• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 1047
  • 83
  • 3
  • 2
  • 1
  • 1
  • Tagged with
  • 1138
  • 1138
  • 1109
  • 1109
  • 879
  • 879
  • 283
  • 239
  • 216
  • 214
  • 205
  • 177
  • 176
  • 174
  • 171
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
271

Möte mellan världar : religionens yttre och inre dimension: livsfrågor ur elevperspektiv: ett religionsdidaktiskt examensarbete

Larsson, Lena, von Zweigbergk, Inger January 2003 (has links)
<p>Att leva är att befinna sig i olika världar. Samtidigt som vi lever med vår inre världsbild, är vi också en del av en hel omvärld. ”Möte mellan världar”, är ett arbete som berör dessa båda dimensioner. Då vår postmoderna tid bl.a. kännetecknas av att vi ställer oss frågor om framtiden, utgör temat livsfrågor i dag ett aktuellt ämne. För att möta framtiden är dock kunskap om vårt eget ursprung nödvändigt, då det förflutna alltid finns närvarande, liksom nuet och framtiden. Då livsfrågor inte är något avskilt från samhället i övrigt, har vi valt att studera temat religion/livsfrågor från två olika plan. Förutom individperspektivet har vi närmat oss temat religion/livsfrågor från ett samhällsplan, där bl. a. en översikt ges över hur religionens roll för människor förändrats över tid. Trots att många av de frågor vi människor ställer, inte är möjliga att vetenskapligt utforska, bidrar de till kunskap och vägledning i livet. Som blivande lärare har syftet med undersökningen varit att synliggöra elevers livsåskådning. Arbetets empiriska undersökning består av en samling individuellt skrivna texter av ungdomar i årskurs 8. Texterna ger oss inblick i vad eleverna tror eller antar om såväl världen, livet, döden, gud och människor. Sammanfattningsvis visar texterna på det intresse och behov som de facto finns att få uttrycka sig kring såväl ”de stora frågorna” som de av mer vardaglig karaktär.</p>
272

Jeanne d'Arcs kanonisation : en kyrkopolitisk strategi eller skapandet av en nationell symbol

Ringbom, Jakob January 2009 (has links)
<p>The following essay is named <em>The canonization of Joan of Arc, a Church political strategy or the creation of a national symbol? </em>Joan of Arc, the French heroine of the Hundred Years War, was canonized as late as 1920, in a process that began already in 1869. In the following essay I am trying to work out if this canonization is a work of the Vatican in order to gain popularity in France after the breakup with the state in 1905. The Catholic Church had, since the French Revolution, faced difficulties withstanding its position of power in the presence of the upcoming Secularism and Liberalism and their growing public support. The Catholic Church had been fighting for its members and at the same time fighting the new ideas of Socialism, Communism and Liberalism. Due to the lack of direct sources as well as the inability of being able to retrieve them I have used a variety of sources and documents. By using different history books and documents regarding the actual canonization of Joan of Arc and the Roman Catholic Church, I have been able to retrieve the information needed to answer my three folded question. The main question regarding the political strategy was as my hypothesis says, true, as far as this work concerns.</p><p>Joan of Arc’s case was not in a starting phase initiated by the Vatican but instead by a liberal bishop in France but as the case continued my result showed that the Vatican saw a chance to gain not just the trust of its members, but also a chance to strengthen its bounds to the French state. The reason that it took more than five hundred years (after Joans death) to canonize her is probably that nationalism with all its meaning was developed and used in a wider sense during the late 19th century. This ”back to the roots” philosophy made the pressure to canonize her more vivid and at last, after the First World War, she became the national saint that France forever longed for.</p> / En artikel baserad på denna uppsats har senare publicerats i Gusem: Gutilandorum Universitas Scholarium et Magistrorum: tidskrift för Högskolan på Gotlands historiska förening, Årgång 1 (2009): nr 1.
273

Järvsö nya kyrka 1837 : vad är myt och vad är verklighet?: en fenomenografisk tolkning av Järvsö kyrkas myter ur ett sociologiskt perspektiv

