Detta är en examensuppsats som vill ta upp ungdomars religiositet och hur den ser ut idag. Undersökningen är baserad på en tidigare doktorsavhandling om tro som publicerades 1987. Inte bara finns det en tidsrymd på 20 år sedan förra enkäten, även andra skillnader står att finna i undersökningsgrupperna. I den tidigare undersökningen ingick fyra grupper, de politiska, de religiösa, de vuxenstuderande och pensionärerna. Denna undersökning baserar sig i sin tur på den initiala undersökningen, utförd 1984, på ett antal gymnasieklasser. I min undersökning ingick 122 högstadielever i åldrarna 13 – 15 år. Dock har jag haft en tanke med att använda samma frågor som i den tidigare studien, detta är för att kunna jämföra svaren utan att ta direkt notis om att grupperna inte nödvändigtvis är, i egentlig mening, jämförbara. I frågeställningarna finns sex frågor som är identiska med den förra studien och två nytillkommna frågor. Rent generellt kan väl sägas att svaren inte differentierar så mycket med varandra i de första sex frågorna, man kan dra paralleller med exempelvis vuxenstuderande för tjugo år sedan och högstadielever av idag. Däremot inte alls med gruppen religiösa som hade en procentsats av 70 procent som kallade sig bekännande kristna. Det går att göra jämförelser med gymnasieklasserna 1984 och dagens högstadieungdomar. Båda grupperna förstod inte frågorna, ville inte reflektera närmare utan gjorde en ståndpunkt till sin egen utan att egentligen vilja tänka efter på djupet. De blev istället mest förvirrade och ville avsluta enkätillfället snarast möjligt, samma fenomen uppstod med 24 års intervall. Dock finns det ett annat sprängstoff i de två nytillkomna frågorna som jag själv har formulerat. “Tycker du att 10 Guds bud är vettiga regler för dig i vardagen” blev något av en vattendelare. Detta då en majoritet av de tillfrågade ungdomarna påstod sig aldrig ha hört talas om dessa bud. När de väl fick se dem i en bilaga till min enkät var faktiskt närmare 50 procent positivt inställda till dessa bud. Det var faktiskt anmärkningsvärt att notera att dessa elever aldrig hade blivit informerade om de Guds bud som exempelvis påverkat vår tids brottslagstiftning. Den andra frågan “Hur ofta besöker du kyrkan ?” gav vid handen att en överväldigande majoritet av de 122 tillfrågade eleverna endast besökte ett kyrkorum några få gånger per år. Någonstans så pekar mina resultat i samma riktning som tidigare funnits i undersökningar om ungdomars tro. Visst finns funderingarna där men de kan kanaliseras i andra riktningar i dag än vad som var fallet för exempelvis 20 år sedan.

Utifrån en genomgång av den religionshistoriska litteraturen har följande framkommit: • Muhammed framställs som en genomärlig person som trodde starkt på sina andliga och religiösa upplevelser. Han var samtidigt bekant med de religiösa och politiska omständigheter som rådde i dåtidens Arabien. I staden Medina märks mer hans politiska egenskaper och han lyckas med sin skicklighet bilda ett nytt samhälle och åstadkomma en stor förändring i stora delen av Arabien under sina levnadsår. • Han beskrivs både som en religiös och politisk person. Det sägs också att på den tiden spelade religion och religiositet en viktig roll både i de stora imperiernas statsförvaltning och i enskilda människors liv. • Muhammeds liv beskrivs i två perioder. I den ena beskrivs han som en intensiv religiös och andlig person i staden Mecka medan i den andra beskrivs han mera som en politisk och skicklig härförare i staden Medina. Utifrån de genomförda intervjuerna har följande framkommit: • Muhammed anses vara en vanlig människa som valdes av Gud för att visa den rätta vägen för människorna. Muhammed beskrivs som en lugn, vänlig, faderlig och barmhärtig person. • Mina intervjupersoner tycker att vi människor lätt kan göra fel och synda medan Gud via sitt sändebud (Muhammed) hjälper oss att hitta den rätta vägen. • Man anser att Muhammed brukade lösa sina konflikter med andra på fredliga sätt. Idag glömmer en del muslimer den mjuka, vänliga, fredliga sidan av islam i Koranen och i Muhammeds sunna. • Bilden av Muhammed präglas av deras uppväxtmiljö, Koranen, Muhammeds sunna och haditherna.

