<p>Enligt den svenska översättningen av bibeln skapades mannen först och kvinnan skapades därefter av mannens revben. Detta arbete syftar till att studera om det finns utrymme för en annan tolkning av den andra skapelseberättelsen i Genesis, än den som traditionsenligt berättas i till exempel Bibel 2000. Kan det vara så att den första människan, ’adam, var en människa av båda eller inget kön, och att kvinnan sedan separerades ifrån ’adam och det som var kvar var mannen? Genom att studera olika forskares och teologers tolkningar av människans skapelse i Genesis 2 och de hebreiska ordens betydelse och placering i verserna har jag kommit fram till att den mest troliga tolkningen av texten är att mannen skapades först och att kvinnan därefter skapades utifrån mannens revben.</p>

<p>Syftet med uppsatsen är undersöka hur ondskan framställs i Harry Potterfilmerna och att förbereda ett material som kan användas i religionsundervisning på grundskolans senare del och gymnasiet för att få till stånd en diskussion om ondska med elever.</p><p>För att uppfylla mitt syfte tänker jag svara på följande frågor:</p><p>1. Hur vet man som tittare vilka som är onda? Vad finns det för ondskemarkörer i filmerna? Vilka gärningar, dialoger, miljöer och färger visar vem som är ond?</p><p>2. Hur kan man använda Harry Potterfilmerna i religionsundervisning på grundskolans senare del och på gymnasiet?</p><p>I Harry Potterfilmerna har Voldemort valt den onda sidan för att få makt. Han blir en parasit som bryter ned och förstör det som är gott.</p><p>Flera motpoler finns i filmerna som till exempel på Hogwarts med elevhemmet Slytherin vars grundare var en ond man. Sorteringshatten delar in eleverna i olika elevhem när de kommer till Hogwarts första året och ser till att onda elever hamnar i Slytherin. I skogen, som är en ond plats, finns det goda varelser som kentaurer och enhörningar. Det finns lärare som är goda, som Professor McGonagall, och onda som Professor Snape.</p><p>Det är viktigt att man förklarar begreppet ondska så eleverna har klart för sig att det inte är något enkelt och enhetligt begrepp. Harry Potterfilmerna visualiserar flera olika grader av ondska på ett tydligt sätt genom att studera till exempel dialoger, attityder, miljöer och relationer.</p>

Den här uppsatsen behandlar Holmes Rolston IIIs bok ”Environmental Ethics” och den teori som författaren där för fram angående naturens värde. Syftet är att klargöra hur naturen är värdefull enligt Rolston samt att kritiskt granska de argument som förs fram. Uppsatsen har tre delar. En introduktion som i korthet presenterar teorier om etisk naturalism, antropocentrisk etik, det naturalistiska misstaget, intrinsikala värden samt distinktionen mellan kultur och natur. Detta syftar till att placera den kommande diskussionen i en tydlig kontext. Efter introduktionen följer del ett, som behandlar Rolstons teori. Där tas upp Rolstons syn på naturhistoria, värdeteori samt hur han menar att naturen är moraliskt normativ. Den sista delen tar upp kritik mot Rolstons teori. Där ifrågasätts Rolstons syn på objektiva värden, liksom synen på naturen som moraliskt normativ. Slutsatsen är att Rolstons teori har många problematiska punkter och att han bör betraktas i första hand som en visionär.

Arbetet beskriver teologiska skäl och riktlinjer, sett ur ett teologiskt perspektiv, varför Svenska kyrkan bedriver söndagsskola. Resonemang förs också kring statistiska förändringar från 1950-talet, då söndagsskolan hade sina glansdagar,  och framåt. En redogörelse presenteras också för vilka riktlinjer som finns på nationell nivå, men också på stiftsnivå, i detta fall Linköpings stift. I arbetet presenteras tänkbara förklaringsmodeller till söndagsskolans moderna utveckling. Arbetet visar att de teologiska skälen för Svenska kyrkan att bedriva söndagsskola är de samma som för 150 år sedan, då de första söndagskolorna startade. Dock har den kyrkliga aspekten på söndagsskolan försvunnit allmer, vilket gör att söndagsskolans popularitet började minska i slutet på 50-talet. Två faktorer som getts som förklaring till detta faktum, var att allt fler skaffade TV och bil. Guds tilltal till människorna fick stå tillbaka till förmån för mer profana alternativ än kyrkan på söndagarna.