Åkerström, Helena January 2000 (has links)
<p>Min uppsats kommer att behandla mytens betydelse för historieskrivningen av Järvsö nya kyrkas byggnation och valet av byggnadsplats. Den största vikten kommer jag att lägga vid frågan om vad som är myt och vad som är verklighet. Målet är att försöka få en förståelse för vikten av myten i denna fråga. Arbetet är uppdelat i fyra delar som behandlar:</p><p><em>Skrönorna</em> - Här återger jag några av de mest intressanta skrönorna om Järvsö kyrka och dess uppkomst samt diskuterar vad innebörden av dessa kan tänkas vara.</p><p><em>Den förkristna kultplatsens betydelse för den nya kyrkan</em> - är helt enkelt en kort beskrivning av hur man tror att det kan ha varit innan kristendomen gjorde sitt inträde i trakten, samt en diskussion av de olika berättelserna och antagandena man gjort. Vad kan vara verklig historia och vad är berättelser från det förgångna?</p><p><em>Samhällsförändringar vid tiden för kyrkans byggnation</em> - Hur fungerade samhället och vad var man influerad av? Vilka tankegångar var det som man hade samt en diskussion om detta?</p><p><em>Hur ser man på kyrkan i dag? </em>- Vad berättar kyrkan för de boende och de som är besökande i Järvsö idag? Här tar jag upp de reflektioner som kommer både från mig personligen, som inflyttad Järvsöbo, och röster utifrån samt diskuterar varför man uppfattar kyrkan på ett speciellt sätt.</p><p>Som avslutning på hela arbetet gör jag med hjälp av egna tankar och reflektioner en syntes av materialet för att kunna ge en tänkbar tolkning av den av skrönor fyllda historien kring Järvsö kyrka.</p>
274

Antisemitism bland araber och muslimer i Sverige : en diskursanalys av debatten efter rapporten ”Det förnekade hatet”

Björn, Fredde January 2007 (has links)
<p>Mattias Gardell hävdade att Tossavainens rapport <em>Det förnekade hatet</em> var byggd på ovetenskapliga grunder och därför inte skulle klara en källkritisk granskning. Bland annat menade han att rapporten tappade i trovärdighet eftersom den saknade förstahandskällor och istället bara innehöll intervjuer med lärare och föreläsare som arbetar på invandrartäta skolor i några svenska storstadsförorter.</p><p>Mikael Tossavainen och flera med honom menade att det i dagens Sverige är svårt, för att inte säga omöjligt, att prata öppet om judefientlighet. Speciellt gäller detta den nya form av antisemitism som Tossavainen menar växer fram bland grupper av arabiska och muslimska invandrare i Sverige. Samtidigt som Gardell pekade på rapportens brister, det vill säga avsaknaden av förstahandskällor, verkade han under inga som helst omständigheter vilja inse att antisemitism kan existera i de utpekade grupperna. Meningsskiljaktigheterna mellan Mattias Gardell och Mikael Tossavainen gav upphov till en tämligen oreflekterad diskurs.</p><p>Syftet med denna uppsats är att skildra den diskurs som följde Mikael Tossavainens rapport och att försöka reda ut huruvida antisemitism existerar bland araber och muslimer i dagens Sverige.</p>
275

Ithna Ashery – en del av islam : en fenomenografisk jämförande studie av Ithna Ashery i Iran och Sverige

Andersson, Jan-Eric January 2001 (has links)
<p>Mina slutsatser i mitt arbete är att rollen som finns inom Ithna Ashery inte är homogeniserad när man jämför olika individers subjektiva upplevelse av fenomenet. Däremot om man tittar på en metanivå så kan deras roll se tämligen lika ut. Men på individnivå, som detta arbete försökt behandla, så är den subjektiva upplevelsen av rollerna olika. Det som till stor grad påverkar den subjektiva upplevelse av rollen är sådana saker som den omgivande kontexten i samhället. Men även de mål den enskilda individen har med sin roll när det gäller framtiden för individen. Det kan till exempel vara att skapa sig en dräglig tillvaro i en kommande framtid. Det religiösa motivet kan således vara sekundärt när det gäller individens val av det religiösa yrket.</p><p>En annan slutsats är att det i viss mån krävs mer av en religiös ledare inom Ithna Ashery i Sverige för att följa den utstakade teologiska vägen än för en religiös representant i Iran. Detta kan även gälla för den enskilda församlingsmedlemmen, då samhället i Sverige är sekulariserat. Konsekvensen blir att den religiösa ledaren i Sverige får uppta tid med att förklara vad som är exempelvis tillåten mat (halal) utifrån de religiösa föreskrifter som finns i koranen. Arbetet med att förklara för en församlingsmedlem vad som är tillåtet respektive förbjudet behöver inte en representant för Ithna Ashery i Iran lägga så mycket tid på. Det är för att hela den omgivande kontexten för religionsutövaren i Iran redan är anpassad och styrd av vad som är det rätta livet enligt Islam.</p>
276