Mitt syfte med detta arbete har varit att försöka ge en beskrivning över vilken relation den konverterade muslimen i Sverige har till Koranen. Jag har valt att försöka belysa detta genom frågeställningen: Hur tillgodogör sig konverterade muslimer i Sverige Koranen? Arbetet är en kvalitativ fallstudie där jag genom fyra djupintervjuer på ett så brett vis jag förmått försökt omfamna de olika uttryck som relationen tar sig. Intervjuerna redovisas som referat i berättande form, och de föregås av en översiktlig beskrivning av Koranen. Arbetet avslutas med en utvärderingsdiskussion där jag konstaterar att arbetet är ofullständigt då jag ej kunnat belysa den företeelse som frågeställning avser på ett begreppsligt vis. Slutligen så redogör jag för en möjlig fortsättning.

I det norsk-isländska skaldespråket kan Hel ha tre olika betydelser: ett dödsrike, en gudinna eller "att dö". Tvetydigheten i användandet finns på flera håll i de skriftliga källorna. Tidigare forskning har bland annat tolkat Helföreställningen som en metafor för döden eller en förkristen straffort. Hel har dock nästan alltid studerats i jämförelse med andra gudinnor eller hinsidesföreställningar. Denna undersökning sätter därför fokus på Hel i hopp om att få fram en djupare förståelse för föreställningen. Snorre Sturlason är en viktig källa och han beskriver Hel som dotter till Loke samt syster till Midgårdsormen och Fenrisulven. Detta placerar henne i jättarnas sfär och det kosmiska dramat där gudar och jättar dödar varandra i samband med Ragnarök. Snorres beskrivning av Hel är knepig att förlita sig på då vissa delar som till exempel Nifelheim verkar vara hans eget påfund och andra delar verkar vara influerade av samtidens kristna lära. Skaldedikter bekräftar dock stora delar av Hels familjära tillhörighet. Flera skaldedikter ger också bilden av en verklig föreställning kring det mytiska väsendet Hel. Kanske beror det på att olika människor hade olika sätt att betrakta Hel. Där vissa såg en metafor för döden kunde andra se en verklig härskarinna eller dödsrike. Det kan också vara så att Hel hade en djupare betydelse som den död alla människor måste möta, ett individuellt Ragnarök man hade ambivalenta känslor inför. Vissa forskares tolkning av Hel som enbart en straffort grundas mycket på källor med kristen påverkan eller till fall där föreställning även kan kopplas till dödsrikena Valhall och graven. Bilden av Hel i källorna visar snarare en plats för både mörker och paradis, kanske att härskarinnan dömde var de döda skulle fortsätta sin hinsides tillvaro. Bland materialet från gravar kan inga exakta föreställningar om Hel tydas. Intressant är dock hästar som rustades med isbroddar och kvinnogravar som innehöll slädar. De antyder en resa neråt och norrut på vinterväglag, den riktning myterna beskriver att man reser för att komma till Hel. De gotländska bildstenarna är en arkeologisk källa med mytiskt bildmaterial som oftast kopplas till Valhall både genom sin form och bildscenerna. I båda fallen har denna undersökning visat att stenarnas form och vissa bilder kan illustrera Helgrindar och andra element ur myter förknippade med Hel.

