<p>Metoder för en genusmedveten pedagogik kan se olika ut på förskoleavdelningar i Sverige år 2007. I vår studie har vi genom intervjuer sökt svar på vilka former lärare på förskolan väljer att arbeta efter då en första förståelse och inblick förvärvats i vad genus och jämställdhet innebär. Vi har dessutom varit intresserade av och fördjupat oss kring vilken respons lärare på förskolan upplever att de får på den genusmedvetna pedagogik som genomförs ute på förskola, dels från föräldrar och kollegor dels från rektor och politiker.</p><p>På många förskolor pågår det idag en diskussion om en genusmedveten pedagogik och hur denna ska utformas, likväl som det på många förskolor finns ett svalt intresse för frågan. Lärares yttranden relateras i vår studie till en rad teorier, vilka dels rör metodikdelen dels det gensvar pedagogiken genererar. I vår studie konstaterar vi att lärares förhållningssätt är den metod som framhålls som viktigast av de tillfrågade. Vidare klargör resultatet att respons på denna pedagogik är betydelsefullt och i analysen av lärares svar visar det sig att nämnda grupp önskar mer feedback på det arbetet som utförs på förskolan från alla involverade i verksamheten.</p>

Syftet med denna uppsats har varit att belysa hur barn i tre respektive nio månaders ålder responderar på omsorgspersoners mentaliseringsförmåga. Uppsatsen är genomförd som en pilotstudie med ett begränsat urval för att pröva mentaliseringsförmågan som utgångspunkt för metod och tillämpning i samspelsstudier. Fyra familjer har ingått i undersökningen och filmer av deras samspel har kodats och analyserats. Uppsatsen ger intressanta hypoteser för fortsatta studier i ämnet om hur omsorgspersoners mentaliseringsförmåga kan avläsas i barns responser. En slutsats som dras är att omsorgspersonernas samspel och följsamhet i vad barnet eventuellt tänker avspeglas i barnens responser, något som kan generera vidare forskning om vad som är av vikt för att barn skall fortsätta att utvecklas.

Tidigare studier har visat på sambandet mellan oräddhet, psykopati, aggressivitet och antisocialt beteende. Denna studie undersökte fenotypiska och genetiska relationer mellan komponenter i the skin conductance fear conditioning task och i psykopatiska personlighetsdrag. Data hämtades från den longitudinella studien; Tvillingstudie om riskfaktorer för antisocialt beteende (RFAB) vid University of Southern California och data från pågående tillfälle 5 inkluderades i studien. Resultatet visade på betydelsen av både genetiska och icke-gemensamma miljö influenser förklarade variansen i obetingad respons. I överensstämmelse med tidigare forskning visade resultaten att individer som visade på högre nivåer av manipulativt och svekfullt beteende också uppvisade större brister i rädslobetingelser. / Previous studies have shown a relationship among fearlessness, psychopathy, aggression and antisocial behavior. This study examined the phenotypic and genetic relationships among components of the skin conductance fear conditioning task and psychopathic personality traits. Data were retrieved from a longitudinal study; the Twin Study of Risk Factor for Antisocial Behavior at the University of Southern California. The present study included data from the ongoing Wave 5. Results indicated the importance of both genetic and non-shared environmental influences in explaining the variance in the unconditioned response. Consistent with previous research, the results showed that individuals who displayed higher levels of manipulative and deceitful traits also showed deficits in fear conditioning.

Undersökningen är fokuserad på vilken relation lärare och elever har till skriftspråket. Vi har undersökt hur medvetna lärare och elever är gällande skriftlig korrekthet. Vi har även undersökt hur sociala medier och mobiltelefoner påverkar språket. Hur eleverna ställer sig till skriftspråket och om de bryr sig om att skriva korrekt är även någonting som studien är riktad till. Vi har studerat vilka verktyg både lärare och elever har till hjälp för att utveckla ett korrekt skriftspråk. Vi har gjort en intervjustudie och använt oss av sex stycken informanter, tre lärare och tre elever. Resultatet visar att lärare och elever är medvetna om vikten av att skriva korrekt och att kunna skriva såväl formellt som informellt. Enligt informanterna är responsgivning och läsning av största vikt för ett utvecklat skriftspråk. Alla var eniga om att sociala medier, mobiltelefoner och datorer påverkar skriftspråket på ett negativt sätt. Informanterna var överens om att skriftspråket kan ha blivit förenklat på grund av dessa företeelser.

