Syftet med denna studie var att undersöka tio förskolepedagogers erfarenheter av att skapa goda relationer till barnen. För att undersöka detta valde vi att genomföra semi-strukturerade intervjuer med tio förskolepedagoger. Resultatet visar att pedagogerna skiljer på omsorg och lärande och förlägger relationsskapandet till avgränsade tidsperioder. Pedagogerna lägger stor betydelse vid personligheten i skapandet av goda relationer. Då relationsskapandet faller väl ut menar pedagogerna att det är deras egen personlighet som är avgörande. Då pedagogerna stöter på hinder i relationsskapandet förlägger de svårigheterna hos barnens personligheter och hur väl personligheterna samspelar med varandra. Resultatet visar även att pedagogerna lyfter betydelsen av närhet i relationsskapandet men att de har olika uppfattningar om hur nära man som pedagog bör vara barnen.

Syftet i denna studie var att studera förskolepersonalens uppfattningar om barns relationsskapande i leken utifrån ett genusperspektiv. Denna kvalitativa studie genomfördes med åtta semistrukturerade intervjuer med förskolepersonal från två olika förskolor. Detta för att vi ville veta hur personalen ser på barns relationsskapande. Vårt resultat visar att pojkar och flickor skapar relationer och leker på olika sätt men att förskolepersonalen vill arbeta utifrån ett könsneutralt sätt och lägga fokus på barns individuella egenskaper och intressen. I studiens resultat så beskrevs fyra olika kategorier som tydligt framkommit. Dessa är förskolepersonalens närvaro som ansågs vara av vikt och en central del i barns relationsskapande. I Skillnader och likheter i barns relationsskapande framkom det fler skillnader än likheter i våra intervjuer. Barns lek ansågs även den vara en central del i förskolan och i barns relationsskapande. Den sista kategorin var svårigheter som kan uppstå i barns relationsskapande där olika faktorer som bidrar till dessa svårigheter lyftes. Dessa fyra kategorier är något som vi anser är grundläggande för vårt slutresultat.

Det övergripande syftet med denna kandidatuppsats är att utforska hur professionella hjälpare inom psykiatrin i Norrland etablerar och upprätthåller hjälpande relationer samt vilken syn de har på betydelsen av relationen för behandlingens utfall. I studien intervjuades fyra kuratorer som var anställda på psykiatriska kliniken i Norrland, varav två kvinnor och två män som representerade olika mottagningar. Det insamlade materialet analyserades med hjälp av en hermeneutisk metod och strukturerades upp med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkom det att intervjupersonerna såg relationen som väldigt viktig, både för att få till stånd en behandling men också för att upprätthålla en pågående behandling. Relationen i sig ansågs vara en bärare av hjälpen såväl som en hjälp i sig. Vi fann också att relationskompetens är en nödvändighet för att en behandling ska fungera. Begrepp som lyftes var autenticitet, att behandlaren är genuin, vågar visa känslor och reaktioner gentemot patienten. Ännu en faktor som särskilt påtalades var vikten av att som behandlare ha ett icke-dömande förhållningssätt gentemot patienten och se denne på ett realistiskt vis, vilket innebär att behandlaren ser patienten för den person den är.

Detta examensarbete syftar till att skapa en ökad förståelse för skolan som arena för att främja allsidiga kontakter och en levande social gemenskap samt att undersöka hur pedagoger och rektorer uppfattar och tolkar skollagens och läroplanens direktiv om detta uppdrag. Utgångspunkten i undersökningen ligger i kvalitativa intervjuer med pedagoger och rektorer från två högstadieskolor. Vid intervjuerna undersöks hur den levande sociala gemenskapen prioriteras och definieras, hur man arbetar med att utveckla den och vilka som är den sociala gemenskapens arenor på skolorna. De intervjuade är alla överens om att förutsättningarna för en levande social gemenskap börjar med goda relationer mellan lärare och elever och att den levande sociala gemenskapen är en förutsättning för att skolan ska vara en fungerande institution. I undersökningen framgår att alla informanter är på det klara med vad styrdokumenten beskriver rörande de sociala relationerna utan att de för den skull har en bild som överensstämmer med varandra. Olikheterna i tolkningen av begreppet kan bli ett problem om skolinspektionen beslutar sig för att göra en granskning av hur direktiven om den levande sociala gemenskapen på skolorna efterlevs. Frågan är vilken tolkning som är den rätta och hur den levande sociala gemenskapen ska se ut för att bli godkänd i en granskning?