Vårt syfte med uppsatsen är att göra en jämförelse av synen på mission mellan tre samfund som är etablerade och tre nya religiösa rörelser. Samfunden vi valt att studera är Evangeliska frikyrkan, Pingstkyrkan, Svenska missionskyrkan, Mormonerna, Livets Ord och Jehovas vittnen. Det etablerade samfunden • Det man ser är att inom de etablerade samfunden så för alla ut evangeliet. Alla delar samma vision genom att följa det som står i Bibeln. • Inom de etablerade ser man att de har en gemensam helhetssyn på världen, människan och på Kristi uppdrag. • De etablerade samfunden följer samma grundprinciper och missionen bedrivs med kärlekens styrka. Genom missionen bär man vittnesbörd om Kristus. • Hur man missionerar är väldigt lika mellan det etablerade samfunden. Man använder sig av den nya tekniken för att nå ut med sitt budskap. Som radio, internet, satellit och teve. De nya religiösa samfunden • Inom de nyreligiösa samfunden eftersträvar man också att nå ut med evangeliet och kunskap men metoderna kan skilja sig åt. • De nyreligiösa samfundens grundprinciper för att bedriva mission är snarlika de etablerade samfundens. Förutom Mormonerna som betonar Joseph Smiths uppenbarelser. • Hur man missionerar inom de nya religiösa samfunden varierar. Tar man Jehovas Vittnen så är det deras kall att vara ute och knacka dörr, de använder sig inte av den nya tekniken på det sätt som Mormonerna och Livets Ord gör. De vill använda samma metod som Jesus själv använde. Gemensamt för alla samfunden • Missionen anses som en förutsättning för samfundens fortlevnad. Missioner är det absolut det viktigaste för samfunden. Det beror på att alla följer Guds vilja som det står så tydligt i missionsbefallningen. • Kvinnorna har alltid haft en central roll i samfundens missionsverksamhet • Samfunden har en drivkraft att göra gott för människor. Det är intressant att notera hur viktig kvinnorna varit för samfundens utvecklig. Att det fanns så många eldsjälar som kämpade på tack vare sin starka kallelse att följa Gud. Trots att förhållanden ibland var mindre gynnsamma för deras hälsa. Det vi upplever är att Jehovas Vittnen är ett mer slutet samfund som hela tiden är beroende av sitt huvudorgan. I alla de övriga samfunden finns en möjlighet att påverka ledningens beslut. Om församlingen anser att missionen är viktig inom ett visst område och inte ledningen kan församlingen få ledningen att ändra sitt beslut. Det är vanligt att olika församlingar inom samma samfund hjälps åt i missionsarbetet. Tar man Pingstkyrkan i Gävle som ett exempel så hjälper andra Pingstkyrkor till med att sponsra deras missionär. Sedan sponsrar Pingstkyrkan i Gävle en av de andra församlingarnas missionärer.

Mitt examensarbete handlar om vad barn tycker är viktigt för att ha det bra, hur barn har det idag och vad de har för framtidstro. Jag bestämde mitt ämne för examensarbetet efter att ha läst en mycket intressant bok, Hartman, S. (1986) Barns tankar om livet. Det är en bok som väcker tankar kring barn och livsfrågor, med många intressanta undersökningar om vad barnen tycker i viktiga frågor. Det var Hartmans undersökning om barns framtidstro som främst väckte mitt intresse. Enligt den undersökningen hade mer än hälften av barnen inga större förhoppningar inför framtiden. De trodde att jorden kommer att förstöras av krig och miljöförstöring. Jag började då fundera över hur det är möjligt för barn att utvecklas positivt i skolan om de inte har några förhoppningar om en bra framtid. Barn lever i nuet, men en positiv framtidssyn vore önskvärd med tanke på deras utveckling. Min erfarenhet efter att ha arbetat med barn på skolor i Malung är att barn i allmänhet har en ganska ljus syn på livet. Därför bestämde jag mig för att studera tidigare undersökningar om barns tankar om livet och deras syn på framtiden, Hartman, S. (1986) Barns tankar om livet, och Ladberg, G. & Torbiörnsson, A. (1997) Barndom i förändringstider, för att sedan göra en egen undersökning. Min huvudfråga är: Vad är viktigt för barn idag och hur ser de på framtiden. Mitt syfte med arbetet har varit att dra egna slutsatser med hjälp av min egen undersökning, och jämföra dessa med tidigare undersökningar. / Examensarbete på Grundskollärarprogrammet 1-7 ht 1999. Uppsatsförfattaren har senare bytt efternamn till Persson.

