Konfessionslosigkeit ist ein Stichwort, das in der deutschen Religionspädagogik immer häufiger auftaucht. Es beschreibt summarisch, wenn auch unscharf die didaktische Herausforderung, Religionsunterricht für Schüler und mit Schülern zu gestalten, die nicht (mehr) in einer christlichen Tradition stehen und möglicherweise sogar überhaupt keinen Bezug zu Religion haben. Insbesondere für den ostdeutschen Kontext trifft das – empirisch belegt – zu, aber auch im westlichen Teil Deutschlands steigt die Zahl der Schüler, die kaum noch christlich sozialisiert sind. David Käbisch stellt sich dieser religionspädagogischen Aufgabe mit einer umfassenden Studie, in der er diesem Sachverhalt mit Hilfe verschiedener Bezugswissenschaften auf den Grund geht und über religionspädagogische Grundsatzerwägungen zu fachdidaktischen Perspektiven gelangt, die er im Hinblick auf die Unterrichtspraxis auch mit methodischen Ideen versieht. Das ist ein weiter Bogen, den dieses Buch spannt. Entsprechend konzentriert sind die Inhalte.

Religious education (RE) is one of eight mandatory courses in upper secondary school in Sweden, due to the curriculum of GY11. It has a broad and extent content in comparison to its limited educational time, giving an indication that RE teachers need to make strategic didactical choices. This study focuses on lifting the RE teachers’ own voices by finding out situations where they describe a need of making didactical choices, what didactical choices they end up doing and what motivates those choices. Based on grounded theory, five qualitative interviews with RE teachers in upper secondary school has been interpreted and extracted as the empirical basis of the presented result. The results connect the situations of choices with the decision basis and didactic choices, where the final didactical choice can be understood from the two other factors. The result also leads on to three aspects of decision basis: the student, the teacher, and the organization of school. Thus, the result should be interacted with contemporary studies, as it only aims to be comprehended as one perspective, opening for and hopefully inspiring to further research.

No description available.

Strahov Catechists of the 19th century This specific study contributes to knowledge of pastoral and catechetical practice in our country in the 19th century, illustrating it with concrete implementation of these activities in institutions related to the Premonstratensian monastery at Strahov, Prague. The theme is placed in broader context of explanation of development of pastoral theology and catechesis; it is also interpreted in relation to the entire development of the Premonstatensian order with regard to the history of their pastoral activities. These activities at schools at lower and higher levels is conceived in broader context of education in the examined period, both from the theoretic, and the practical point of view; therefore, the work give also a brief characteristics of the system of education and schools, and concentrates also on various aspects of the specific issue of religious education, including these activities at specialized schools. The chapter on catechesis and pastoral care in parishes is dedicated both to homiletic activities of Strahov Premonstratensians, and, particularly, to the issue of preparation for sacraments and pastoral care of specific groups, represented by fraternities. The final section of this work presents three medallions of important Strahov personalities...

