<p>Med hjälp av den fenomenologiska metoden visade det sig att fenomenet TV innehåller ångest. Programformen såpa serverar sina tittare en existentiell ångest. I sport bjuds tittaren på patologisk ångest. I ljuset av P. Tillichs existentiella ontologi (1977) framkom det att ångest beror på att samhället har fråntagit oss ödet och döden.</p> / Uppsatsförfattaren har senare bytt efternamn till "Fredriksson".

<p>Konflikter i forna Jugoslavien har varit föremål för stor uppmärksamhet under det sista årtiondet. Kriget har väckt förvirring och hat. Inbördeskriget i Bosnien kan nog sägas vara ett av de mest brutala som någonsin ägt rum. Civilbefolkningen har i högsta grad drabbats i form av folkmord och etnisk rensning. För varje dag som går blir döden, misshandel, våldtäkt, tortyr och koncentrationsläger alltmer väldokumenterade i Bosnien.</p><p>Som förklaring till kriget talas ibland om sekelgammalt hat som efter socialismens fall har brutit fram med full kraft, eller om aldrig helt läkta sår efter andra världskriget. Men bevisen pekar mot planerade folkmord på bosniska muslimer och kroater. Ingen skulle vara så naiv att tro att förbrytelser som de i Jugoslavien aldrig kommer att ske igen.</p><p>Många söker förklaringar till grymheterna under krigen i forna Jugoslavien. Verkligheten är inte så enkel och därför är det viktigt att inte dela in den i rätt och fel, utan att förstå sammanhanget. Klar bild bakom krigets mörka murar och förvirring är den frågan som ska undersökas närmare i denna uppsats. Syftet med uppsatsen är att ge en historisk förklaring till kriget och att se om orsaken till kriget var religiös. Man kan inte utesluta ett samband mellan grymheterna under krigen och hur människor mått.</p>

<p>The purpose of this investigation is to scrutinise archaeological finds in funeral contexts in the province of Gästrikland, Sweden, and categorize them into one of the three phases in the phenomenological model of “rites de passage”. This method has been applied by the archaeologist Tore Artelius on finds discovered at a grave field in Halland; Sannagård. Following questions are addressed: What happened to the deceased person? Where did he/she go? Which God came to meet him/her? Or did he/she perhaps stay in the grave? To answer these questionst I have used Old Norse written sources and ideas produced in the field of history of religions.</p>

<p>Konfirmationsundervisning är ett mycket omdiskuterat ämne, åtminstone inom Svenska kyrkan. Syftet med denna uppsats har varit att visa på att trots den märkbara nedgången av antalet ungdomar som väljer att delta i den konfirmandverksamhet som Svenska kyrkan erbjuder, så har även de ungdomar som väljer bort konfirmandtiden ett stort intresse för andliga frågor. Jag hävdar dessutom i denna uppsats att de icke konfirmerade ungdomarna har gjort ett mera motiverat val, än de ungdomar som väljer att delta i konfirmandverksamheten. Uppsatsen visar att även dessa icke konfirmerade ungdomar svarar på enkätens frågor både medvetet och genomtänkt. Jag vill visa med denna uppsats att det inte är ointresse för andliga frågor som gör att man väljer bort konfirmand­verksamheten, utan orsakerna är av annat slag. Dessutom vill jag belysa vad som felar i konfirmandstatistiken.</p>

