Vi har dessutom, genom två intervjuer, klargjort Svenska kyrkans varumärkesbyggande. Med stöd av tjänstevarumärkesmodellen har vi sedan analyserat hur Svenska kyrkan skapar relationer med människor utifrån allmänhetens bild av organisationen och kyrkans varumärkesbyggande. För att Svenska kyrkans varumärkesarbete ska underlätta för människor att identifiera och känna samhörighet med kyrkan, måste kyrkan agera kraftfullare för att motverka den negativa publiciteten samt lyckas med implementeringen av projektet. Förmår Svenska kyrkan göra det kommer kyrkans arbete att skapa relationer med människor förenklas. Detta gör att det samlade värdet, Svenska kyrkans varumärkeskapital, ökar och därmed är arbetet, enligt tjänstevarumärkesmodellen, vettigt.

No description available.

Det här arbetet var ett försök att konkretisera vad gymnasielärare anser vara fungerande relationer och på vilket sätt de upplever att de skapar dessa. Undersökningen är en kvalitativ intervjustudie med fyra gymnasielärare. I resultatet framkommer lärarnas syn på kännetecken för en fungerande relation samt hur de uppfattar att de skapar fungerande relationer.

Syftet med studien har varit att öka förståelsen för hur barnsamtalet kan fungera som ett pedagogiskt verktyg i fritidshem. Bakgrunden är upplevelsen av att barnsamtalet är alltför ostuderat som ett potentiellt kunskapsområde – i förhållande till den självklara plats den redan har i fritidshemmet. Min begränsning har varit att förstå barnsamtalet som fenomen (en områdesbeskrivning om vad barnsamtalet är) samt varför barnsamtalet vore tillämpbart i fritidshemmet. Det har inneburit en process: barnsamtalet är ett begrepp som i grunden handlar om kommunikation och samtal – men som därvid är villkorat en professionalism. Barnsamtalet har senare förståtts utifrån en fritidshemskontext. Studien har varit kvalitativ. Utifrån intervjuer med fritidspedagoger 1 så har jag gjort en tematisk analys. Dessa forskningsresultat står i förhållande till de fritidspedagogiska 2 uppdragen samt värdegrunden som yttersta förståelseram. Studiens resultat visar att den stora skillnaden mellan samtal och barnsamtal handlar om att barnsamtalet bygger på föreställda eller faktiska skillnader mellan barn/fritidhemsbarn och vuxna/pedagoger. När barnsamtalet är beskrivet som verktyg framträder tre perspektiv: ett verktyg för lärande och utveckling, ett verktyg för relationsskapande samt ett verktyg för att förstå barnet (i olika avseenden). Samtliga verktyg kan (på olika sätt) motiveras av de fritidspedagogiska uppdragen samt värdegrunden. Slutsatsen av studiens samtliga teman är att de kan förstås genom två större diskussioner: egenvärde eller utvecklingsperspektiv. Med egenvärdet avses att barnsamtalet har sitt eget värde eller syfte. Med utvecklingsperspektivet avses däremot att deltagarna i barnsamtalet i första hand kan eller bör bilda sig nya förstålelser och kunskaper (i olika avseenden).

Crowdfunding är en ny metod för att finansiera företag och projekt som under senare år börjat få momentum. Genom att använda kunskapen och kapitalet hos ”crowden” finansieras idag projekt som tidigare inte ansetts hållbara. Centralt inom alla finansieringsformer är förtroendeskapandet mellan intressenterna, dock finns inga tidigare studier kring hur crowdfundingföretag skapar förtroende till entreprenörer och finansiärer. Syftet med vår uppsats är följaktligen att utröna hur crowdfundingföretag hanterar och arbetar med förtroende mot entreprenörer och finansiärer. Totalt har sju intervjuer genomförts varav fyra var med grundare till ledande aktörer på den svenska marknaden för crowdfunding. Resultatet i studien visar på att crowdfundingföretagen arbetar med att överkomma den informationsasymmetrin som råder gentemot finansiärer och entreprenörer genom ett aktivt arbete med relationsskapande och transparens gentemot dessa. Samtidigt slås även fast att användandet av legala och tekniska strukturer för att uppnå ett förtroende inte är genomgående för de undersökta aktörerna.

Syftet med denna studie har varit att beskriva och analysera hur pedagoger i förskolan möjliggör och värdesätter arbetet med relationsskapande mellan pedagogen och barnet. Undersökningen utgörs av sex kvalitativa semistrukturerade intervjuer utförda på olika förskolor i vårt närområde. Resultatet visar att pedagoger värdesätter relationsskapande med barnen och att de anser sig ha en viktig roll som förebild för barnen i bemötande av andra och gällande empatiska handlingar. Det beskrivs att trygghet är av stor vikt för att kunna skapa djupa relationer. Den djupa relationen anses vara fördelaktig för barnens välmående och utveckling. Vidare blev det synligt att olika verktyg används av pedagoger för att skapa relationer med barnet, samt att det även finns faktorer som anses försvåra relationsskapandet. En slutsats är att det förekommer både djupa och ytliga relationer mellan pedagoger och barn i förskolan. Detta kan utläsas bero på barngruppens storlek, pedagogens förhållningssätt, samt dennes engagemang i relationsskapandet med barnet. / <p>Betygsdatum i Ladok: 2016-12-23.</p>

Studiens syfte var att belysa hur förskollärare beskriver och arbetar för att skapa trygghet för barnen under introduktionen till förskolan. Förskollärares syn på vad som är viktigt för att barnet ska bli trygg i verksamheten påverkar val av introduktionsmodell samt hur introduktionen läggs upp. Genom en kvalitativ studie där intervjuer och observationer har använts framkom olika perspektiv på vad som är viktigt för att barnet ska bli trygg i verksamheten under introduktionen. Samtliga respondenter lyfter vikten av att skapa goda relationer till vårdnadshavare under introduktionen, däremot går deras åsikter isär då det kommer till betydelsen av relationen till vårdnadshavarna i förhållande till barns trygghet i verksamheten. Slutsatsen är att de olika introduktions-modellerna genererar olika arbetssätt där förskollärarna får en mer aktiv eller passiv roll i relationsskapandet till barnet.

Denna studie syftar till att beskriva förskollärares syn på barns relationsskapande på en begränsad förskolegård. För att undersöka detta valde vi att fokusera på förskollärares uppfattningar kring barns relationsskapande på en begränsad förskolegård, samt förskollärares strategier för att utveckla förskolegården i förhållande till barns relationsskapande. Studien genomfördes med hjälp av kvalitativa semistrukturerade intervjuer med två förskollärare på tre olika förskolor. Resultatet visade att förskollärarna hade två olika uppfattningar gällande om den begränsade förskolegården påverkar barns relationsskapande. Både förskollärares förhållningssätt och förskolegårdens storlek ansågs vara av betydelse. Det framkom även att förskollärarnas strategier för att utveckla den begränsade förskolegården varierade. De olika kategorier som sammanfattar de strategier förskollärarna beskrev för att utveckla förskolegården var miljö och material, stöd utifrån och kompletterande miljöer. Resultatet diskuteras sedan i relation till inledningen, bakgrund och tidigare forskning.