Syftet är att granska cirkulära textila hållbara metoder inom fyra olika jeansvarumärken. Genom en tematisk analys ska deras skilda tillvägagångssätt till sina cirkulära koncept att presenteras. Dessa samlade cirkulära koncept är avsedda till nystartade jeansföretag, och ska utvärdera samt diskuteras huruvida dessa är lämpliga att implementera för deras verksamhet eller ej. Det nystartade jeansföretagets ambition är att implementera cirkulär ekonomi som för dem i dagsläget är svårt att utveckla på egen hand. De vill vara en del av den cirkulära ekonomin och hela dess verksamhet har sin utgångspunkt i att deras produkter ska bäras år in och år ut med så lång livslängd som det är möjligt. Deras vision är att vara ett cirkulärt företag, dock finns en avsaknad av viktiga tillhörande förutsättningar för att kunna implementera den cirkulära ekonomin. Dessa förutsättningar är olika typer av resurser som är avgörande för att kunna utveckla en cirkulär ekonomi. Dessa resurser är bland annat kunskap, medarbetarstyrka och kapital. Datainsamlingen består av granskning av fyra hållbarhetsrapporter samt en intervju med ett jeansföretag. Data har analyserats med avseende på vad som kan vara tillämpligt för att bli ett mer cirkulärt företag. Vikten av publicitet och marknadsföringskampanjer tas upp som en viktig aspekt i att bibehålla företaget hållbart ur en ekonomisk och cirkulär synvinkel. Som rekommenderade åtgärder diskuteras återvinningsprojekt, gränsöverskridande samarbeten samt kit utveckling. / The purpose is to examine circular textile sustainable methods within four different jeans brands. Through a thematic analysis, their different approaches to their circular concepts are presented. These collective circular concepts are intended for a start-up jeans company, and evaluate and discuss whether these are suitable to implement for their business or not. The start-up jeans company's ambition is to implement a circular economy which for them is currently difficult to develop on their own. They want to be part of the circular economy and its entire business is based on their products being worn year in and year out with as long a lifespan as possible. Their vision is to be a circular company, however there is a lack of important associated conditions to be able to implement the circular economy. These conditions are different types of resources that are crucial to be able to develop a circular economy. These resources include knowledge, staff capacity and capital. The data collection consists of reviewing four sustainability reports and an interview with a jeans company. Data have been analyzed with regard to what may be applicable to become a more circular company. The report has ended up in this conclusion; the importance of publicity and marketing campaigns is addressed as an main aspect in maintaining the company sustainably from an economic and circular point of view. Recommended measures are recycling projects, cross-border collaborations and kit development.

Övergången från en linjär till en cirkulär affärsmodell inom textilindustrin är av yttersta vikt för att göra branschen mer hållbar. År 2023 initierade EU-kommissionen därför ett förslag om att tillämpa Extended Producer Responsibility även på textilindustrin. Förslaget innebär att företaget som tillverkar de textila produkterna enligt lag ska vara ansvarigt för vad som händer med produkterna efter att de lämnat företaget. Flera företag har därför initierat en take-backstrategi och med denna en resell-plattform, med målet att förlänga livslängden på produkterna. Som en del av denna övergång finns också ett förslag om att implementera ett digitalt produktpass. Produktpasset är tänkt att fungera som en informationsbärare och möjliggöra för kunden att fatta ett välgrundat beslut och förhoppningsvis ett mer hållbart val. Förhoppningen är också att detta ska pressa företagen att bli mer transparenta och skapa en mer hållbar försörjningskedja. Denna studie syftar till att undersöka svenska modeföretags syn på en resell-plattform, vilka möjligheter och utmaningar de ser i denna samt vilka effekter det digitala produktpasset kan ha på resell-processen. Representanter från fem svenska klädföretag med fokus på olika produktkategorier har intervjuats angående resell-plattformarna och deras tankar kring det digitala produktpasset. Studien visar att utmaningar relaterade till resell-plattformen är kopplade till såväl lönsamhet som resurskrav gällande personal, kunskap och digitalisering. Den visar också att företagen är mycket beroende av kunden för att få en framgångsrik resell-plattform. Samtidigt skapar plattformen möjligheter för företagen att utveckla starkare relationer med kunderna samt skapa nya relationer med nya kundgrupper. Företagen upplever också att varumärket stärks genom att företaget tar mer ansvar och utvecklar sitt hållbarhetsarbete