<p>Denna uppsats är en studie i divination som användes i fornnordisk, samisk, irländsk-keltisk, grekisk och romersk religion. Syftet med uppsatsen har varit att undersöka om det finns något som kan sägas vara typiskt inom den fornnordiska divinationsformen. De teman jag koncentrerat mig på för att besvara dessa frågor är status, roll, genus, metod och plats. De metoder jag använt mig av är deskriptiv och komparativ litteraturstudie. Dessutom tillämpas hermeneutisk metod. Resultatet visar att det som kan sägas vara typiskt för den fornnordiska divinationen är att völvorna hade högre status än sejdmännen, manliga völvor. Något annat som är typiskt och som kan ha ett samband med völvans högre status är den stav hon bär som därför kan tolkas som en maktsymbol.</p><p>Det finns paralleller till den fornnordiska divinationen i alla de religioner som tas upp i denna uppsats, dock verkar de flesta likheterna finnas i den keltiska och den samiska religionen gällande utförandet av divinationen och divinatörernas roller.</p>

<p>Syftet med undersökningen är att genom fyra läroböcker i religionskunskap som används i årskurs 9 ta reda på vilket budskap bilderna i avsnitten om hinduism förmedlar till eleverna. Detta har gjorts med utgångspunkt i genus, där stor vikt lagts på könsfördelningen inom det religiösa livet.</p><p>Huvudfrågorna som undersökningen grundas på är hur män respektive kvinnor skildras i bilderna. Vad säger de oss om könsfördelningen inom hinduismens religiösa liv? Hur förhåller sig bildmaterialet till den omgivande texten och till bildtexten?</p><p>Tidigare forskning har framförallt inriktat sig på islam och området kring hinduism är relativt outforskat. Undersökningen baserades på cirka 50 bilder från de valda läroböckerna och resultatet visar att det finns en majoritet av män på bilderna, dels när religiösa handlingar framställs, dels ur allmän utgångspunkt. Förslag på möjliga anledningar till detta har framförts.</p>

<p>Vems judendom beskrivs i läroböckerna? Syftet med denna uppsats var att genom textanalys ta reda på hur lärobokstexter framställer judendomen. Dels har vi undersökt om lärobokstexterna utgår från någon speciell inriktning av judendomen, dels vilken plats kvinnor respektive män får i lärobokstexterna. Vår hypotes var att ortodoxa män får störst utrymme i lärobokstexterna. I undersökningen granskades fyra olika läroböcker som används eller har använts på våra respektive partnerskolor. Resultaten diskuterades sedan mot styrdokumentens riktlinjer och referenslitteratur. Det viktigaste resultatet i vår undersökning är att text- och bildmaterial i lärobokstexterna ofta domineras av ortodoxa män. Kvinnor samt reformjudendom får minimalt utrymme. Läroboksförfattarna utelämnar ofta information om kvinnor eller utvecklar den inte vidare. Inte sällan används tendentiösa bilder på ortodoxa män vid Västra muren i Jerusalem. Bilder på (ortodoxa) män sätts även i samband med frågor som vad är en människa och vem är jude.</p>

<p>Syftet med denna uppsats är att undersöka lärares inställning till de nya kultur- och religionsuttryck som elever med annan bakgrund för med sig in i klassrummet i dagens svenska grundskola.</p><p>Frågeställningar</p><ol><li>Vad har grundskolelärare för attityder till främmande kulturella och/eller religiösa traditioner och högtider?</li><li>Finns det en samstämmighet bland grundskolelärare angående hur de ska förhålla sig till, och agera i främmande situationer som uppkommer på grund av elevers kulturella och/eller religiösa bakgrund?</li><li>Finns det några mönster eller samband mellan lärares åsikter relaterat till ålder, kön etc.?</li></ol>