Religionsämnets utformning har sedan 1950-60-talet varit en del av en större politisk debatt i Sverige. Dagens kursplan för kursen Religionskunskap A på gymnasiet visar att eleverna både skall studera religioner och (icke-religiösa) livsåskådningar. Syftet med denna uppsats är att undersöka vilket utrymme livsåskådningar har i några läromedel, samt hur livsåskådningarna beskrivs och vilken typ av kunskap om dessa som förmedlas. Min hypotes är att livsåskådningar är underordnade religioner i de läromedel jag granskat. Definitionen av begreppet livsåskådning hämtas från Anders Jeffner. Forskningsläget visar att det bedrivits lite forskning om livsåskådningar i läromedel. Metoden har jag själv skapat med inspiration från Kjell Härenstam. Analysen av kunskapssynen har sin utgångspunkt från Härenstam och är uppdelad i den hermeneutiska och den positivistiska kunskapssynen. Resultatet visar att livsåskådningar är underordnade religioner i samtliga läromedel, samt att beskrivningen av livsåskådningar i samtliga läromedel utom Relief bygger på den positivistiska kunskapssynen. ”Helheten” som finns när författarna beskriver kristendomen saknas vid beskrivningen av livsåskådningar, eleverna får i de läromedel jag granskat bara en fragmentarisk bild av livsåskådningarna. Detta trots att samtliga författare gör skillnad på begreppen religion och livsåskådning. Trots att kursplanerna idag inbjuder till en icke-konventionell religionsundervisning, så tar inte läromedel som används i dagens gymnasieskola den möjligheten.

Detta är en studie om diakonin i Sverige. Syftet med denna studie är att söka svar på vad diakoni är. Vilka diakonernas arbetsuppgifter är? Vilka positiva och negativa sidor som detta ämbete för med sig? Samt vilken roll och betydelse de har i och för samhället. Dessutom tar jag reda på om det är ett arbete som ses som ett kall. Jag utgår ifrån litteratur där diakoner själva nedskriver vad diakoni innebär. Vidare har jag arbetat med intervjuer och en undersökning. Två diakoner har fått ge sina synvinklar av detta arbetsområde som vanligtvis är kvinnodominerat. Lotta Säfström, chef för det diakonala arbetet vid Stora Sköndals-institutet har i en intervju gett sin syn på diakoni. Vidare har jag gjort en undersökning i en grupp som får representera allmänheten. Denna undersökning ska ge en bild av den allmänna kännedomen om vad diakoni handlar om. För att få ett grepp om vilka områden diakonin omfattar tar jag därför tidigt upp en del diakonala begrepp. Undersökningen av den allmänna kännedomen om diakoni följs av en kortare historik och därefter följer jag diakonin framåt i tiden. Därefter redovisas intervjuerna med högst aktuell fakta om dagens diakonala arbete och diakonernas situation. Att diakoni kan vara så enkelt och också pågår kontinuerligt runt och mitt ibland oss i vårt samhälle, är ett av studiens konstateranden. Utifrån en kristen syn handlar diakonerna för att hjälpa och bistå sina medmänniskor med utgångspunkt i dessas behov. Därmed ges förklaringen till att diakonernas arbete är under förändring i takt med de behov som uppstår hos medmänniskorna, till vilka vi alla räknas. Det visar sig också vara så att diakonin får ta vid när samhällets resurser inte räcker till. Genom undersökningen och intervjuerna visar det sig att den allmänna kännedomen rörande diakoni är mycket liten. En avslutning med diskussion och sammanfattning avrundar studien. Som läsare av denna studie ska man som okunnig på detta område få en klar och berättande bild, vilket bör ge en grundläggande inblick i det diakonala arbetet i vårt land.