ytterligare. Vidare finner studien att det finns en generell osäkerhet kring de digitala produktpassen kopplat till utformning och praktisk användning och hur de kommer att påverka företagen, samt resell-plattformarna. Det finns också en allmän försiktighet där inget företag känner behov av att vara först ut med ett produktpass. Samtliga företag ställer sig dock positiva till produktpasset på branschnivå och vilka positiva effekter det kan ha på till exempel produktens livscykel och värdet på resell-produkter. Uppsatsen är skriven på svenska. / The transition from a linear to a circular business model in the textile industry is of utmost importance in order to make the industry more sustainable. In 2023 the European Commission therefore initiated a proposal to apply the Extended Producer Responsibility on the textile industry as well. This would mean that the companies producing the textile products are responsible, by law, for what happens with the products after they leave the company´s hands. Several companies have therefore initiated a Take Back Strategy and with this a resell platform, with the goal to prolong the life of the textile products. As a part of this transition there is also a suggestion from the EU to implement the Digital Product Passport. The passport is supposed to act as an information carrier and enabler for the customer to make an informed decision and hopefully a more sustainable choice. The hope is that this will pressure the companies to be more transparent and create a more sustainable supply chain. This study aims to investigate Swedish fashion companies ´ view on their resell-platform, what possibilities and challenges they see in this, and what possible effects the Digital Product Passport could have on the resell process. Representatives from four Swedish companies focused on different product categories have been interviewed regarding the resell platforms and their thoughts on the Digital Product Passport. The study finds that challenges related to the resell platform are connected to profitability as well as resource demanding in terms of personnel, knowledge, and digitalization. It also shows that the companies are very dependent on the customer in order to have a successful resell-platform. At the same time, the platform creates opportunities for the companies to develop stronger relationships with the customers as well as creating new relationships with new customer groups. The companies also find that the brand is strengthened by taking more responsibility and developing their sustainability work further. Further, the study finds that there is an insecurity regarding the Digital Product Passports and how they will affect the companies, and there is a general caution where no company feels the need to be the first one with a passport. However, all companies are positive about the passport and what positive effects it can have on e.g. the product life cycle and the value on resell products. This essay is written in Swedish.

Les prix bas suscitent de nombreux débats en droit économique. Bien que l'opportunité de leur régulation ne semble guère sujette à caution, la liberté de pratiquer une concurrence par les prix est indissociable de la liberté de commerce. Les prix bas apparaissent donc licites par principe. L'interdiction de la revente à perte fait alors figure d'exception en obligeant le législateur à déterminer un prix minimal. Lier cette prohibition au principe de non discrimination a longtemps présenté l'indéniable avantage de contourner une si flagrante difficulté. Cela a toutefois régulièrement mis le législateur au défi de concilier l'effectivité de la sanction avec la possibilité d'une réelle négociation des conditions de vente du fournisseur. La négociabilité retrouvée le place plus que jamais au défi de concilier cette effectivité avec la liberté contractuelle : puisque tout est déductible, tout doit être aisément justifiable et contrôlable. / Low prices have caused much controversy. Although the need of regulation is actually not an issue in economic analysis of law, the freedom to practise competition based on prices is linked to the freedom of trade. Consequently, low prices appear to be lawful as a rule. Prohibiting to resell at a loss is quite exceptional since it requires from the law-maker to fix a minimum price. Linking the prohibition to the principle of non-discrimination has allowed to get round such a problem for a long time. Nevertheless, it regularly challenged the law-maker to associate the effectiveness of the penalty with the possibility for the retailers to really negociate the suppliers' sales conditions. Removing the principle of non-discrimination challenges the law-maker to link the effectiveness of the penalty with the freedom of contracts, since everything is deductible, everything must be easily justified and controlled.