<p>Omkring år 30 sänder Jesus ut sina lärjungar i världen att sprida det kristna budskapet. På sin vandring genom Europas länder förändras synen på Kristus, han blir ”germaniserad” när de germanska stammarna tar Honom till sig och byter tro. Till slut når kristendomen så fram till ”jordens yttersta gräns” för att använda Rimberts ord - Svealand. Där möter missionärerna något som jag ser som de fornnordiska gudarnas sista utpost, nämligen templet i Uppsala. Enligt Adam av Bremen hade svearna ett stort kultcentrum där, dit folk vallfärdade med gåvor vart nionde år då en stor fest ägde rum. Inne i templet satt Tor i högsätet i mitten och på var sin sida om sig hade han Oden och Frej. Tor var alltså enligt Adam av Bremen den högsta Guden som rådde över allt slags väder och som man vände sig till när hungersnöd eller farsot hotade. Jag har i mitt arbete försökt visa att Adam av Bremen har rätt i sitt antagande att Tor var en stor gud och en värdig motståndare till den nya tron. Målsättningen har varit att spåra en religiös kontinuitet från Tor till utformningen av den kristna guden i källorna från den här tiden. De källor jag studerat är:</p><p>• Sagor och legender. En okänd kung Erik, Erik den helige samt Olav den helige visar alla på kopplingar till den fornnordiske guden Tor.</p><p>• Arkeologiska fynd. Fynd av Torshammare och kristna kors visar att de användes under samma tidsperiod.</p><p>• Ikonografi. Bilder på Kristus och helgonen visar att de var segrande vikingakungar och därmed passade in på den fornnordiska härskarmaktens mansideal.</p><p>• Ortnamn. Sankt Olofsåkern i Uppsala som har kopplingar bakåt till en åker där Torskult förekommit.</p><p>• Kultformler. Böner och ord som riktas till gudarna om önskat beskydd. Samma formler har använts både före och efter kristnandet.</p><p>• Runstenar. Bild som kan vittna om att missionärerna ”kristnade” fornnordiska Torsmyter samt texter och symboler som belyser människornas osäkerhet inför den nya guden, för säkerhets skull vände man sig till båda.</p>

<p>Syftet med denna undersökning är att få en inblick i om och hur förlusten av sockenkyrkan påverkade livet i Nedertorneå-Haparanda församling socialt samt religiöst och i så fall hur eventuella förändringar yttrade sig när de efter kriget 1809 förlorade hemkyrkan på Björkön-Pirkkiö till Ryssland. Församlingskyrkan blev efter gränsdragningen kvar på ryskt område. Eftersom kyrkan ansvarade för ett flertal nuvarande statliga uppgifter under denna tid, har jag funderat på hur undervisning, fattigvård samt sjukvård fungerade utan kyrka och prästerskap. Hur förrättningar och gudstjänster fungerade i en sådan komplex situation är ytterligare faktorer jag studerat närmare.</p><p>För att ta reda på hur det förhöll sig med detta under den här tidsperioden har jag ägnat mig åt litteraturstudium; vilket till största delen varit av historisk karaktär. Det har rört sig om kyrkohistoria, studium av samhällsutveckling, samt allmän global och lokal historia.</p><p>Utifrån det samlade materialet har jag kommit fram till att livet påverkades ur flera aspekter för invånarna i Nedertorneå-Haparanda församling när de förlorade sockenkyrkan 1809. Undervisningen med husförhör fungerade inte som de skulle, negligering av förbud att bevista den gamla stenkyrkan förekom samt en likgiltighet hos föräldrarna att undervisa sina barn och hålla husandakt är några exempel på hur detta kom till uttryck hos lokalbefolkningen.</p>

<p>Kyrkovalet har fått en mycket stor uppmärksamhet på grund av/tack vare Sverigedemokraternas deltagande, kanske främst hos massmedia. Anledningen till den ökade uppmärksamheten beror på Sverigedemokraternas hårt kritiserade ideologiska ståndpunkter, som antas vara intoleranta och främlingsfientliga. Av dessa skäl är det av allmänt intresse att studera deras kyrkopolitiska ståndpunkter.</p><p>För att få perspektiv på Sverigedemokraternas ståndpunkter har jag jämfört dem med tre andra partiers: centerpartiet, folkpartister i Svenska kyrkan (FiSK) och Frimodig kyrka, för att söka efter skillnader och likheter.</p><p>Strukturen i arbetet består av åtta olika områden, som jag skapat utifrån två av Sverigedemokraternas valprogram – ett nationellt och ett regionalt för Gävle, Sandviken och Älvkarleby.</p><p>Sverigedemokraternas krav fokuseras ofta på nationalistiska tankar, motstånd till andra religioner än den kristna och en önskan om en mer restriktiv invandringspolitik samt homofobiska värderingar. Ett ökat missionerande till förmån för det kristna budskapet är också önskvärt, inrikes såväl som utrikes.</p><p>En slutsats som jag dragit från undersökningen är att centerpartiet, generellt sett, ligger långt ifrån Sverigedemokraternas värderingar inom nästan samtliga områden.</p><p>FiSK har genomgripande en mer tolerant syn än Sverigedemokraterna, men inte lika tolerant som centerpartiets.</p><p>Frimodig kyrka står närmare Sverigedemokraterna än de två övriga, vilket inte betyder att deras åsikter är helt överensstämmande. Dock har de åsikter inom vissa av de åtta områdena som visar på en intolerant hållning.</p><p>Det mest anmärkningsvärda i denna undersökning, enligt mig, är att de tre övriga partierna inte alls anger några ståndpunkter vad gäller frågor som är relaterade till flyktingpolitik och -problematik. Samtliga torde vara väl medvetna om att det är Sverigedemokraternas kritiserade åsikters förtjänst att kyrkovalet fått stor uppmärksamhet.</p>

