Global ETD Search

281	Lindsberg : en kvalitativ undersökning av platsbunden entitetkontinuitet Duppils, Sara K. January 2010 (has links) This essay is an analysis of a three-day participant observation with sensitive people in a house with entity continuity. The purpose was to investigate the possible experiences participants had during their stay. The method used was modified based theory with Jungian application. The investigation showed that the core category was a peculiar atmosphere which the participants related to a different world than the physical. The place’ atmosphere influenced the participants and led to transcendent experiences related to a spirit realm. The core category led to sub-categories, which consisted of participants’ experiences and the events surrounding them. A Jungian psychology test revealed that introverts have more and stronger sensations; and extraverted individuals were the only ones that had objective experiences and only few and weak subjective experiences. jungiansk psykologi parapsykologi entiteter entitetsupplevelser spöken entitetkontinuitet religiösa upplevelser ESP jungiansk psykologi C. G. Jung hemsökt plats andar spöken poltergeist folktro folktroväsen förändrat medvetandetillstånd inbedda kyrkor atmosfär platsminne kvarvarande psykiska avtryck apparitioner numen animistiska teorier spiritistiska teorier det omedvetna Religion/Theology Religionsvetenskap/Teologi Psychology of religion Religionspsykologi History of religion Religionshistoria HUMANITIES and RELIGION HUMANIORA och RELIGIONSVETENSKAP
282	Handel, moral och monoteism : Religion och förmoderna handelsnätverk / Trade, Morality and Monotheism : Religion and premodern trade networks Lindbäck, Viktor January 2021 (has links) This essay examines, from a religious psychological perspective and with references to current religious psychological theories, possible connections between religion and long-distance trade in pre-modern societies, with an emphasis on the Silk Road. These possible connections concern both the role of religion in trade itself; for example, in the form of supernatural monitoring and costly signaling of credibility, as well as the role of long-distance trade in the spread and formation of religions. This essay also touches on the historical context in which the Silk Road had its greatest significance for both trade and religion; from the 2nd century BC until the end of the 15th century AD, to shed light on how historical factors such as technology, politics and societal organization interacts and intertwines with religion and trade. / Uppsatsen undersöker utifrån ett religionspsykologiskt perspektiv och aktuell religionspsykologisk teoribildning möjliga samband mellan religion och långväga handel i förmoderna samhällen, med särskild fokus på Sidenvägen. Dessa samband berör såväl religionens roll i själva handeln; till exempel i form av övernaturlig övervakning och kostsam signalering om trovärdighet, som den långväga handelns betydelse i spridning och formering av religioner. Uppsatsen berör också den historiska kontext där Sidenvägen får sin största betydelse för både handel och religion; från 200-talet f.Kr. och fram till 1400-talets slut, för att belysa hur historiska faktorer som teknologi, politik och sammahällsorganisation står i ett ständigt samspel med religion och handel. Silk Road trade networks psychology of religion Axial Age supernatural monitoring supernatural punishment divine reward divine punishmet supernatural reward costly signaling morality prosociality monotheism Big God Sidenvägen handelsnätverk religionspsykologi axialålder axialtid övernaturlig övervakning övernaturlig bestraffning kostsam signalering prosocialt beteende moral monoteism Religious Studies Religionsvetenskap