I den här undersökningen ligger fokus på kamratbedömning vilket är en del av den formativa bedömning som är aktuellt i dagens skola. Kamratbedömning innebär att elever bedömer varandras arbeten och ger kommentarer i ett förbättringssyfte. Responsen bör innefatta både skriftlig och muntlig respons för att den ska främja elevernas utveckling. I arbetet med kamratbedömning utvecklar eleverna en självbedömningsförmåga som leder till att de blir självständiga i sitt lärande. Undersökningen syftar till att ta reda på vilka skillnader och likheter det finns mellan en klass som har arbetat med kamratbedömning tidigare och en klass som inte arbetat med metoden. Lärarens roll i processen och elevernas upplevelser av arbetet är också en del av undersökningen. Data har samlats in genom intervjuer med lärarna i respektive klass, en enkät, elevtexter samt observationer. Resultatet visar att klassen som arbetat med kamratbedömning tidigare är mer utveckland i sin skriftliga respons samt att de har en struktur som de förhåller sig till. I elevernas muntliga respons var klasserna likvärdiga. Vidare diskuteras möjliga förklaringar till de skillnader och likheter som synliggjorts i studien samt lärarens roll och elevernas upplevelser.

Förmågan att kunna skriva är viktig både för individ och samhälle. För att utvecklas till en god skribent är respons på texter en bra hjälp. Forskning visar att den vanligaste formen av respons på texter är skriftliga kommentarer om språkets struktur men detta leder sällan till fördjupat lärande. Muntlig respons och samtal om texter är därför ett viktigt komplement. Respons kan ges på olika sätt och fokusera på olika saker men förhoppningen är att responsen ska leda till att mottagaren av responsen utvecklar sitt kunnande om området. Studiens syfte är att undersöka arbetet med respons på texter i skrivundervisningen i årskurs 4-6. Detta görs ur både ett lärar- och elevperspektiv eftersom båda dessa behövs för att responsen ska leda till önskat lärande. Studien är en kvalitativ studie där intresset är att undersöka några lärares och elevers tankar om respons kopplat till skrivande. Redskapet som använts är intervjuer. Det är tre stycken lärare i årskurs 4-6 samt nio elever som deltagit i studien. Som komplement till intervjuerna har även elevtexter med respons använts. Det insamlade materialet är analyserat och bearbetat utifrån fyra nivåer av respons som finns inom formativ bedömning. Studien har visat att både responsens innehåll och karaktär är viktig för att utveckla skrivandet. Det har också framkommit att eleverna i den här studien önskar att få positiv respons men detta är problematiskt utifrån tidigare forskning.

Analys av värsta fallets respons tid av CAN meddelanden.

Den här uppsatsen har en kvalitativ ansats och bygger på intervjuer med vuxna individer som vuxit upp i hem där det förekommit våld. Uppsatsen behandlar respondenternas upplevelser av om och hur det talades om våldet samt den respons de upplevt från utomstående kopplat till våldet. Syftet med detta arbete var att utifrån ett barnperspektiv belysa hur respondenterna upplevt att de signalerat eller talat om våldet samt hur de uppfattat den respons de fått. Metoden som har tillämpats har haft en fenomenologisk utgångspunkt med semistrukturerade intervjuer med elva personer; nio kvinnor och två män. Med hjälp av vårt val av teoretiska utgångspunkter, stigma och responsperspektivet, har det varit möjligt att besvara studiens syfte och frågeställningar. Resultatet visar att våldet inte skedde i ett socialt vakuum; det har funnits någon/några utanför familjen som har känt till våldet. Endast två av elva respondenter uppger att ingen utanför den allra närmaste familjen visste om det. Vi har även funnit att barnen i denna studie har kommunicerat att de inte mår bra samt att det i de flesta fall funnits personer som vetat om våldet men inte agerat tillräckligt kraftfullt. Vi vill med denna studie ta vara på de vittnesmål som respondenterna delar och förhoppningsvis bidra med ökad kunskap inom ämnet. Uppsatsens titel är en del av ett citat från en av våra respondenter och syftar till att våldet har varit känt även utanför familjen men att det inte talats om det.