<p>Vårt syfte med uppsatsen är att göra en jämförelse av synen på mission mellan tre samfund som är etablerade och tre nya religiösa rörelser. Samfunden vi valt att studera är Evangeliska frikyrkan, Pingstkyrkan, Svenska missionskyrkan, Mormonerna, Livets Ord och Jehovas vittnen.</p><p>Det etablerade samfunden</p><p>• Det man ser är att inom de etablerade samfunden så för alla ut evangeliet. Alla delar samma vision genom att följa det som står i Bibeln.</p><p>• Inom de etablerade ser man att de har en gemensam helhetssyn på världen, människan och på Kristi uppdrag.</p><p>• De etablerade samfunden följer samma grundprinciper och missionen bedrivs med kärlekens styrka. Genom missionen bär man vittnesbörd om Kristus.</p><p>• Hur man missionerar är väldigt lika mellan det etablerade samfunden. Man använder sig av den nya tekniken för att nå ut med sitt budskap. Som radio, internet, satellit och teve.</p><p>De nya religiösa samfunden</p><p>• Inom de nyreligiösa samfunden eftersträvar man också att nå ut med evangeliet och kunskap men metoderna kan skilja sig åt.</p><p>• De nyreligiösa samfundens grundprinciper för att bedriva mission är snarlika de etablerade samfundens. Förutom Mormonerna som betonar Joseph Smiths uppenbarelser.</p><p>• Hur man missionerar inom de nya religiösa samfunden varierar. Tar man Jehovas Vittnen så är det deras kall att vara ute och knacka dörr, de använder sig inte av den nya tekniken på det sätt som Mormonerna och Livets Ord gör. De vill använda samma metod som Jesus själv använde.</p><p>Gemensamt för alla samfunden</p><p>• Missionen anses som en förutsättning för samfundens fortlevnad. Missioner är det absolut det viktigaste för samfunden. Det beror på att alla följer Guds vilja som det står så tydligt i missionsbefallningen.</p><p>• Kvinnorna har alltid haft en central roll i samfundens missionsverksamhet</p><p>• Samfunden har en drivkraft att göra gott för människor.</p><p>Det är intressant att notera hur viktig kvinnorna varit för samfundens utvecklig. Att det fanns så många eldsjälar som kämpade på tack vare sin starka kallelse att följa Gud. Trots att förhållanden ibland var mindre gynnsamma för deras hälsa.</p><p>Det vi upplever är att Jehovas Vittnen är ett mer slutet samfund som hela tiden är beroende av sitt huvudorgan. I alla de övriga samfunden finns en möjlighet att påverka ledningens beslut. Om församlingen anser att missionen är viktig inom ett visst område och inte ledningen kan församlingen få ledningen att ändra sitt beslut. Det är vanligt att olika församlingar inom samma samfund hjälps åt i missionsarbetet. Tar man Pingstkyrkan i Gävle som ett exempel så hjälper andra Pingstkyrkor till med att sponsra deras missionär. Sedan sponsrar Pingstkyrkan i Gävle en av de andra församlingarnas missionärer.</p>

<p>Jag har skrivit ett arbete som handlar om barn och döden. Syftet med mitt arbete har varit att dels öka min egen kunskap om hur jag i mitt framtida yrke bör möta barn som sörjer någon som har dött, dels att jag vill visa att döden är något naturligt som vi inte kan gömma undan för barnen.</p><p>Mitt arbete bygger till stor del på litteratur som jag har läst och på en intervju som jag har gjort med en sjuksköterska.</p><p>Jag har kommit fram till att vi vuxna inte kan skydda barnen från, som vi tycker, svåra saker som död och sorg. Om vi låter barnen naturligt vara med vid dödsfall och begravningar underlättar vi mer för dem än om vi försöker ”skona” dem från det som är jobbigt.</p><p>När man ska tala med barnen om döden är det viktigt att man är så ärlig som möjligt och inte döljer någonting för dem. Barnens fantasier om vad som sker skapar mer rädsla och ångest hos dem än vad sanningen och sorgen gör.</p><p>Jag har under arbetets gång också märkt att det är ett svårt ämne att tala om för många.</p> / Examensarbete på Barn- och ungdomspedagogiska programmet vt 1999.

<p>Denna studie bygger på intervjuer med lärare och invandrarelever om hur de upplever sin situation i skolan när det gäller kulturmöten. Deras svar är ett litet urval av den mängd av erfarenhet som finns ute på de svenska skolorna. I denna uppsats har vi tänkt reflektera och diskutera kring de resultat vi redovisat i de olika kategorierna och hur detta arbete fördjupat våra kunskaper som pedagoger.</p><p>Våra frågeställningar har varit:</p><ul><li>Vad har invandrarelever för uppfattning om den svenska skolan?</li><li>Vilket förhållningssätt har lärarna till invandrarelever i den svenska skolan?</li></ul> / Examensarbete på Grundskollärarprogrammet 1-7 ht 1999.

