<p>The purpose of this study is to describe and analyse the religious assimilation of the 17^th century Walloon minority in the mining district of Dannemora in the Swedish province of Uppland. After a general survey of religious conditions in the homeland of the Walloons and in Sweden, the Walloons' relation to the Church of Sweden is studied against the background of the more and more rigorous legislation. Their religious assimilation is analysed by investigating Calvinistic matters mentioned in the minutes and acts of the Cathedral chapter of Uppsala and marriages, baptisms and funerals recorded in the parish registers. Even if their religious assimilation was not total at the end of the 17^th century, most Walloons belonged to the Swedish Church.</p><p>Due to continued religious instruction, however, some of the 460 adults of the Walloons still adhered to Calvinism. Especially noted as Calvinists are the families Baudou and Dandenel.</p>

The thesis, The Return of Christian Gnosticism. An Investigation of the Theology of Ulf Ekman, is divided into two main sections. In the first section I address the question of what can be seen as characteristic of modern Gnosticism. This section also performs a preparatory function for the second section which contains the primary focus of the thesis, namely an analysis of Ulf Ekman’s theology and an investigation as to whether this theology can be regarded as a modern expression of Gnostic ideas. The first section of the thesis thus creates a platform which is later used to provide answers for the questions found in the second section. In the final chapter of the thesis I shall also relate Ekman’s theology more generally to a neo-Gnostic intellectual climate. In the second section of the thesis I investigate the extent to which Ekman’s theology, which is closely related to international, primarily American, religious movements, contains veins of Gnosticism. I discuss in the background of ideas behind the American religious movement’s theology. Kenyon is reckoned to be the American movement’s founder and he is considered Ekman’s most significant spiritual father. I also discuss briefly how Gnostic thinking has contributed in various ways to the ideas of romanticism. I return to this theme in the concluding chapter of the thesis where I reflect on Gnostic traditions and ideas, and their presence in our culture. Then I present Ekman’s main theological thoughts. The focal point of the thesis is to what extent Ulf Ekman’s theology can be viewed as an expression of Christian neo-Gnosticism. The comparison that I draw in this section between Ekman’s theology and modern Gnosticism is based on the “Gnostic grammar” formulated in the first section. This comparison lies on a structural level, that is to say I compare the extent to which the fundamental thought structures in Ekman’s theology agree with the term modern Gnosticism as used in this thesis. This analysis is conducted under headings such as view of humanity; faith; salvation and knowledge; the cosmos and the world; dualism. I then discuss the results of the analysis and pose the question as to whether Ekman’s theology can be seen as being a modern, Christian Gnostic theology. There then follows a reflection over Ekman’s Christian Gnostic grammar. In the concluding chapter, the return of Christian Gnosticism, I widen the perspective by relating Ekman’s thinking to other, more general, cultural examples of Gnosticism such as the film The Matrix and the philosophy of James Redfield. I also discuss the issue of whether Ulf Ekman’s theology can be viewed as an expression of secularisation, if by secularisation one means Christian convictions permeating culture to an ever decreasing extent. This chapter also makes even clearer the historical connections, and their importance for the understanding of Ekman’s theology.

Denna studie bygger på intervjuer med lärare och invandrarelever om hur de upplever sin situation i skolan när det gäller kulturmöten. Deras svar är ett litet urval av den mängd av erfarenhet som finns ute på de svenska skolorna. I denna uppsats har vi tänkt reflektera och diskutera kring de resultat vi redovisat i de olika kategorierna och hur detta arbete fördjupat våra kunskaper som pedagoger. Våra frågeställningar har varit: Vad har invandrarelever för uppfattning om den svenska skolan? Vilket förhållningssätt har lärarna till invandrarelever i den svenska skolan? / Examensarbete på Grundskollärarprogrammet 1-7 ht 1999.

