Syftet med föreläggande undersökningen är att skapa en fördjupad förståelse för gymnasieelevers syn på bristande motivation till skolarbete. Mer specifikt, att fånga elevernas egna bilder av hur mötet med läraren påverkar deras motivation i klassrummet. Underlaget för den empiriska undersökningen är intervjuer med elever som varit slumpmässigt utvalda. I undersökningen, där en kvalitativ metod använts ingår nio elevers berättelser. De elever som deltagit i undersökningen har informerats om att deltagandet är frivillig, att de när de önskar under intervjun kan välja att avbryta den samt att de har rätt till anonymitet. Resultatet av undersökningen visar att den faktor som har störst betydelse för elevernas motivation är det pedagogiska mötet, det vill säga mötet mellan lärare och elev i såväl undervisningssituationer som utanför undervisningstid.  Vilket har betonats av alla de elever som ingår i denna undersökning. Det är av lika stor betydelse att läraren ”ser” eleven utanför klassrummet som i klassrummet. Eleverna tycker att den ömsesidiga respekten är viktig samt att de blir sedda och respekterade för de unika individer de är. Elevernas berättelser visar hur byte av lärare påverkat deras motivation till lärande och skolan i allmänhet.  Slutsatsen är att i pedagogiska mötet har dialogen en stor betydelse, där respekten, förståelsen och responsen har en avgörande roll för elevers utveckling. En konsekvens av detta examensarbetets resultat är att det pedagogiska mötets betydelse behöver få större plats i lärarutbildningen och även i dialogen mellan lärarkollegor för att det pedagogiska mötet så effektivt som möjligt ska öka motivationen hos eleverna.

Thesis (doctoral)--Eberhard-Karls-Universität zu Tübingen, 1997.

Denna studie grundar sig i vårt intresse för estetiska uttrycksformer i förskolan. Syftet var att se hur förskollärare arbetar med och påverkar barns fria bildskapande på fyra olika förskolor. En kvalitativ studie genomfördes och material samlades in i form av filmsekvenser som transkriberades, kategoriserades och analyserades. I studien undersöktes frågor om hur förskollärarens fokus på lärande, barnsyn och respons på barnets bilder påverkar dess fria bildskapande i förskolan. I studien undersöktes även vilka uttryck barnet har kopplat till om barnet har process- eller produktfokus. Resultatet visar att det finns ett samband mellan förskollärarens barnsyn och dennes process- eller produktfokus i barns bildskapande aktiviteter. Resultatet visar även att lärandetraditionen är stark i förskolan och att denna många gånger lyser igenom också när förskollärarens huvudsakliga intention inte verkar vara att leda barnen i ett typiskt lärtillfälle. Slutligen visar resultatet att förskollärarens respons, medveten eller omedveten, har stor inverkan på barnets fokus, lust och kreativitet i bildskapandet.

I den här uppsatsen undersöker jag hur det fungerar att komponera musik med olika förutsättningar givna. I det ena fallet komponerade jag musiken utan auditiv respons, i det andra fallet med. Den auditiva responsen var notationsprogrammets uppspelning av musiken som jag noterade in, och det är med hjälp av denna uppspelning som mitt kompositionsarbete brukar gå till. Jag ville undersöka i vilken grad jag kunde föreställa mig notationen, oavsett om jag använde auditiv respons eller inte. Även hur min inre bild av kompositionen skiljer sig från det färdiga resultatet när styckena framförs av musiker. De musikaliska parametrarna, musikens beståndsdelar, kunde vara olika svåra att kontrollera och förstå fullt ut när jag som tonsättare behandlade dem i kompositionsprocesserna.

Signaling networks have a crucial role in every aspect of plant communication with the environment. There is significant interest in identifying signal transduction pathways governing CW homeostasis in interactions with pathogens and symbionts. In previous work, our lab has demonstrated that the RAF-like Integrin-Linked Kinase 1 (ILK1) is a negative regulator of FLS2 (Flagellin Sensing2)-mediated signaling, required for defense against a low-virulence P. syringae T3SS-mutant, and modulating cellular ion homeostasis through functional interactions with Ca2+ sensor CML9 and HAK5 K+ transporter (Brauer et al., 2016). In this work we revealed that ILK1 homologs, ILK4 and ILK5, are required for plant response to PAMPs (elf18) and plant damage-associated molecules (pep1) but not flg22. Specifically, we found that ilk4 and ilk5 were unable to undergo priming for Pattern-Triggered Immunity (PTI) with elf18 and pep1 and showed increased susceptibility to virulent P.syringae pv.tomato DC3000. A global transcriptomic analysis revealed the role of ILK1 in modulating the temporal dynamics and range of Arabidopsis transcriptional re-programming postlg22 treatment. In the absence of the PAMP challenge, ilk1-1 showed derepression of a sector of PTI, osmotic and ionic stress, and iron starvation transcriptional programs. Postlg22 challenge, genes for innate immunity, microtubule (MT) structure and movement, CW biosynthesis, and plant growth were differentially regulated in ilk1-1 compared to wt. Phenotyping of ilk1-1 alongside ilk4, ilk5, and OE-ILK5 mutant lines revealed significant de-regulation of induction of defense genes, upregulation of auxin (SAURs) genes, and repression of tubulins and MT-motor protein genes. Moreover, the mutants showed abnormal insensitivity to MT-depolymerizing treatments and defective root growth and displayed CW-specific defects (i.e., ectopic lignin accumulation in the xylem and defects in the pectin-rich seed mucilage). We postulate that ILKs are components of a CW-integrity signaling pathway that suppresses PTI and facilitates CW biosynthesis during normal growth, whereas post-pathogen challenge this pathway is required for defensive re-modeling of the CW and MT cytoskeleton and resumption of plant growth.

