Mémoire numérisé par la Division de la gestion de documents et des archives de l'Université de Montréal

No description available.

Socialtjänsten och tidigare forskning beskriver att anhörigas integrering i missbruksvården är bristfällig. Trots detta understryker allt mer forskning att denna integrering är en viktig och betydelsefull del i missbruksvården. Utifrån detta ämnade vi undersöka hur anhöriga integreras och vilken betydelse integreringen hade för de anhöriga, för missbrukaren samt för missbruksvården och behandlingen. Studien genomfördes genom fyra kvalitativa intervjuer med socialsekreterare och missbruksbehandlare som var verksamma inom Socialtjänstens vuxenenhet. Resultaten utifrån hermeneutisk tolkning, empowerment- och systemteori visade att anhörigas integrering i ett professionsperspektiv är en självklar del i arbetet med missbrukaren och att integreringen har stor betydelse för såväl missbrukarens tillfrisknande som för anhörigas livskvalité. Integreringen skapade kunskap och förståelse bland de anhöriga så att de frångick sin roll som möjliggörare för missbruksbeteendet och lärde sig sätta gränser gentemot missbrukaren. För att missbrukarens tillfrisknande skulle vara hållbart var således förutsättningen att missbruket sattes i förhållande till ett större sammanhang, missbrukarens sociala nätverk. / The social services and previous research has argued that the integration of relatives and close family to addictive health care is lacking. Despite this, an increasing number of researchers underline its importance and meaningfulness in addictive health care. Building on this, our aim was to investigate how relatives and close family are integrated in addictive health care and what implications it has for the relatives, the addict, as well as the addictive healt care and the treatment. The study is based on four qualitiative interviews with social workers and treaters of addictive behaviors. The results based on heremenutic interpretation, empowerment- and systems theory showed that the integration of relatives from a professional perspective is an obvious part of the work with the addict and that the intregation have a great impact on the addict’s recovery as well as on the quality of life for the relatives. The integration built on knowledge and understanding among the relatives, enabled them to divert from their role as enablers of addictive behavior, and instead being able to set boundaries against the addict. In order to make the addicts recovery durable, a prominent condition was thus that the addiction was put into a bigger frame, i.e. the addict’s social network.

Bakgrund: Tack vare en mer avancerad hemsjukvård har den palliativa vården utvecklats, vilket gör det möjligt för fler människor att dö i det egna hemmet. Palliativ vård handlar inte endast om patienten, utan involverar även de anhöriga. Det övergripande målet för palliativ vård är att patienten och den anhörige upplever god livskvalitet till livets slut. De anhörigas närvaro är betydelsefull, inte endast för patienten utan även för vårdarna. De anhöriga befinner sig i en mycket påfrestande situation och det är viktigt att vårdare har kunskap om vad de anhöriga upplever och hur man kan stötta de anhöriga i deras situation. Syfte: Att belysa anhörigas upplevelser av delaktighet i samband med palliativ omvårdnad i hemmet. Metod: En litteraturstudie baserad på 11 vetenskapliga artiklar av kvalitativ ansats. Resultat: 2 kategorier framkom ur studien. Delaktighet ger anhöriga upplevelsen av att få vardagen att fungera och Anhörigas delaktighet bidrar till personcentrerad vård. Det blev en drastisk förändring i livet för de anhöriga. Det var inte bara hemmet som förändras i och med all teknisk utrustning och hjälpmedel som patienten behövde. De anhörigas livsförändringar gjorde att det sociala livet fick lida. Tankar kring existentiella frågor dök upp när man levde så nära inpå döden och det var viktigt för de anhöriga att vårdarna kunde se och lyssna även på deras behov. En god kommunikation var viktigt för att de anhöriga skulle våga prata om sina egna behov, tankar och åsikter. Slutsats: Det viktigaste för de anhöriga var att kommunikationen, stödet och informationen fungerade mellan alla parter. Fungerade dessa delar så byggdes en god relation mellan parterna och man fick en god tillit till vården. Samarbetet blev bättre och de anhöriga kände sig som en i teamet. / Background: Thanks to more advanced home care, palliative care has developed into making it possible for more people to die in their own homes. Palliative care is not just about the patient, but also it also involves the families. The overall objective of palliative care is the patient and the relative experience good quality of life to the end of life. The family's presence is significant, not only for the patients but also for the caregivers. The families are in a very stressful situation and it is important that caregivers have the knowledge of what the families are experiencing and how to support the families in their situation. Aim: To highlight the relatives' experiences of participation in the context of palliative care at home. Method: A literature review based on 11 scientific articles by a qualitative approach. Result: Two categories emerged from the study. Participation gives the families the perception of getting everyday-living work and Relatives participation contributes to person-centered care.It was a drastic change in the families lives. It was not just the home as such that changed with all the technical equipment and aids the patient needed. Existential issues appear when you live close to death and it was important to the families that their need of being seen and heard, received attention by the caregivers. Good communication was important for the relatives, in order to dare to talk about their needs, thoughts and opinions. Conclusion: The most important thing for the families was that the communication, support and information worked out well between all parties. When these parts worked well, it built a good relationship between the parties and led to good trust in health care. The collaboration became better and the relatives felt as a part of the team.