Syftet med undersökningen var att undersöka behandlares uppfattningar om och erfarenheter av relationsskapande som en grund för förändring med klienter som blivit dömda för sexualbrott. Vi använde oss av en hermeneutisk utgångspunkt med kvalitativ ansats med intervju som metod eftersom respondenternas egna uppfattningar och erfarenheter var av relevans för frågeställningen. Vid analyseringen av resultatet användes meningskoncentrering som metod. Resultatet har tolkats utifrån von Wrights teori om det punktuella och relationella perspektivet. Resultatet visar att respondenterna anser att relationen mellan behandlare och klient är den viktigaste delen i behandlingsarbetet med klienter som blivit dömda för sexualbrott, och att den relationen påverkar klientens förändringsprocess. Resultatet visar även att det finns aspekter som kan främja respektive hämma allianses mellan behandlare och klient såväl som klientens förändringsprocess. Aspekter som ansågs främjande var en professionell hållning hos behandlaren, empati, flexibilitet och förmågan att vara närvarande i mötet med klienter. Aspekter som ansågs hämmande var om behandlaren var generaliserande i mötet med klienter och om behandlaren var dömande mot klienter.

No description available.

I det här examensarbetet har syftet varit att undersöka elevers, som gått ut nionde klass, uppfattningar om lärares relationsskapande och om det skapar motivation eller inte i skolarbetet. Samhällets snabba förändringstakt påverkar även skolan där goda studieresultat blivit viktigare i en allt mer konkurrensutsatt arbetssituation. Litteraturen som använts handlar om fenomenet motivation och vad det betyder för elevers studier. Utöver det avhandlar litteraturen andra aspekter som lärares relationsskapande, elevers självförmåga och social interaktion för att nämna några. Ansatsen i studien har varit hermeneutisk kvalitativ där avsikten varit att förstå elevers uppfattningar om relationsskapande och motivation. Tio elever som gått ut årskurs nio i den svenska grundskolan deltog i fokusgruppsintervjuer. Resultat visar att lärares relationsskapande spelar en avgörande roll för motivation för skolarbetet. Lärare kan höja eller förminska elevers intresse för skolan och utbildning. Har lärare en kombination av förmågor som driver en klass och varje individ framåt genererar det engagemang, intresse och ökad motivation till skolarbetet. På så sätt kan lärares relationsskapande spela stor roll för hur meningsfullt elever uppfattar skolan generellt, vilket kan skapa betydelsefulla kommunikativa relationer där elever motiveras och utvecklas. / <p>Betygsdatum 2019-08-19</p>

Denna studies syfte är att undersöka hur fritidspersonal upplever att de arbetar både med relationsskapande samt musik som ett relationsskapande verktyg. Studien vill också belysa hur fritidspersonalen upplever hur musik kan hjälpa elevernas välmående. Metoden för studien är en kvalitativ metod som utnyttjar olika former av intervjuer för att få fram empirin.    Resultatet av denna studie visar att relationer är det viktigaste fritidspersonalen kan arbeta med då all pedagogisk verksamhet bygger på goda relationer mellan elever och personal. Respondenterna överlag ställer sig positivt till att musik kan användas till relationsskapande. Respondenterna nämner även vikten av det sociala lärandet.

Barn i förskolan ställs inför en mängd olika relationer. Forskning visar att barn med förmågan att skapa goda relationer redan i förskolan har större möjligheter till akademisk framgång. Det ligger på förskollärarnas ansvar att skapa en relationsfrämjande verksamhet. Syftet med studien är att undersöka hur verksamma förskollärare arbetar relationsfrämjande samt att fördjupa våra kunskaper inom området. Studien genomfördes med en kvalitativ ansats och empirin samlades in genom semistrukturerade intervjuer med 8 förskollärare. Resultatet visade en samstämmig syn på vikten av ett relationsfrämjande arbete, samtidigt som en osäkerhet på innebörden av vetenskaplig grund i förskolan framträdde. Slutsatsen är att förskollärarna har liknande arbetssätt men behöver stöttning och kompetensutveckling kring vikten av en vetenskaplig grund. Faktorer för att lyckas med att skapa ett relationsfrämjande klimat handlar om anknytning, trygghet och kommunikation.

Syftet med denna studien är att bidra med kunskap om hur lärare i förskolan och förskoleklass samverkar och arbetar med barns relationer vid en övergångssituation. Följande frågor fokuseras på 1) Hur arbetar lärarna med barns relationsskapande i en övergångssituation? 2) Hur ser samverkan mellan verksamheterna ut vid en övergångssituation?   Studien bygger på en kvalitativ undersökning i form av semistrukturerade intervjuer. Fyra förskollärare deltar i studien, där två är verksamma i förskolan och två i förskoleklass. För att analysera data har relationell pedagogik använts som teoretiskt ramverk.   Resultatet visar att lärarna ser relationsskapande som något viktigt och betydande för barns välmående och en förutsättning fortsatt utvecklig. Lärarnas strategier för att skapa relationer med barnen är olika  men närvaro, synliggöra barnets intresse och benämna barnet vid namn lyfts som viktiga aspekter för att bygga en god första kontakt. Förutom detta ser lärarna också utmaningar med relationsskapande eftersom alla barn är en unik individ, vilket innebär att det inte är ett statiskt arbete utan en ständigt pågående process.   Resultatet visar också att samverkan är något alla lärare önskar, men som väldigt få upplever fungerar. Anledningarna till detta är främst yttre faktorer i form av brist på tid, upptagningsområde. Vidare framhävs även sekretess som en försvårande apsekt med samverkan.