<p>Jag vill genom denna uppsats ta reda på vilka likheter och olikheter som finns mellan Lars Levi Læstadius och Peter Wieselgren. Dessa två präster levde på 1800-talet, de var oerhört hängivna av att vilja bekämpa brännvinet som förstörde och skapade ett sånt elände för människorna.</p><p>Både Læstadius och Wieselgren ansåg att alkoholmissbruket måste angripas från roten för det var den som framförallt orsakade allt lidande hos människorna.</p><p>Læstadius ansåg att det moraliska fördärvet var orsaken till alla laster och för att komma åt det hela, så måste det lyftas upp på en högre front nämligen den kristna tron som ger människan större livskvalitet.</p><p>Wieselgren ansåg att spritmissbruket och okunnigheten hos människorna var orsaken till allt lidande, och att ett moralisk socialt saneringsarbete behövdes, för att komma åt det onda. Han tog kyrkorådet till hjälp och det infördes bland annat sträng kyrkotukt. Hjälpte inte förmaningarna, så blev den försumlige inkallad till kyrkorådet.</p><p>Læstadius och Wieselgrens livsuppgift blev att föra en kamp mot detta missbruk. De blev båda hatade, mordhotade och det väcktes åtal mot dem, men de lät sig inte skrämmas till tystnad, vare sig av överhet eller andra. De lyckades också med sin hårda kamp. De krävde absolut nykterhet när de bildade var för sig sin andra nykterhetsförening. Nykterhetsföreningar kom så att bildas på olika håll i landet och detta kom att betyda mycket för folkets moraliska och etiska fostran.</p>

<p>Mitt examensarbete handlar om vad barn tycker är viktigt för att ha det bra, hur barn har det idag och vad de har för framtidstro. Jag bestämde mitt ämne för examensarbetet efter att ha läst en mycket intressant bok, Hartman, S. (1986) <em>Barns tankar om livet</em>. Det är en bok som väcker tankar kring barn och livsfrågor, med många intressanta undersökningar om vad barnen tycker i viktiga frågor. Det var Hartmans undersökning om barns framtidstro som främst väckte mitt intresse. Enligt den undersökningen hade mer än hälften av barnen inga större förhoppningar inför framtiden. De trodde att jorden kommer att förstöras av krig och miljöförstöring. Jag började då fundera över hur det är möjligt för barn att utvecklas positivt i skolan om de inte har några förhoppningar om en bra framtid. Barn lever i nuet, men en positiv framtidssyn vore önskvärd med tanke på deras utveckling. Min erfarenhet efter att ha arbetat med barn på skolor i Malung är att barn i allmänhet har en ganska ljus syn på livet. Därför bestämde jag mig för att studera tidigare undersökningar om barns tankar om livet och deras syn på framtiden, Hartman, S. (1986) <em>Barns tankar om livet</em>, och Ladberg, G. & Torbiörnsson, A. (1997) <em>Barndom i förändringstider</em>, för att sedan göra en egen undersökning.</p><p>Min huvudfråga är: Vad är viktigt för barn idag och hur ser de på framtiden. Mitt syfte med arbetet har varit att dra egna slutsatser med hjälp av min egen undersökning, och jämföra dessa med tidigare undersökningar.</p> / Examensarbete på Grundskollärarprogrammet 1-7 ht 1999. Uppsatsförfattaren har senare bytt efternamn till Persson.

<p>Detta examensarbete handlar om vilka ramfaktorer som avgör hur undervisningen i skolan går till. Det utgår från verksamheten kring området sexualkunskap som nyligen behandlats i Skolverkets nationella kvalitetsgranskning 1999 <em>Arbetet mot mobbning och annan kränkande behandling</em> samt <em>Undervisningen om sex och samlevnad</em>, där Skolverket lyfte fram ett antal punkter som skolan måste arbeta mer kring.</p><p>Min undersökning utgår främst från sex intervjuer, två lärarstuderande samt fyra arbetande pedagoger och utifrån styrdokumenten Lgr 80, Lpo 94 samt Skolverkets rapport. Sexualundervisningen tar främst sin utgångspunkt i barnens frågor och de lokala målen. Ofta skapar pedagogen ett samtalsforum där det är just elevernas frågor som styr vad som tas upp. I det aktuella arbetslaget är relationen till ämnet gott, något som ansågs vara avgörande för framgången med verksamhetsområdet. De brister som finns inom sexualkunskapen är bland annat bristen på samverkan mellan lärare, styrningen från ledningsgrupp och rektor samt samverkan över ämnesgränserna.</p> / Examensarbete på Grundskollärarprogrammet 1-7 ht 2000.