Kap.1 är inledning,syfte,metod etc. Kap.2 i den här uppsatsen behandlar syrisk-ortodoxa kyrkans grundande i Antiokia år 37 där Apostlarna för första gången kallade sig för Kristna /Apg.11:19-20)uppsatsen behandlar också det språk (Arameiska/ syriska)som används inom alla syrisk-ortodoxa kyrkorna runtom i världen,den tar upp kyrkans teologi och dogmer kortfattad,kyrkomötena i Nicea år 325,Konstantinopel 381,och Efesos 431 där beslutades om grunderna för den kristna teologin och tron, och det fjärde iCalcedon år 451 som delade den kristna kyrkan till två,väst som accepterade två naturer för Kristus,(gudomlig och mänsklig) och de orientaliska kyrkorna som accepterade två förenade naturer i en enhet, för Kristus. Kap.3 handlar om Syrisk-ortodoxa kyrkans institutioner och stiftelser i medlemmarnas ursprungsländer och i emigrationsländer,bl.a Sverige. Kap.4 handlar kort om medlemmarnas civila och organisationer.

Denna uppsats studerar Sodom och Gomorraberättelsen både med avseende på tillkomsthistoria och undersöker även hur den har förmedlats vidare i den judiska tolkningstraditionen. Den centrala frågeställning är huruvida denna denna berättelse handlar om sexuell synd eller ej. Har den alltid används för fördömandet av homosexuella? Det tydliga svaret som undersökningen visar är nej! Uppsatsen behandlar också Leviticus text rörande homosexuella relationer samt ger tolkningsförslag till denna.

This case study attempts to examine how students of Religionswissenschaft at Södertörns University reflect about their philosophy of life and if their studies have some impact on their tendency to reflect. Also what aspects the students tend to reflect over will be investigated. In this study the term “philosophy of life” includes humans thought and conceptions of the world and their outlook on mankind. To answer these question an interview study with 6 students took place, and the transcriptions produced 5 categories; “The philosophy of life, to believe or not believe”, “Development of concepts”, “Outlook on mankind”, “The founding of meaning” and “Understanding and progress”. The outcome of the study is that all the students tend to reflect upon their philosophy of life, and the those aspects with most meaning for the students were about their outlook on mankind and the question about if they believed that Gods existence or not. is possible or not. Two students also tend to create new conceptions about what was meaningful for them, and four students tend to evolve their ideas and understanding of certain concepts as “religion” and “God”. It seems that study of Religionswissenschaft could have an impact on the studentss tendency to reflect on their philosophy of life.

Carl Gustav von Brinkman was born in Nacka, Sweden 1764 but in his eleventh year he was sent away by his father to the Herrnhuter school in Niesky to become a missionary. Brinkman developed other plans. The experience of the school as a place that censured his thoughts and hindered his development, took an early start and grew stronger. He tried to convince his teachers in the congregation that they should allow him to attend the university in Halle, but they wanted his father to decide. His father then threatened to exclude him from the family if he went to Halle. Carl Gustav did so anyway and started his mental journey from a pietistic piety to enlightenment belief. Under the influence of a variety of contemporary philosophical ideas, he developed a belief based on the moral good and made God the head principle for this virtue. When Brinkman had reached this far in his development he then cut loose God from his thinking, and he then believed in the moral good without God as a reference to this system. He was now, using Friedrich Schleiermachers expression, a kind of secularised ’cultured despiser’. The complete title of Schleiermachers astonishing work was On Religion; speeches to its cultured despisers. This book was an apologetic one, and its audience was the intelligentsia in Europe who had left the Christendom behind and developed other systems for their thinking. Brinkman were the ideal receiver of the message that Schleiermacher brought. They knew each other from the time in Halle and they both attended the Herrnhuter school in Niesky. Schleiermacher had also fought with his father and with the congregation to be allowed to leave for the university. They were both central members of the vivid saloon life in Berlin were artist, actors, philosophers and others from the intelligentsia were guests. When the book was published Brinkman just returned to Berlin from France and Sweden – were he did not feel comfortable and constantly missed the Berlin saloons and his friends – and everything that he loved in life were suddenly surrounding him again. He was very receptive to a new way of thinking and he allowed himself to be influenced by the book of his friend. He now turned Christian again, but with a worldview different from the pietistic one and the one based upon enlightenment theology, but also from the strictly secularised ideology. He now saw religion as feeling; a feeling of absolute dependence on other people, on the world, on Universe and in the end of God. The dependence of the apologetic work of Schleiermacher was obvious in Brinkman’s book Filosophische Ansichten but some of the formulations were original and mirrored Brinkman’s own way of seeing things. This essay ends with some analyses of those formulations. It will also discus the fact that Brinkman’s book never were translated into Swedish and what that meant for the spreading of Schleiermachers theories to Sweden, and what that in turn led to considering the differences in thinking and piety between Sweden and Germany. The central issue in this essay however, is to try to describe Brinkman’s way of thinking and how that way of thinking developed over time and in relation to his context; the enlightenment and the romantic era in Germany and Sweden. The words “Where are thou” are from Genesis 3:9. They are spoken from God and directed to Adam, who is hiding in the bush ashamed after he and Eva had been eating the apple and as a result of that, he now was aware of his nakedness. / Den rörelse som vi uppsatsen kan följa, är en rörelse som är unik för Carl Gustav von Brinkman, men den är också i mångt och mycket en rörelse eller utveckling som många i skarven mellan upplysningstid och romantik gjorde. Denna rörelse kan beskrivas som en rörelse mot frihet men bort ifrån den kristna tron. Moral eller dygd var tidens största ideal och inom upplysningsteologin var Gud dess grundprincip, men inom vissa frihetligt sinnade kretsar föll till slut även Gud bort. I samtiden kristalliserades två tydliga grupperingar; de som lutade sig mot de kristna doktrinerna eller det pietistiska fromhetslivet utgjorde det ena, och de som lutade sig mot den naturliga religionen – som var något av den minsta gemensamma nämnaren för alla religioner i hela världen – eller ingen alls, utgjorde den andra. När sedan Schleiermacher fick sin samtid att se människan och utifrån henne börja omformulera de centrala kristna dogmerna, så räddades den kristna tron på så sätt att den blev en levande tro ute i ”världen”(som motsättning till inom en församling sluten). Den kristna tron blev ett diskussionsämne för de intellektuella och inte en enskildhet för invigda och från ”världen” avskärmade. Carl Gustav von Brinkman speglar denna utveckling med sitt liv. Det faktum att mycket av hans upplevelser är de samma som Schleiermachers gör honom också intressant att följa och Brinkman är inte på långa vägar färdiganalyserad som bärare och/eller gestaltare av tidens idéer. Det som är en av denna uppsats slutsatser är dock att Carl Gustav von Brinkman hade en utveckling som inleddes med en uppväxt inom den herrnhutiska församlingen och att hans utvecklingsbana sedan beskrev en rörelse ifrån det pietistiska mot det upplysningsteologiska vars idé om dygden och dess grundprincip i Gud inlemmades i Brinkmans tankar bara för att kort senare resultera i en syn på dygden där Gud inte längre var dess grundprincip. Utifrån denna position tog han sedan till sig Friedrich Schleiermachers tankar om religion som känsla för självets medvetande om sig självt i en ömsesidig relation med andra, naturen, kosmos och – i slutändan - Gud. Det är vid denna punkt som uppsatsen lämnar honom och konstaterar att Brinkman nått en position där han kan bejaka naturvetenskapligt tänkande och samtidigt vara kristen. Han kan utifrån sin nya position vara kritisk gentemot traditionen eller Bibeln och ändå påstå sig ha en kristen livsförståelse. Han kan röra sig ute i världen och ända bevara sin identitet som kristen. Den kristna livsförståelsen begränsar honom inte utan öppnar upp för nya världar i t.ex. hermeneutikens namn där allt kan analyseras, tolkas och förstås.