<p>Med denna uppsats vill jag belysa de problem som uppstår när lärare uppvisar bristande yrkesetik och vad detta innebär för lärar-elevkontakten. Mitt syfte kan delas in i tre delar. Först ska jag visa hur begreppet yrkesetik och aspekterna av yrkesetik definieras och beskrivs i styrdokument och i normativa texter. Jag ger exempel från skolan där dessa mål och normer inte uppnås. Efter detta ska jag förklara varför lärare brister i yrkesetik. En analys av bristande yrkesetik leder även till en förståelse för dessa lärares livssituation. Avgränsningen i uppsatsen består i att jag endast undersöker lärares bristande yrkesetik.</p><p>Mina frågeställningar lyder: Hur definieras yrkesetik och bristande yrkesetik? Vilka yrkesetiska brister uppvisar lärare? Varför brister lärare i yrkesetik? Dessa frågor behandlas utifrån ett lärarperspektiv.</p> / Uppsatsförfattaren har tidigare burit efternamnet "Blomqvist".

<p>Syftet med uppsatsen är att ta reda på vilka bilder som har valts ut att representera judendomen i de tre läroböckerna. Jag vill visa på att läromedelsbilden bär på värderingar utan att vi kanske reflekterar över detta. Jag har även valt att analysera vilken funktion bilderna i läromedlen har. Två av läroböckerna jag kommer att använda mig av omfattar gymnasiets A-kurs i religionskunskap. En är en lärobok som omfattar både A- och B-kursen.</p><p><strong>Huvudfrågor</strong></p><ul type="disc"><li>Vad förställer bilderna som finns i läromedlens kapitel om judendomen och vilken bild får man av judendomen genom att titta på dessa bilder?</li><li>Vilken funktion har bilden i ett läromedel?</li></ul>

<p>Syftet är att ta reda på hur tre av de mest inflytelserika forskarna under 1900-talet har beskrivit den spanska inkvisitionen och dess mål, och hur bilden har ändrats under det föregående seklet? Kan jag se några distinkta skillnader mellan forskare från olika perioder under 1900-talet? Vad fokuserar de på i sina böcker?</p><p>I denna litteraturstudie studerar jag vad tre olika forskare målar upp för bild av inkvisitionen. Vilka faktorer och händelser vill de beskriva, och framförallt, vilka forskare har varit ansvariga för bilden som för närvarande är dominerande? Hur resonerar de runt inkvisitionen, och hur skiljer de sig från varandra? Jag undrar också om den tidiga inkvisitionsforskningen har färgat av sig på den nyare, och lämnat spår som är synliga idag. Dessa var de frågor jag hade när jag startade denna analys.</p><p>En viktig aspekt i denna uppsats är också frågeställningen om hur forskarnas egen tidsanda speglar sig i deras böcker. Kan jag se några skillnader mellan forskarna som kan förklaras med den sagda tidsandan? Forskarna är därför utspridda över 1900-talet, och jag tar hänsyn till tidens dominerande synsätt på samhället i stort.</p>