Uppsatsen är en studie av religionsundervisningens förändring från 1955 fram till 1994. Med en diskursteoretisk ansats analyseras fem styrdokument och ett antal artiklar från denna tidsperiod. Artiklarna är hämtade från Lärarnas tidning och dess företrädare. Syftet är att tydliggöra objektivitetsbegreppets roll i förändringen och kampen om innebörden i en objektiv religionsundervisning. Analysen visar på tre positioner i debatten och en viss konflikt mellan två av dessa. Den visar också på stora förändringar i styrdokumenten. Objektivitetsbegreppets roll är centralt för hela studien och ett av resultaten visar att detta begrepp har ersatts av begreppen saklighet och allsidighet. Detta utbyte av begrepp påbörjades i och med Lgr 80. En slutsats av arbetet är att religionsundervisningen i den obligatoriska svenska skolan har gått från en tydlig kristendomscentrering till en demokratisk orientering där många religioner och livsåskådningar ges utrymme.

Uppsatsen består av en jämförande studie av Ulf Ekman, grundaren till församlingen Livets Ord och KG Hammar, f.d. ärkebiskop i Svenska kyrkan, sett ur ett perspektiv med gudsrelationen i centrum. Syftet var att finna hur gudsrelationen gör sig påmind i deras liv såväl i teori som i praktik och undersöka skillnaderna. För att nå uppsatsens syfte har jag använt mig av litteraturstudier. Undersökningen visade att Ekman och Hammar skiljer sig betydligt i sina sätt att resonera kring Gud. Hammar framför vikten av den egna erfarenhetens insikter, medan Ekman istället står i stark relation till vad bibelns ord och texter säger. När Hammar förespråkar dialog mellan människor tar istället Ekman avstånd från dialogen och menar att människor istället behöver omvända sig till Gud och se vad Jesus gjort för människan. Resultatet visar tydligt att deras gudsrelation i hög grad skiljer sig från varandra. Ekman menar att om alla följde ett och samma sätt skulle det underlätta för människan i samtliga situationer. Hammar anser att ett sådant resonemang inte leder till ett utrymme för tolerans, respekt, och människors förståelse för varandra kan därmed inte öka.

Five decades’ process of breaking more than four centuries of Church-State ties saw a major break-through at the stroke of the new millennium (the year 2000), with the implementation of legislative reforms aimed at giving the Church of Sweden a greater degree of liberty, while extending greater freedom to other religious communities in Sweden. Almost a decade after this historic legislation most stakeholders claim the impact of the reform has been significant. Indeed the decision to server Church-State ties for whatever purpose or reason, after such a long standing relation between the two, will by all means have implications for the Church that is separated, the State and the so called free churches and other religions in Sweden. Thus, this field study seeks to investigate the resultant impact of delimiting governmental power in the religious domain on the now autonomous church and the implications the separation has had for other “non-state churches” as well as the secularized state government in Sweden almost ten years after the reforms.

Abstract Syftet med uppsatsen är att undersöka vilken eller vilka orsaker till det första korståget som olika nutida författare framställer som de mest centrala samt att fundera över varför de olika författarna skiljer sig åt. De ta görs genom en litteraturstudie där fyra nutida författare används. Dessa författare är Christopher Tyerman, Andrew Wheatcroft, Dick Harrison och Sören Wibeck. Varje författare presenteras separat och de orsaker som han lägger fram som de mest centrala beskriv. Resultatet av denna uppsats visar att de orsaker som olika författare tar upp som de mest centrala bakom det först korståget skiljer sig åt beroende på hur författaren inriktat sin bok. De orsaker som togs upp av de fyra författarna var följande. Investiturstriden, Seldjukernas expansion, Al-Hakims härjningar, Peter Eremitens predikningar, svält och fattigdom i Europa samt befolkningens missnöje med att det var osäkert längs pilgrimslederna till paradisstaden Jerusalem.