Up until the 19th century, religion was used as a way of legitimizing slavery in America. With the rise of the civil rights movement religion seems to have played a quite different role. This essay aims to explore the role of religion in the ideologies of Martin Luther King, Jr. and Malcolm X. The speeches, writings and actions of these two men have been analysed in hope that the result will contribute to the larger study of American civil rights history. This essay proposes that both Martin Luther King, Jr. and Malcolm X infused their political message with religious ideas and that they leaned on religion for support and inspiration. By analysing the discourse headed by King and X it becomes clear that in direct contrast to how religion was used during slavery, religion was used as a way of legitimizing equality (and in some cases black superiority) between races during the civil rights movement.

Aim. To describe and compare parishioners’ and minister’s 1) existential, spiritual and religious experiences, 2) expectations and conceptions regard-ing the Church and the ecclesial activities and 3) in theological terms reflect over these experiences and conceptions. Method. A random, stratified, sample was constructed relating to parishion-ers and ministers in 24 parishes in the Stockholm bishopric, concerning men and women in the ages 25-65. The educational level of parishioners, was comparable to the average of Stockholm residents. Results. Both parishioners and ministers described several existential and spiritual/religious experiences. It was not clear if there were any differences between the two groups concerning spiritual/religious experiences. Yet, their experiences were interpreted in different ways, inasmuch that ministers more often interpreted their experiences in confessional terms. Parishioners thought that religion could be expressed in many different ways. They considered the divine services to be too rigid and distant and wished that ministers should be on their own level and not set themselves above ordinary people. The ministers could be placed on an continuum from sender orientation to receiver orientation due to their expectations and con-ceptions regarding the Church and the ecclesial activities. Sender orientation means to primarily start with the Church statement of faith. Receiver orienta-tion means, to primarily start with the parishioners from their own world-view where religion can be expressed in many different ways. The ministers presented in total 48% sender orientation descriptions and 52% receiver ori-entation. Comparable figures for the parishioners were 5% sender orientation and 95% receiver orientation. Conclusions. There seems to be a tension between, on one hand the view of a Church with an aim to meet the existential and spiritual needs of the pa-rishioners, and on the other hand a Church with a primary mission to com-municate the Christian articles of faith. If half of the ministers have a direc-tion in which parishioners have no interest and do not ask for, this might be a problem for the Church.