Bakgrund: Närstående inom palliativ vård har ofta en vårdande roll samtidigt som de själva är i behov av stöd då deras livssituation ofta är mentalt och emotionellt påfrestande. För att kunna ge ett adekvat stöd behöver vårdpersonal kunskap om hur närstående inom den palliativa vården upplever sin livssituation. Syfte: Syftet var att undersöka hur närstående inom den svenska palliativa vården upplever sin livssituation. Metod: De elva vetenskapliga originalartiklar till denna litteraturöversikt identifierades via sökningar i databaserna CINAHL Complete och PubMed. Vedertagna riktlinjer användes för granskning av resultatstudierna och data analyserades genom att jämföra likheter och skillnader samt vidare identifiera teman i materialet. Resultat: I resultatet framkom sex teman; Att få information och att vara delaktig, Att bli sedd och bekräftad, Att få en paus, Att inte behöva upprätthålla en fasad, Att uppleva ensamhet samt Att uppleva olika former av förlust. Genomgående i de teman som framkom var att relationen med vårdpersonalen påverkade de närståendes upplevelse kring sin livssituation. Diskussion: I diskussionen togs de centrala fynden i resultatet upp och relateras till Watsons teori om mänsklig omsorg samt konsensusbegreppet hälsa för att få en djupare förståelse för hur de närståendes livssituation inom den palliativa vården kan påverkas. Relationen mellan de närståendes livssituation och deras hälsa behöver ses ur ett holistiskt perspektiv och genom en vårdande relation kan vårdpersonal stödja närstående i deras livssituation och främja närståendes hälsa. / Background: Relatives´ within palliative care often end up with a caring role, and are at the same time in need of support themselves due to their own life situation being both mentally and emotionally demanding. In order to give adequate support, health care professionals need knowledge about how the relatives´ within the palliative care experience their life situation. Aim: The aim was to examine how the relatives´ within palliative care in Sweden experience their life situation. Method: The eleven original articles in this literature review was identified by searching the databases of CINAHL Complete and Pubmed. Accepted guidelines were made for review and data was analyzed by comparing similarities and differences and further identifying themes in the material. Results: The result revealed six themes; To get information and to participate , To be seen and to get acknowledged, To get a break, To not have to keep up appearance, To experience loneliness and To experience different types of loss. Throughout all the themes showed that the relation between the health care professional and the relatives´ affected how the relatives experienced their life situation. Discussion: In the discussion the central findings of the result was brought up and related to Watsons theory of human caring and the concept of consensus health to get a deeper understanding of how the relatives´ life situation within palliave care can be influenced. The association between the relatives´ life situation and their health needs to be seen from a holistic perspective and a through a caring relationship can health care professionals support the relatives´ life situation and promote the relatives´ health.

Šeima yra svarbiausia institucija, kurioje bręsta, auga ir ugdosi asmenybė. Be artimų žmonių, šeimos nebūtų ir mūsų pačių. Todėl verta apie šeimą kalbėti, ją prisiminti, vaizduoti, kūrybiškai įamžinti būsimoms kartoms. Mes pasaulį, mus supančią aplinką, taigi ir jai visų pirma priklausančius artimuosius suvokiame per pagrindinius penkis pojūčius: lytėjimą, skonį, klausą, uoslę ir regą. Savo kūrinyje naudoju ne tik vizualią išraišką, bet kuriu ir sąsajas tarp regos ir klausos pojūčių, kad įtikinamiau perteikčiau kitų medijų reikalaujančius brolio ir vyro portretus. Tokiu būdu siekiu užmegzti kuo glaudesnį ryšį tarp portretuojamojo ir žiūrinčiojo. / Family is the most important institution, where our mentality and individual features are developed. That's why it's very important to talk about it, to memorialize it, portray it for the next generations.

No description available.

The purpose of this thesis is to examine how relatives experience the care in dementia homes and how they perceive the communication with the care staff. The purpose is illuminated through the following research questions: 1) What perceptions do the relatives have of good care? 2) How do the relatives perceive the care that the demented person receives? 3) How do the relatives experiencing the cooperation with the care staff? In order to answer the questions, unstructured qualitative interviews have been conducted. This method has enabled a deeper understanding of the respondents’ perspectives. The interviews have been analyzed with the help of systems theory. The study shows that the care was not as good as it could be. Most respondents expressed dissatisfaction regarding the quality of life and care for the demented person. There were also deficiencies of mental and physical character, lack of stimulation and social interaction for people with dementia. The discontent also concerned a lack of communication between the relatives and the care staff, lack of information and that the relatives had not been taken seriously and not been listened to. According to the relatives, relationships can be built up with factors such as approach, time, continuity and satisfying needs. / Syftet med denna uppsats är att undersöka hur anhöriga upplever omsorg på demensboenden samt kommunikationen med omsorgspersonal. Syftet belyses via följande frågeställningar: 1) Vad är de anhörigas uppfattning gällande god omsorg? 2) Hur upplever de anhöriga den dementes omsorg? 3) Hur upplever de anhöriga samarbetet med omsorgspersonalen? För att kunna svara på frågorna, har ostrukturerade, kvalitativa intervjuer utförts. Denna metod har möjliggjort en djupare förståelse av den intervjuade personens perspektiv. Intervjumaterialet har analyserats med hjälp av systemteori. Studien visar på att omsorgen inte var så bra som den skulle kunna vara. De flesta intervjupersoner påvisade ett missnöje gällande livskvalitet och omsorg. Det fanns även brister av psykisk och fysisk karaktär, brist på stimulans och socialt umgänge för de dementa. Missnöjet handlade även om bristande kommunikation mellan de anhöriga och omsorgspersonalen, informationsbrist samt att de anhöriga inte blivit tagna på allvar och inte blivit lyssnade på. Enligt de anhöriga, kan relationer dock byggas upp med faktorer så som bemötande, tid, kontinuitet och tillfredställande av behov.