Talibanerna och sharia lagstiftningen

Hägg, Helena January 2002 (has links)
<p>På hösten 1996 tog talibanerna makten i Afghanistan. Till en början hyllades de som hjältar av många eftersom de skapade ordning i landet och utrotade mer eller mindre all kriminalitet som under åren efter Sovjets ockupation ökat dramatiskt. Ganska snart började talibanerna införa regler och förordningar där de bland annat förbjöd musik, dans, drakflygning och andra nöjen. De beordrade männen att odla sitt skägg och kvinnorna att gömma sig bakom en burqa om de måste ut på gatorna, helst skulle de hålla sig hemma och inte visa sig bland folk. För de många afghaner som levt ett modernt liv med jeans, gympaskor, hitmusik och västerländska videofilmer blev talibanernas maktövertagande en chock. Latifa var 16 år när talibanerna intog Kabul. Tidigare levde hon som vilken 16-åring som helst. Hon brukade jogga på mornarna, gick i skolan och hade många vänner. För henne förändrades livet från frihet till fängelse. Männen beordrades klippa sitt hår och låta sitt skägg växa. Den som hade dålig skäggväxt eller för långt hår riskerade att bli straffad av sedlighetsministeriets poliser. Idrottsarrangemang byttes ut mot avrättningar och all form av kulturella yttringar bannlystes. Afghanistan skulle bli ett strikt muslimskt land med de strängaste och mest extrema sharialagar som världen skådat.</p><p>Den här uppsatsen belyser talibanernas tolkning av sharialagstiftningen kontra Koranen samt jämför med andra muslimska samhällens sätt att tolka sharia.</p>
277

Amish : drömmarnas utopi?

Olofsson, Joanna January 2001 (has links)
<p>Denna C-uppsats är en deskriptiv studie av Amishfolket. Uppsatsens syfte är att ge läsaren en ingående beskrivning av Amish. Eftersom Amish består av många olika grupperingar är det, Old Order Amish, det vill säga den ursprungliga och mest konservativa gruppen som jag valt att studera. Jag refererar till den i uppsatsen under benämningen Amish. Frågeställningen som jag har arbetat efter är om livet som Amish är drömmarnas utopi. Informationen har samlats in via böcker skrivna av erkända Amishkunnare men även genom artiklar i ämnet. Internet har använts för att hämta hem bilder till uppsatsen. Uppsatsens slutsatser handlar i stort om att Amish har ett helt annat sätt att leva än vad vi har. Det är därför svårt att ge ett direkt svar på frågeställningen. Det är upp till varje läsare att själv bilda sig en egen uppfattning om Amish. Uppsatsen knyts samman med diskussioner, både löpande i texten och i en separat rubrik mot slutet.</p> / Uppsatsförfattaren har senare bytt efternamn till "Rönnlund".
278

Religion och demokrati i Sydafrika och i Sverige : en jämförelse mellan Lpo 94 och Revised National Curriculum Statement for Schools (Grades R-9)

