Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur uppfattningen av det svenska vattenkraftsystemet förändrades under 1960-talet, samt att tillämpa teorin Social Construction of Technology, SCOT, på vattenkraften genom att studera debatten om Vindelälven. Frågan om Vattenfall skulle tillåtas bygga ut Vindelälven var central i 1960-talets vattenkraftsdebatt. I uppsatsen undersöks hur de tre grupperna Vattenfall, Svenska Naturskyddsföreningen och lokalbefolkningen längs älven förhöll sig till frågan om Vindelälvens framtid och vilka argument de använde sig av i debatten om älven. Uppsatsen undersöker om Vattenfall, Naturskyddsföreningen och lokalbefolkningen kan förstås som tre relevanta grupper enligt SCOTs definition, samt huruvida det svenska vattenkraftsystemet nådde closure 1970. Det material som har studerats utgörs av tidnings- och tidskriftsartiklar från de tre grupperna, publicerade under perioden 1960—1970. Resultatet av undersökningen visar att Vattenfall och Naturskyddsföreningen uppfyller kriterierna för att betraktas som två relevanta grupper enligt SCOT. Vad gäller lokalbefolkningen är det mer komplicerat. Invånarna längs älven delar inte en gemensam uppfattning om utbyggnaden av Vindelälven och kan således inte betraktas som en relevant grupp, däremot finns det undergrupper som eventuellt uppfyller kriterierna. 1970 års beslut att bevara älven var avgörande för den fortsatta utbyggnaden av svenska älvar och kan ses som ett första steg på det svenska vattenkraftsystemets väg mot closure, vilket förmodligen nåddes 1993 i och med riksdagens beslut att klassa fyra älvar som nationalälvar.

Syftet med den aktuella studien är att undersöka vilka insatser och åtgärder som upplevs som hjälpsamma för att återintegrera elever med problematisk frånvaro till skolan. Forskningsansatsen är kvalitativ med tematisk analys (TA) som metod. De fyra informanterna var pedagoger och dem intervjuades med hjälp av en semistrukturerad enkät. Det teoretiska ramverket utgörs av allmän systemteori och Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell. Resultatet blev att tre huvudområden identifierades: relationer, resurser och relevanta anpassningar. De viktigaste framgångsfaktorerna är fungerande relationer med såväl vårdnadshavare som eleven, men också samverkan med andra instanser. Därefter nämns organisatoriska förutsättningar i form av tid, matchning med rätt mentor och anpassad lärmiljö. Likaså är elevens intrapersonella resurser betydelsefulla. Slutligen behöver eleven känna tillhörighet samt elevens behov av samtalsstöd bemötas. Utvecklingsområden är bland annat smidigare sekretesslagstiftning, tidigare diagnosticering av funktionsnedsättningar och fungerande närvarorutiner, Vidare omnämns särskilda undervisningsgrupper och bättre förutsättningar att genomföra kartläggningar. Slutligen uttrycks önskemål om elevassistenter vid övergångar samt samtalsstöd. / The aim of the current study is to investigate what interventions and measures are perceived as helpful in reintegrating students with problematic school absenteeism to school. The current research was well suited to a qualitative research strategy as the objective was to explore individual experiences of sucess factors returning to school following problematic school absenteeism. Four semi-structured interviews were conducted with four pedagogues. The theoretical framework is based on system theory and Bronfenbrenner’s ecological systems theory of human development.The result was divided in to three main areas, relationships, resources and accurate adaptations. Firstly, findings of the current study offer an in-depth understanding of the importance of trusting relationships both with guardians as well as with the student. Secondly, in order for the intervention to be succesful a set of organizational conditions needed to be in place: time, a good match between students and teacher and a supportive educational setting. The students individual abilities also had an impact on the level of success. Finally, the student has to feel a sense of belonging and that invidual needs are meet. Areas of desirable support included a smoother approach to privacy leglislation, earlier diagnosis of disabilites and supportive attendance routines. Further smaller tuition groups, better mapping possibilites where mentioned. Finally, requests for student assistants are expressed during transitions and counselling support.

Purpose: The purpose of this study is to find out how much influence underlying factors have in connection to the internationalization of Born Global firms. Methodology: This study has a qualitative approach in which data is obtained mainly through interviews and secondary data which consists previous theories about the internationalization in small and medium sized firms and recent theories that entitle these firms as Born Global. Conclusion: Based on the existing theories and the qualitative data, we have concluded that the underlying factors for the Born Global firm’s internationalization are abilities and opportunities to create insidership in relevant networks. The most crucial underlying factors for Born Global firm’s internationalization are the ability to create processes to break old patterns of thoughts and the ability to ally with right partners. / Syfte: Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur stor påverkan olika bakomliggande faktorer haft i samband med en internationalisering av Born Global-företag. Metod: Denna studie är av kvalitativ ansats där data har samlats in främst genom djupintervjuer och av tidigare teorier om små- och medelstora företags internationalisering samt senare teorier som benämner dessa företag som Born Global. Slutsats: Vi har utifrån befintliga teorier och empiri kommit fram till att bakomliggande faktorer som personliga förmågor och möjligheter behövs för att kunna skapa innanförskap i relevanta nätverk. De mest avgörande bakomliggande faktorerna för Born Global-företags internationalisering är förmågan att kunna skapa processer för att bryta invanda tankemönster samt förmågan att alliera sig med rätt partners.

The primary goal of this work is to answer this question: if Artificial Intelligences (AI) are proper subjects of moral consideration, then should we develop such AI – that is, AI worthy of moral consideration of its own accord? To answer the above question, it is necessary to provide a systematic overview of whether AI are, or could be, subjects of moral consideration. By combining P. Wang’s definition of AI with AK.M. Andersson’s “The Relevant Similarity Theory”, I aim to identify conditions under which an AI could be demarcated as a proper subject of moral consideration. As a comparison, I also combine Wang’s definition with M.C. Nussbaum’s “Capability Theory”. The proposed theories have two strengths in common – namely that they each are good and contemporary examples of two influential families of views in ethics, and that they, together, represent a fairly wide spectrum of ethical theory. Using the insights gained I first develop an argument showing that beings classifiable as AI under Wang’s definition of intelligence would be correctly demarcated as proper subjects of moral consideration, regardless of preference of the two moral theories. I then develop an argument answering my primary question as such: if AI are proper subjects of moral consideration, then we should not develop AI further. / <p>HT 2021</p>