<p>Syfte: Beskriva närståendes upplevelser av delaktighet i den somatiska vården. Bakgrund:När en människa drabbas av sjukdom blir även de närstående påverkade. Sjuksköterskans rollär att identifiera de närståendes behov och göra dem delaktiga i samband med att patientendrabbats av ohälsa. Sjuksköterskan kan göra detta bland annat genom att ge information,rådgivning och handledning. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie.Resultat: Sjukvårdspersonalens bemötande hade inverkan på de närståendes upplevelser avdelaktighet. De närstående ville bli respekterade och uppmuntrade av sjukvårdspersonalen.Flera kände ett missnöje med den information de fick, och på det sätt de fick den. De villehjälpa sjukvårdspersonalen, som verkade stressad, och medverkade därför iomvårdnadsarbetet. De närstående ville hjälpa till dels för att känna sig tillfredsställda, menäven för att kunna kontrollera att patienten fick rätt vård. Diskussion: Sjuksköterskan kanarbeta utifrån Calgarymodellen för att få förståelse för de närståendes behov av att få varadelaktiga och vilken roll de kan spela i omvårdnaden. Genom samtal och information kandetta åstadkommas. Konklusion: Det kan antas att närstående, oavsett vart de befinner sigoch oberoende av vårdverksamhet, har behov av information och delaktighet.</p> / <p>The aim of this literature study was to describe relatives’ experience of participation insomatic care. Background: When a person gets struck by disease, the family will alsobecome affected. The nurses roll is to identify the relatives’ needs and make them a part of thepatients care. The nurse can do this in form of information, counselling and coaching.Method: This study was made as a general literature review. Result: The staffs’ treatmenthad influence on the relatives’ participation experience. The relatives wanted to beencouraged and respected by the staff. Many felt dissatisfied with the information they got,and in what way they got the information. The relatives wanted to help the staff with thenursing job, partly for their own satisfaction, but also to make sure that the patient got theproper care. Discussion: The nurse could follow the Calgary model. This would make iteasier understanding the relatives need for participation, and their part of the caring process.This can be achieved by conversation and information. Conclusion: It is assumable thatrelatives, regardless of where they are located or in what practice, have need of informationand participation.</p>

När en familjemedlem drabbas av demens förändras hela livssituationen för den anhörige. För att sjuksköterskan ska kunna stödja de anhöriga krävs det kunskap och ökad förståelse om de anhörigas vårdarroll i hemmet. Syftet med studien var att beskriva anhörigas upplevelser av att vårda en familjemedlem i hemmet som insjuknat i demens. Sex självbiografier analyserades för att ta del av anhörigas egna upplevelser av att vårda en demenssjuk familjemedlem. Till grund för analys av data låg Burnards (1991) innehållsanalys och Graneheims &amp; Lundmans (2004) kvalitativa innehållsanalys. Resultatet utgörs av tre huvudkategorier och 10 kategorier. Huvudkategorierna var: Lidande, desperation och isolering. Det mest utmärkande hos anhörigvårdarna är den känslomässiga upplevelsen som beskrivs som mer betungande än vad det fysiska vårdandet gör. Det som även kännetecknar anhörigas upplevelser är att de blir mer och mer isolerade allt eftersom sjukdomen fortskrider. / Being the relative of a person with dementia is a life changing experience. The relatives often find themselves in a complex situation, which requires that the nurse, can identify needs among the relatives. It‘s also important that the nurse has a broad knowledge about the role of the relative as a caregiver, to be able to give support to them in this situation. The purpose of this study was to describe the relative’s experiences of taking care of a familymember with dementia in the home. Six autobiographies were studied to emerge in the experiences of the family caregivers. Burnards (1991) content analysis and Graneheims &amp; Lundmans (2004) qualitative content analysis was used to analyze the data and the result reveals 3 main categories and 10 categories. The main categories were: Suffering, desperation and isolation. The situation of the caregiving relatives involves experiences of mental distress as well as having to cope with several difficulties. Their new role as a family caregiver is characterized by feelings of isolation which increases as the sickness proceeds.