Lindgren, Johanna January 2003 (has links)
<p>Detta är en komparativ uppsats som beskriver likheter och skillnader mellan Sydafrikas läroplan, Revised National Curriculum Statement for Schools (Grades R-9), Svenska läroplanen Lpo 94 och kursplanen i religion.</p><p>Hur en läroplan utformas beror mycket på landets historia. Att Sydafrika har haft mycket problem med exempelvis apartheid speglas också i läroplanen. Demokrati är något som tycks vara mycket viktigt för den sydafrikanska skolan. I Sverige har vi haft demokrati relativt länge, och det verkar nästan som att vi börjar ta detta för givet. Hur stort utrymme demokratin tar i läroplanerna och kursplanen i religion är en av sakerna jag tar upp i denna uppsats.</p><p>Jag jämför också hur man beskriver religionsämnet i respektive läroplan/kursplan. I Sverige är religion ett eget ämne inom samhällsorienterade ämnen. I Sydafrika finns inget uttalat religionsämne, men detta betyder inte att man inte undervisar om religion i Sydafrika.</p><p>Jag diskuterar också hur pass objektiv den svenska läroplanen verkligen är. Får eleverna verkligen en objektiv syn på religion, trots att den största delen av religionsundervisningen går åt till kristendom, judendom och islam?</p> / Uppsatsförfattaren har tidigare burit efternamnet "Schultz".
279

Att brinna för ämnet : en studie av hur lärarens religiositet påverkar dennes undervisning i de fem världsreligionerna

Morales, Leonel January 2007 (has links)
<p>Ämnet religionskunskap har genomgått en omfattande förändring från den tiden då det kallades kristendomskunskap. Skolan skall idag verka på ett icke-konfessionellt vis. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur lärarens religiositet påverkar denne i undervisningen av de fem världsreligionerna.</p><p>För att besvara denna fråga har jag begagnat mig av en enkätundersökning som kommer att ligga till grund för fördjupande intervjuseminarier kring frågan. Sammanfattningsvis påvisar både enkätundersökningen samt intervjuseminarierna att eleverna som deltagit i undersökningen anser att lärarens religiositet inverkar på undervisningen av de fem världsreligionerna.</p><p>De anser att om läraren lyckas använde sin religiositet för att skapa engagemang för ämnet leder detta till att religiositeten har en positiv inverkan på undervisningen. Om läraren däremot söker influera elever för att övertyga dem om sanningen i dennes egen religiösa åskådning anser de att detta påverkar undervisningen på ett negativt vis.</p>
280

ETT + ETT + ETT = ETT : en förundersökning om gudsbilden bland vuxenstuderande vid Mjölby Komvux

Trosell, Anna January 2005 (has links)
<p>Denna rapport handlar om den kristna gudsbilden. Kristendomen har en monoteistisk gudsbild men sammanfogar den till den treeniga bilden Gud Fader, Jesus Kristus och den helige Anden.</p><p>Rapporten vill visa att nutidens människor brottas med samma problem som urkyrkans medlemmar. Nämligen frågan om att de tre delarna är en sammanhängande bild av en enda helhet, som är Gud.</p><p>Till att börja med innehåller rapporten en genomomgång av urkyrkans, högmedeltidens och reformationens olika problem med gudsbilden. Dagens gudsbild presenteras utifrån biskop Lennart Koskinens personliga vinkel.</p><p>Därefter följer ett kapitel om livsåskådningsundersökningar som har genomförts både i Europa och i Sverige under slutet av 1900-talet. I dessa har jag främst tagit del av det som handlar om nutidsmänniskans gudsbild i ett samhälle som blir allt mera sekulariserat.</p><p>Slutligen har jag genomfört en enkätundersökning bland vuxenstuderande vid Mjölby komvux. Där har jag studerat förståelsen av treenighetsbegreppet, samt försökt utröna om gudsbilden är stadd i förändring mot en gudsbild som mera är en kraft eller en energi och om den är mera opersonligt andlig än tidigare generationers gudsbild.</p><p>I mångt och mycket visar min undersökning på liknande resultat som de stora livsåskådningsundersökningarna från sent 1900-tal. Jag anser dock, att gudsbilden blivit än mer kosmisk och opersonlig under den tid som gått sedan dessa undersökningar gjordes. Detta medför på sikt att Kristusbilden kanske är i avtagande, eftersom dess roll som brobyggare inte behövs utan var och en av oss kan forma sin egen gudsrelation. Är det så eller inte? Ta del av min rapport om gudsbilden och bilda dig en egen uppfattning.</p>

Page generated in 0.0596 seconds