283	Var Jung religiös? : hur såg i så fall hans gudsbild ut? Eriksson, Alva January 2007 (has links) <p>Carl Gustav Jung växte upp i en prästfamilj och kom redan i barndomen i kontakt med den religiösa problematiken. Jung har tidiga starka Gudsupplevelser men föreställde sig inte Gud på samma sätt som fadern gjorde. För denne var Gud bibelns och dogmatikens Gud medan Carl Gustavs Gud var snarare en panteistisk naturgud, stundom konkretiserad i ren fetischdyrkan. Hans religiösa föreställningar var lika mycket förbundna med underjordiska makter, med magi och trolldom. Carl Gustav Jungs konfirmation blev en stark besvikelse och efter denna tog han mer och mer avstånd ifrån den kristna religionen. Han hade under tonåren djupa tvivel som han inte kunde dela med någon i sin omgivning utan förde en inre diskussion mellan sina personligheter 1 och 2. Successivt kom han att utforska det kollektivt omedvetna framförallt under sin kris efter brytningen med Freud och individuationen och Självet kom att bli det som i första hand uppfyllde hans liv och tankar. Även om den analytiska psykologin som han utarbetade var ägnad som en terapi vid psykisk sjukdom har den i dagsläget ingen större plats i arsenalen. Jung har däremot kommit att få stor betydelse för New-Age-rörelsen och även för det så kallade tolvstegsprogrammet där Jung har tillskrivits äran av att ha tillfört den andliga dimensionen.</p> Case study I know Richard Noll Anthony Stevens New Age Fin de siècle Helen Preiswerk Richard von Krafft-Ebing Jungiansk psykologi Gudsbild Gudsupplevelser Svar på Job Mitt liv Traumatiska upplevelser Manick Arketyp Psykisk energi Neofili Analytiska psykologi Spiritismen Mytologi Tolvstegsrörelsen Symbol Omedvetet Numinöst Nyandlighet Självet Gnosticism Ångest Panteism Länkrörelsen Fetisch Komplex Ivar Alm Carl Gustav Jung C. G. Jung Libido Zofingia Psychology of religion Religionspsykologi HUMANITIES and RELIGION HUMANIORA och RELIGIONSVETENSKAP Religion/Theology Religionsvetenskap/Teologi
284	Var Jung religiös? : hur såg i så fall hans gudsbild ut? Eriksson, Alva January 2007 (has links) Carl Gustav Jung växte upp i en prästfamilj och kom redan i barndomen i kontakt med den religiösa problematiken. Jung har tidiga starka Gudsupplevelser men föreställde sig inte Gud på samma sätt som fadern gjorde. För denne var Gud bibelns och dogmatikens Gud medan Carl Gustavs Gud var snarare en panteistisk naturgud, stundom konkretiserad i ren fetischdyrkan. Hans religiösa föreställningar var lika mycket förbundna med underjordiska makter, med magi och trolldom. Carl Gustav Jungs konfirmation blev en stark besvikelse och efter denna tog han mer och mer avstånd ifrån den kristna religionen. Han hade under tonåren djupa tvivel som han inte kunde dela med någon i sin omgivning utan förde en inre diskussion mellan sina personligheter 1 och 2. Successivt kom han att utforska det kollektivt omedvetna framförallt under sin kris efter brytningen med Freud och individuationen och Självet kom att bli det som i första hand uppfyllde hans liv och tankar. Även om den analytiska psykologin som han utarbetade var ägnad som en terapi vid psykisk sjukdom har den i dagsläget ingen större plats i arsenalen. Jung har däremot kommit att få stor betydelse för New-Age-rörelsen och även för det så kallade tolvstegsprogrammet där Jung har tillskrivits äran av att ha tillfört den andliga dimensionen. Case study I know Richard Noll Anthony Stevens New Age Fin de siècle Helen Preiswerk Richard von Krafft-Ebing Jungiansk psykologi Gudsbild Gudsupplevelser Svar på Job Mitt liv Traumatiska upplevelser Manick Arketyp Psykisk energi Neofili Analytiska psykologi Spiritismen Mytologi Tolvstegsrörelsen Symbol Omedvetet Numinöst Nyandlighet Självet Gnosticism Ångest Panteism Länkrörelsen Fetisch Komplex Ivar Alm Carl Gustav Jung C. G. Jung Libido Zofingia Psychology of religion Religionspsykologi HUMANITIES and RELIGION HUMANIORA och RELIGIONSVETENSKAP Religion/Theology Religionsvetenskap/Teologi

Page generated in 0.1144 seconds