Syfte – Denna studie undersöker hur verksamma lärare i årskurs 1–3 undervisar i religionskunskap om världsreligionerna, kristendom, islam och judendom i mångkulturella och homogena klasser i svenska skolor. Syftet med studien är att undersöka om det finns skillnader i undervisningen mellan de två olika elevgrupperna, samt vilka faktorer som påverkar lärares val av undervisningsinnehåll. Ur ett lärarperspektiv ska denna studie dessutom öka insikten över hur lärare påverkas och utformar sin världsreligionsundervisning utifrån olika elevsammansättningar. Metod och teori– Undersökningen genomfördes med hjälp av en webbenkät som innehöll 26 frågor med varierande svarsalternativ. Enkäten består av två delar, bakgrundsfrågor samt frågor om religionsundervisningen och besvarades av 103 respondenter. Den insamlade empirin undersöks utifrån ramfaktorteorin. Resultat – De huvudsakliga resultaten visar att skillnaden mellan mångkulturella och homogena elevgrupper är liten. Det finns dock en skillnad i hur mycket uppmärksamhet högtiderna gavs i de olika religionerna mellan elevgrupperna. Läroplanen anses vara den faktorn som styr religionsundervisningen i högsta grad då resultatet visar att lärarna utgår från den när de planerar sin undervisning. Avslutningsvis diskuteras resultatet i relation till den tidigare forskningen och ramfaktorteorin. / Purpose – This study examines how active teachers in grades 1-3 teach religious studies about world religions, Christianity, Islam and Judaism, in multicultural and homogeneous classes in Swedish schools. The purpose of the study is to examine whether there are differences in teaching between the two different groups of students, as well as the factors influencing choice of teaching content.  From a teacher's perspective, this study will also increase insight into how teachers are affected and thereby designing their world religious teaching based on different student compositions. Method and theory– The survey was conducted using an online survey that includes 26 questions with varying response options. The survey consists of two parts: background questions; and questions about religious education and was answered by 103 respondents. The collected empirics is analyzed based on the framework factor theory. Results – The main results show that the difference between multicultural and homogeneous groups of pupils is insignificant. However, there was a difference in how much attention the religious holidays were given in the different religions between the student groups. The curriculum is considered to be the factor that governs religious education to the highest degree as the results show that teachers start from it when planning their teaching. Finally, the results are discussed in relation to the previous research and framework factor theory.

Sociala medier har på flera sätt förändrat vårt sätt att umgås med varandra. Barn och ungdomar är idag stora konsumenter av sociala medier och detta har med stor sannolikhet påverkan på deras identitet och självbild. Syftet med studien är att utifrån Erik Homburger Eriksons psykosociala utvecklingsteori öka kunskap om hur undervisningen kring identitet och livsfrågor kan vara ett identitetsfrämjande element i religionskunskap för årskurs 4–6, och framförallt hur sociala medier kan nyttjas. För att uppfylla syftet har fyra undervisande lärare i religionskunskap intervjuats där de fått delge sina tankar om möjligheten att använda sig av sociala medier i identitetsfrämjande syfte. Studien har en kvalitativ ansats där den hermeneutiska cirkeln har använts som metod för analys av materialet.   Resultatet visar att de undervisande lärarna ser både behov och möjligheter med att använda sig av sociala medier i undervisningen, trots att ingen av dem ännu gjort det. Flera tar upp hur olika värderingar och livsåskådningar kan lyftas genom att exempelvis utgå ifrån ett klipp på sociala medier där en person pratar om hur hen ser på identitet och livsfrågor. Det finns generellt sätt en positiv attityd gentemot sociala medier, men några beskriver hur de upplever att ungdomars mående påverkas i en negativ riktning på grund av den stress och press som sociala medier kan innebära. Den största utmaningen som framkommer är att lärarna i fråga inte anser sig ha tillräckligt mycket kunskap om just de medier som eleverna konsumerar eller de förebilder som de följer. Tidsbristen blir således ett återkommande dilemma, då de tycker att de inte har tillräckligt mycket tid vid sidan av lektionerna för att sätta sig in i detta. Avslutningsvis kan det konstateras att det finns behov av fortsatt forskning inom ämnet. / Social media has in many ways changed how we socially interact with each other. The youth of today are big consumers of social media, and this might have great impact upon their identity and self-image. The aim of this study is to increase knowledge of how social media can be used in identity and existential questions in religious education in grades 4–6 to promote their identity development. It is based on Erik Homburger Erikson’s psychological development theory. To fulfil the purpose, interviews were conducted with four religious education teachers where they discuss the possibility to use social media in order to promote their students´ identity development. The study has a qualitative approach and the hermeneutic circle has been used as method for analysing the material.   The result shows that the teachers acknowledge the need and potential to use social media in their teaching, even though none of them has done so yet. Some of them talk about how different values and conceptions of life can be brought up for example by watching a clip where a youtuber or influencer talks about what he or she thinks about identity and existential questions. There is generally a positive attitude towards social media. However, some of the teachers describe how they see that the students are affected in a negative way due to stress and pressure from being constantly connected with others through the phone. The greatest challenge that emerges is that the teachers do not consider themselves to have enough knowledge about the media that the students are consuming or about the role models they follow. Lack of time is a recurring dilemma, since they do not think they have enough time for anything else but planning their classes. Finally, it is possible to establish that further research is necessary in this area.