Konflikter i forna Jugoslavien har varit föremål för stor uppmärksamhet under det sista årtiondet. Kriget har väckt förvirring och hat. Inbördeskriget i Bosnien kan nog sägas vara ett av de mest brutala som någonsin ägt rum. Civilbefolkningen har i högsta grad drabbats i form av folkmord och etnisk rensning. För varje dag som går blir döden, misshandel, våldtäkt, tortyr och koncentrationsläger alltmer väldokumenterade i Bosnien. Som förklaring till kriget talas ibland om sekelgammalt hat som efter socialismens fall har brutit fram med full kraft, eller om aldrig helt läkta sår efter andra världskriget. Men bevisen pekar mot planerade folkmord på bosniska muslimer och kroater. Ingen skulle vara så naiv att tro att förbrytelser som de i Jugoslavien aldrig kommer att ske igen. Många söker förklaringar till grymheterna under krigen i forna Jugoslavien. Verkligheten är inte så enkel och därför är det viktigt att inte dela in den i rätt och fel, utan att förstå sammanhanget. Klar bild bakom krigets mörka murar och förvirring är den frågan som ska undersökas närmare i denna uppsats. Syftet med uppsatsen är att ge en historisk förklaring till kriget och att se om orsaken till kriget var religiös. Man kan inte utesluta ett samband mellan grymheterna under krigen och hur människor mått.

Syftet med min studie har varit att se i vilken mån och utsträckning Livets Ord och pingströrelsen överensstämmer med de kännetecken som kan liknas vid uppställda sektkaraktärer. Som teori har jag använt sociologen Bryan Wilsons beskrivning av religiösa sekter. Med utgångspunkt i de intervjuer jag gjort, rörelsernas hemsidor och genom att delta på ett av mötena hämtade jag material till min C-uppsats. Resultatet visar på att det finns drag av de kriterier Wilson uppställt, men inte i alla av de intervjuades församlingar. När det gäller det kriterier om uppställda krav eller prov för medlemskap, fann jag stor likhet i en av rörelserna. Alla församlingarna har frivilligt medlemskap men skiljer sig ifråga om huruvida rörelsen avvisar sökande. Även när det gäller uteslutning så fanns det församlingar som utövade det eller där man krävde att individen skulle bekänna eller bättra sig. Det fanns inga anspråk på professionell skolning när det gäller pastorn och man utövade alla troendes lekmannaskap. I de församlingar jag intervjuade deltar alla i att sprida evangeliet och man utför till viss del själavård i församlingen. De flesta intervjuade hade valt församlingen eftersom den kändes spontan och "levande". Två av församlingarna kom till efter en uppenbarelse och skulle kunna ses som den ideologiska motivering som kännetecknar uppkomsten av sekter. Livets Ords rörelsers pastorer framstod som auktoritära, och verkade ha anspråk på att ha auktorisation ovanifrån. Det finns också till viss del synen på att vara utsedd, de visioner som leder en av församlingarna anses komma från uppenbarelser eller tilltal från Gud. När det gäller fientlighet till samhället eller staten framkom i alla intervjuerna att man på ett eller annat vis hade konflikt med samhället, staten och lagstiftningen. Kritik har också riktats från andra samfunds teologer när det gäller den lära en av rörelserna har, de anser att de undervisar villoläror och att de ställer sig över skriften. Det personliga engagemanget i församlingen visade sig vara stort bland så gott som alla de intervjuade. Tre av de intervjuade arbetade eller hade uppdrag i församlingen så de betraktade sig inte som något genomsnitt. Det var endast i en av rörelserna som uppmaningar fanns på hur ofta medlemmarna skulle delta i församlingens aktiviteter. Det framkom även att man tyckte engagemanget i församlingen inte skilde sig från de engagemang som ofta krävs vid andra åtagande i samhället. I den typologi som Wilson uppställt, kan kännetecken som Livets Ord och pingströrelsen, speglat utifrån mina intervjuer, ha likhet med omvändelsesekten eller den konversionistiska sekten.