With global emissions of human activities that drive climate change on the rise, global institutions and authorities are trying to introduce new regulations in the industry, in order to accomplish a significant reduction of carbon emissions. In order for companies to be more effective in reducing carbon emissions, not only from their products but also along their value chains and product portfolios, it is of vital importance to understand and quantify them. Following that need, tools that can measure the carbon footprint of various corporate operations (carbon calculators) have risen in popularity in the latest years. A sector in which companies can significantly improve their environmental impact is their IT equipment portfolio. WeCycle, as developed by Greener Scandinavia AB (partner of this project), is a platform that facilitates reselling of old IT equipment, while aiming to reduce its environmental impacts. This project then, in cooperation with WeCycle, aims to develop a software tool that calculates the environmental benefits (kg of CO2 eq. avoided) when reusing old IT equipment. This can help clients estimate this benefit, while also providing a CSR incentive. The specific methodological steps needed in order to complete the project included literature review concerning the state of e-waste and initiatives to minimize its environmental impacts, guidelines, and procedures related to LCA of IT equipment and various other carbon calculators, developing calculation model and assumptions in order to compile the database, interface design, and finally using and testing the software tool against a real case scenario - case study provided by WeCycle. The results, and design process of the project, were enlightening in the matter of understanding potential benefits of reusing IT equipment, but also in identifying the “hotspot” stages of an electronic device’s lifecycle. Even though variations were noticed depending on the type of the device (e.g. smartphones vs desktop computers), it is evident that the emissions that occur during the production phase are considered of major importance (ranked either 1st or 2nd most important/emission heavy stage), and therefore the benefits of reusing are of a high relative magnitude. All in all, this project resulted in a useful tool for WeCycle to measure the benefits of their practices, as well as for any user or company that would like to measure the carbon emissions that can be avoided when they give their old IT equipment up for resell. Hopefully, by easily quantifying these benefits, this tool can motivate both a behavioral change in the industry, as well as researchers to expand it in order to cover all sectors of the industry and everyday life. / När globala utsläpp av mänskliga aktiviteter stiger, försöker globala institutioner och myndigheter att införa nya regler för att minska koldioxidutsläppen. För att företagen ska vara mer effektiva när det gäller minskade koldioxidutsläpp, inte bara från sina produkter men också med sina värdekedjor och produktportföljer, är det viktigt att förstå och kvantifiera dem. För att uppnå detta, har verktyg som kan mäta koldioxidavtrycket av olika företagsverksamheter (kolkalkylatorer) ökat i popularitet de senaste åren. En sektor i vilken företag kan förbättra sin miljöpåverkan är deras IT-utrustning. WeCycle, ett projekt som utvecklats av Greener Scandinavia AB (partner för detta projekt), är en plattform som underlättar återförsäljning av gammal IT-utrustning medan den siktar på att minska miljöpåverkan. Projektet, i samarbete med WeCycle, syftar till att utveckla ett mjukvaruverktyg som beräknar miljöfördelar (kg CO2-ekv.) vid återanvändning av gammal IT-utrustning. Detta kan hjälpa kunder att uppskatta denna fördel, samtidigt som de ger ett CSR-incitament. Projektets resultat var till hjälp för att förstå de potentiella fördelarna med att återanvända IT-utrustning, men också för att identifiera "hotspot" -stadierna i en elektronisk apparats livscykel. Även om det märktes variationer beroende på enhetens typ (t.ex. smartphones jämfört med stationära datorer) är det uppenbart att utsläpp som uppstår under produktionsfasen är av stor betydelse (rankad antingen viktigaste eller näst viktigaste fasen) och därför ger återanvändning relativt stor miljönytta. Förhoppningsvis, genom att kvantifiera dessa fördelar med ett lättanvänt verktyg, kan detta projekt motivera både en beteendemässig förändring i branschen och forskare att vidareutveckla verktyget till att omfatta alla industrisektorer och hushållens konsumtion.