This study examines which festivals, symbols and stories from Christianity, Islam and Judaism that the teachers choose to treat in religious education in primary school. The purpose is to see what the teachers do for selection of the large number of festivals, symbols and stories that are linked to the three religions based on the wording in the curriculum as the National Agency for Education does not provide a detailed explanation of what is requested or concept of festival, symbol or story. The survey takes place through an examination of the content that three teaching materials deal with in the form of festivals, symbols and stories from the three Abrahamic religions and with a survey where 118 teachers answer what content they deal with in their religious education. The survey shows that although there are a large number of festivals, symbols and stories connected to the three Abrahamic religions to choose from, teachers often choose to treat the same festivals, symbols and stories. The differences lie rather in the number of festivals, symbols and stories that the teacher deals with in his teaching. The results of the two surveys also show that teachers often deal with more festivals, symbols and stories than those found in the teaching materials examined. / Denna studie undersöker vilka högtider, symboler och berättelser från kristendomen, islam och judendomen som lärarna väljer att behandla i religionsundervisningen på lågstadiet. Syftet är att se vad lärarna gör för urval av den stora mängd högtider, symboler och berättelser som finns kopplat till de tre religionerna utifrån formuleringen i läroplanen då Skolverket inte ger någon närmare förklaring av vad som efterfrågas eller begreppsförklaring av högtid, symbol eller berättelse. Undersökningen sker genom en granskning av vilket innehåll tre läromedel behandlar i form av högtider, symboler och berättelser från de tre abrahamitiska religionerna samt med en enkät där 118 lärare svarar på vilket innehåll de behandlar i sin religionsundervisning. Undersökningen visar att trots att det finns en stor mängd av högtider, symboler och berättelser kopplade till de tre abrahamitiska religionerna så väljer lärarna ofta att behandla samma högtider, symboler och berättelser. Skillnaderna ligger snarare i mängden av högtider, symboler och berättelser som läraren behandlar i sin undervisning. Resultatet av de båda undersökningarna visar också att lärarna ofta behandlar fler högtider, symboler och berättelser än de som finns i läromedlen som granskats.

Despite Sweden being described as the most secularised country in the world, there is belief that religion is expected to play a lesser role in public life especially amongst peoples’ lives regardless of modernisation and industrialisation. At the same time, in a post-secular Sweden, there is anticipation of the rise in private religiousness and increased religion due to factors like migration among others. Post-secular religiousness has also had an impact on religious education in Sweden especially regarding didactics in secondary schools. This study was specifically aimed at analysing how secondary school RE teachers are adapting to teaching religion in Sweden. Likewise, the study was aimed at analysing, how RE teachers in secondary schools understand the term post-secular religiousness in school. To accomplish this research, the study used only qualitative research methods which helped me analyse the impact of post secular religiousness on the didactics of religious education. The study used observations and interviews limited to secondary school RE teachers where the data gave me different kinds of results and conclusions regarding the research.  The results from the study and the empirical analysis revealed that religion was about creating understanding for all religions and to achieve this, there is need to ensure an open environment where everyone can freely express themselves. Based on the findings of my study, post-secular religiousness has also been understood by RE teachers to mean increased private religiousness despite religion continuing to play a major role in public and likewise in school.  In conclusion, the research shows that RE teachers have adapted in their work in a post-secular classroom by adopting different methods to teach religion depending on circumstances by using their intercultural competences. Future research can try and explore the meaning of both post-secularism and didactics specifically in a classroom context in Sweden. / Trots att Sverige beskrivs som världens mest sekulariserade land i världen, finns det, tro på att religion förväntas att spela en mindre roll i det offentliga livet särskilt, bland människors liv oavsett modernisering och industrialisering. Samtidigt finns det i ett postsekulärt Sverige, en förväntan på ökad privat religiositet och ökad religion på grund av bland annat migration. Postsekulär religiositet har också haft en inverkan på religionsundervisning i Sverige, särskilt vad gäller didaktik i gymnasieskolan. Studien syftar specifikt till att analysera hur gymnasielärare har anpassat sig till religionsundervisning i Sverige och även analysera hur religionslärare i gymnasieskolor förstår begreppet postsekulär religiositet.  För att analysera postsekulärt religiositets inflytande på gymnasieskolor använde jag i studien kvalitativa forskningsmetoder som hjälpte mig att analysera postsekulärt religiösitetsinflytande på religionsundervisnings didaktiken. I studien, användes jag observationer och intervjuer som begränsades till religionslärare från olika gymnasieskolor vilket gav mig olika typer av resultat och slutsatser.  Resultaten från studien och den empiriska analysen avslöjade att religionsundervisning för religionslärare handlade om, att skapa förståelse för alla religioner och för att uppnå detta är det nödvändigt att säkerställa en öppen miljö där alla kan fritt uttrycka sig. Studien visar att den postsekulära religiositeten också förståtts av religionslärare att religion fortfarande spelar en viktig roll i allmänhet samt på skolan men i form av privat religiositet.  Sammanfattningsvis, visar forskningen att religionslärare har anpassat sig i sitt arbete i ett sekulärt klassrum genom att använda olika metoder för att undervisa religion beroende på omständigheter med hjälp av sina inter-kulturella kompetenser. Framtida forskning kan försöka utforska betydelsen av både post-sekulärism och didaktik, särskilt i ett svenskt sammanhang i klassrummet.