Den här uppsatsen syftar till att undersöka relationen mellan positiv konstruktiv respons och elevens upplevda utveckling. Uppsatsen syftar också till att skapa en tipslista för lärare med intervjuresultaten som grund. Jag utgår från ett elevperspektiv och använder mig av tio personliga intervjuer med elever från olika skolor och kurser. Intervjufrågorna kretsade kring elevernas erfarenheter och åsikter i att ge och ta emot respons från sin lärare och sina klasskamrater. Resultaten visade att elever är i stort behov av en konkret, förklarande och individanpassad respons. Positiv konstruktiv respons förknippas med positiva känslor och den mer negativa kritiken förknippas med negativa känslor. Resultaten visade också att det fanns en självförtroendevariabel i sättet att mottaga respons på. Samtliga intervjukandidater har ett jakande svar gällande om man kan utvecklas med positiv konstruktiv respons. Att eleverna vill få responsen visad för sig (imitatio) var ett tydligt resultat. / This essay aims to investigate the relationship between positive constructive feedback and the students perceived progress in learning. The purpose with this essay is also to create a checklist for teachers to use in courses connected to oral presentation/speaking, with the interview results as a basis. I base my results in a students perspective and the method used is personal interviews with ten students from different schools and courses. I asked the students several questions about how they experience the classroom situation concerning giving and receiving feedback from their classmates and their teacher. The results showed that students are in a great need for a concrete, explanatory and individualized feedback. Positive constructive feedback are associated with positive feelings and the more negative feedback are associated with negative feelings. The results also showed that there are a confidence variable in the way students are receiving feedback on. All interview candidates have an affirmative answer applicable if one can have a progress in learning with positive feedback. That the students would get the response shown (imitatio) is a clear result.

Uppsatsen handlar om lärares skriftliga respons till elever för att stötta deras skrivutveckling. Syftet med undersökningen är att ta reda på hur några lärare använder sig av skriftlig respons samt hur lärare upplever att deras respons stöttar elevers skrivutveckling. För att undersöka detta område har enkät och intervju valts som datainsamlingsmetoder där urvalsgruppen är undervisande svensklärare i årskurs 6. Resultatet visar sig stämma överens med det tidigare forskning visar. Elevutvecklande respons är i detta fall skriftlig respons som ges kontinuerligt under skrivprocessen, innehåller positiva kommentarer om texten, konkreta exempel på hur elever kan utveckla sina texter samt fokuserar på flera olika delar av texten. En slutsats är att teorier om skrivutvecklande respons implementerats i informanternas undervisning.

Studiens syfte är att undersöka sjätteklassares inställning till muntlig respektive skriftlig lärarrespons på skriven text i ämnet svenska. Den teoretiska utgångspunkten är Dysthes och Nystrands tolkning av det dialogiska perspektivet som skiljer på monologisk och dialogisk undervisning. Studien genomfördes genom en enkätundersökning med 105 elever i årskurs 6 från fyra olika skolor. Eleverna fick ta ställning till muntlig respektive skriftlig lärarrespons beroende på om de ska bearbeta texters innehåll, struktur, språk eller skrivregler. Vidare fick de redogöra för när under skrivprocessen respektive responsform passar bäst, samt uttrycka sig fritt om respons. Materialet analyserades sedan genom en metodkombination av kvantitativ statistisk analys samt en kvalitativ tematisk innehållsanalys och presenterades i stapeldiagram. Resultatet visade att eleverna var positiva till såväl muntlig som skriftlig respons, men att det fanns tillfällen då det ena var att föredra framför det andra. Studien är relevant för verksamma lärare eftersom det finns få studier utifrån elevperspektiv, vilket betyder att den fyller en forskningslucka.

<p>Validerat; 20110608 (johsod)</p>

Studien handlar om formativ bedömning eller bedömning för lärande som det även kallas. Syftet med undersökningen har varit att belysa hur sambanden ser ut mellan elevers upplevelser av formativ bedömning och deras lärares tillämpning och reflektion av metoden. Jag har intervjuat två lärare från två olika skolor och tre elever till dem vardera. Empirin har analyserats utifrån teorier om formativ bedömning som kunskapsutvecklande samt det sociokulturella perspektivet. Undersökningens resultat visar att beroende på hur läraren tolkar och tillämpar formativ bedömning eftersöker eleverna olika aspekter i processen. Resultatet visar att om läraren anser att summativ bedömning inte ska användas i processen så önskar eleverna förståelse för kunskapsmål och kunskapskrav så att de kan förstå sina prestationer i förhållande till målen samt sitt summativa betyg, vilket även motiverar dem mer än vad den formativa bedömningen gör. Vidare visar resultatet att tidsbrist hos lärare kan medföra att elever får mindre interaktion med såväl lärare som andra elever i responsarbetet och därför kan få övervägande skriftlig respons. Elevernas uppfattningar är att de vill ha muntlig bedömning då de anser den vara mer utvecklande än den skriftliga. Undersökningen visar att summativ och formativ bedömning med fördel kan kombineras i undervisningen samt att mer undervisningstid behövs för att lärarna ska kunna arbeta med muntlig respons i såväl elevgrupper som i det egna responsarbetet.