Hälsoproblemen relaterat till rökning är ett problem som kräver många liv årligen och är ett problem i Sverige, liksom många andra delar i världen. Avmarknadsföring är en av flera lösningarpå detta problem. Målet med avmarknadsföring är att sträva mot regleringar och förändringar fö ratt uppnå mer hälsosamma och socialt hållbara val i samhället. Med hjälp avmarknadsföringsmixen även kallad 4P som används i klassisk marknadsföringsteori kan detta måluppnås och kommer i denna uppsats tas upp som en avmarknadsföringsstrategi av rökning. Olika avmarknadsföringsstrategier har tagits fram med syftet att avråda konsumenterna från att fortsätta röka och den existerande forskning som har gjorts i andra länder har byggts upp av kvantitativaundersökningar med fokus på att undersöka individens beteende såsom attityd och rökvanor tillföljd av avmarknadsföring av cigarettpaket. Denna studie ämnar skapa ökad förståelse till varförkonsumenter röker och hur avmarknadsföring av cigaretter kan påverka konsumenternas beteende i form av reaktion, attityd och köpbeslut genom att studera hur avmarknadsföring av cigaretterpåverkar konsumenter i Sverige. För att uppnå detta har en kvalitativ undersökning gjorts med stödoch vägledning av modellen om konsumentens stimulus-respons samt utforskar i konceptetavmarknadsföring och dess strategier. Modellen om konsumentens stimulus-respons bygger påhur extern stimulans påverkar konsumenter och de olika faktorerna som påverkar konsumentslutgiltiga köpbeslut. Empirin i denna undersökning bygger på semi-strukturerade intervjuer med ett icke slumpmässigturval av respondenter och en intervjuguide som följer specifika fråge teman med avsikt att lösastudiens syfte. Den kvalitativa undersökningen har resulterat i identifiering av faktorer som delsger förklaring till konsumenternas anledningar om varför rökvanor startades men även förklaringartill varför konsumenter väljer att fortsätta röka trots information om rökningens effekter. I analysen lyfter författarna fram de faktorer som har stor påverkan på konsumenternas rökvanoroch beteende gentemot avmarknadsföring av cigaretter i Sverige. Genom den insamlade empirin har forskarna upptäckt att beroende och vanor har stor påverkan på konsuments beteende gentemotden externa stimulansen från avmarknadsföringen. En uppdaterad teori med grund från modellen om konsumentens stimulus-responsmodell presenteras för att ge bättre förståelse för konsumenternas påverkan av avmarknadsföring av cigaretter och som möjligtvis även är applicerbar på andra produkter där det finns risk för beroende. Denna uppdaterade teori är denna kvalitativa studiens bidrag till forskning och kan agera som föregångare till en kvantitativ studieom avmarknadsföring av cigaretter i Sverige.

Denna studie bottnar i att demokrati handlar om att individen vågar och kan göra sin röst hörd i det offentliga rummet och att skolan i sin tur ska främja elevers utveckling mot detta. Den muntliga redogörelsen, som finns i kunskapskravet för svenska, blir i detta sammanhang, särskilt intressant. Syftet med denna studie var utifrån detta att bilda kunskap om lärares erfarenhet av elevers talängslan inför muntliga redogörelser. Sex lärare som undervisar i svenska i årskurs 4-6 har intervjuats för studien. I den tidigare forskningen går att urskilja tre viktiga delar för att elever ska få en positiv erfarenhet av detta: förberedelsen, responsen och klassrumsklimatet. Resultatet visar att de intervjuade lärarna arbetar på flera sätt i enlighet med ovanstående områden. Dock visade det även att en mer traditionell syn av den muntliga redogörelsen ligger kvar där genomförandet får störst fokus. Idag visar forskningen att hela processen är viktig, inklusive förberedelsen. Resultatet i denna studie visar att förberedelse tolkas olika och behovet av undervisning i muntlighet diskuteras.