”Det är länge sedan Sverige präglades av en enhetskultur med kyrkan mitt i byn och skolan strax intill. I dagens samhälle är spridningen stor mellan olika traditioner, livsstilar och värderingar”[1].  I detta samhälle, där en mångfald av etniska och kulturella traditioner är vanliga, skall religionskunskapen hjälpa oss att skapa förståelse och acceptans för hur andra människor tänker, handlar och väljer att leva sina liv. Det framgår tydligt i kursplanen för religionskunskap att eleverna förväntas kunna använda kunskapen de får i ämnet även utanför skolan, i sina vardagliga liv. De ska utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning utifrån dessa kunskaper. Skolan skall främja livslångt lärande.   I den här uppsatsen har jag, genom att låta 47 elever i årskurs 9 svara på en enkät om deras syn på religionskunskapsundervisningen, undersökt om undervisningen lever upp till kursplanens krav gällande att utveckla elevernas förmåga att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning. Jag har även undersökt om eleverna anser sig ha nytta av kunskapen de får i skolan och om de använder sig av den i sina vardagliga liv.   Att få tydliga och tillförlitliga svar visade sig svårare än jag trott och många av frågorna i enkäten skulle behöva kompletteras med följdfrågor för att ge ett tydligare resultat. Eftersom undersökningen enbart utfördes på en skola kan den inte ses som generaliserbar för resten av landet. Den bör istället ses som början för vidare forskning där undersökningar på fler skolor kan analyseras och en jämförelse mellan skillnader och likheter göras.   Min undersökning visade att många elever använder sig av kunskapen de får i undervisningen i sina vardagliga liv utanför skolan. Trots detta är många av dem osäkra på om de kommer att ha någon användning av religionskunskapen i bearbetning av livsfrågor i framtiden. För att livslångt lärande ska kunna uppfyllas behöver eleverna ges tid och redskap för att lära sig analysera olika frågor och sedan göra ett personligt ställningstagande. På grund av undersökningens resultat ställer jag mig frågande till om skolan verkligen förser eleverna med detta. [1] Förordet i Livstolkning och värdegrund (2000) s. 5

Syftet med denna uppsats är att få en bild av och förståelseför hur ideella föreningar kan bidra till integration. Detta har skett genom enfallstudie av två olika organisationer och deras verksamhet. Metoden somanvänts är kvalitativa semistrukturerade intervjuer med personal från dessaorganisationer kompletterat med deltagande observation. Analysen har gjortsutifrån Jose Alberto Diaz integrationsteori. Resultaten visar att de ideellaorganisationerna bidrar till integration på flera sätt, främst genomspråkundervisning som fyller en särskild funktion då den till stor del riktasmot grupper som inte kan ta del av kommunens undervisning via SFI. Även genom att bidra till inträde i arbetslivet och möjliggörande av informella socialakontakter mellan svenskar och invandrare bidrar organisationerna till integ­ration,samt genom att bidra till förståelse och kunskap om den svenska kulturen ochdet svenska samhällsystemet.

Fulltrogne – gudomlig vänskap. En undersökning om asatroendes relation till gudarna. C-uppsats i Religionsvetenskap med intiktning Kultur och identitet. Högskolan i Gävle, 2011.   Denna uppsatssyfte är inte att berätta om en stereotyp, oföränderlig bild av asagudadyrkanfrån vikingatiden, utan visa en nutida, levande bild. Att göra samtida asatroendes röster hörda, om deras relation till gudarna Oden, Tor, Freja, Hel,Tyr med flera. Att reda ut begreppet fulltrogne hos en modern asatroende.   Begreppet fulltrogen i ett moderntpersektiv är ett sätt att kommuniceramed ett ansiktslöst och obegränsat väsen. Det är en vänskapsrelation mellanliten begränsad människa och en gränslös gudom. Och ett sätt att komma närmare gudomen. Den troende kan söka svar, styrka och visdom hos sin fulltrogna och det är den gudom de i första handvänder sig till. En fulltrogen kan vara en gudom, enjätte, ett vidunder, ett djur eller ett naturväsen. En troende kan ha en ellerflera fulltrogna och vem som är ens fulltrogna kan skifta i och med livetsvändningar. Det finns olika sätt att möta sin fulltrogna på men den fulltrogna inte är obligatorisk i gudsbilden för en asatroende.   Sökord: fulltrogne, fulltrohet, fulltrúi, ástvinr, asatro, fornsed, trúa, norrön, nyasadyrkan