Many consider Sweden as one of the most secularised countries in the world. While the country is rapidly growing more religiously and culturally diverse there still remains a Lutheran touch in the school curriculum. Skolverket depicts itself as being nondenominational and objective, but many have argued against this statement. The educational system’s roots of both being organised and run using Christian religious materials clearly presents the complex situation that can be recognized even today.  Researchers and students alike agree that there is an issue regarding the representation of all cultural and religious groups in the Swedish educational system. The students in the work of Carina Holmqvist Lidh testify of the lack of representation or frequent misrepresentation in their formal education. Many feel the religion they meet in schools cannot be recognized as their own. This is a problem both in the condensed teaching materials which are used and the very limited lesson time a teacher has at hand. An active didactical choice, deeming what’s important knowledge or not, falls in the lap of educators and the consequences that I want to present in this essay is that many religious orientations risk going unnoticed.  That’s why in this essay my goal is to create a discussion about the ways the Lutheran Christian faith has historically, and continues to affect religion education, all while deeming itself as non-confessional and neutral. Furthermore, owing to fellow students’ essays and professors' analysis of textbooks depiction of non-Lutheran religious groups I hope to present the problem with this Lutheran-touch, which leaves many students from other religious orientations feeling their faith is misrepresented or left out in traditional teaching.

Målet med den här studien är att analysera hur attityden till religionskunskap och dess undervisning ser ut hos fem gymnasielärare i Sverige. Studien är en kvalitativ intervjustudie vars data utgörs av ett insamlat intervjumaterial, centrerat kring studiens tre frågeställningar. I studiens resultat framkommer liknande attityder och erfarenheter vilka påverkar deras upplevda självförmåga respektive kontextberoende. Resultatet stämmer till viss del överens med tidigare forskning anger som påverkansfaktorer kring attityder, upplevd självförmåga respektive kontextberoende. Variationen i attityder uppstår på individbasis, men är också individuellt beroende på kontexter. / The goal of this study is to analyze the attitudes of five teachers of religious education in Sweden, towards religious education and teaching. The study is a qualitative interview-study, which data constitutes a collection of interviews, centered around three issues. The results of the study display similar attitudes and experiences, all of which affect the teacher’s self-efficacy and context dependency respectively. The result partially corresponds to what prior research defines as influences around attitudes, self-efficacy, and context dependency respectively. The variation in attitudes occurs on an individual basis but is also influenced on an individual basis and by contextual factors.