This report addresses a very specific area of computer forensics and information security. A computer forensic scientict are needed to act in critical situations, therefore the person needs broad knowledge of the physical memory, also known as volatile memory withincomputer forensics. As cybercrimes are rapidly increasing more for each year, it has also contributed to a huge development in the computer forensic department. Since the volatile memory of a computer plays a significant role in an investigation, a computer forensics actions can be crucial in the collection of evidence. Volatile memory is something that exists in all computer systems and the purpose is to store information temporarily, in other words, it only exists when the system is active. Volatile memory is an information source that is rich in information from a computer forensic perspective. Volatile memories are built up of binary code, which requires that these are analyzed using various tools. This availability of these tools today is very large. There are several different methods for analyzing the volatile memory in a computer, not just for the government, but also for the public. As the range of these methods and tools are big, we have chosen to focus on computer forensic tools that pay an important part of the work of a computer forensic. The execution of the practical part, we have chosen to apply in a virtualization environment, to carry out the experiments in a controlled manner. The experiments were a big success in showing that changes to the memory allocation have occurred in the event of contamination. When the dump-files were performed by the tools, a percentage difference could be determined and further analysis of these showed that contamination occurred. / Denna rapport behandlar ett väldigt specifikt område inom IT-forensik och informationssäkerhet. Då berörda parter, det vill säga IT-forensiker, emellanåt behöver agera i kritiska lägen krävs det att personen har breda kunskaper om det volatila minnet, mer känt som volatila minnen inom IT-forensik. Då IT-brott ökar allt mer för varje år behöver också utvecklingen inom IT-forensik ständig utveckling. Eftersom det volatila minnet ien dator har en betydande roll i samband med en utredning kan en IT-forensikers handlingar vara avgörande i bevisinsamlingen. Volatila minnen är något som finns i alla datorsystem och dess syfte är att lagra information temporärt, då minnet endast existerar när systemet är igång. Det volatila minnet är en informationskälla som är rik på viktig information ur ett IT-forensiskt perspektiv. Volatila minnen är uppbyggda av binärkod, vilket kräver att dessa analyseras med hjälp av olika verktyg. Utbudet av dessa verktyg är idag väldigt stora, det finns flertalet olika metoder för att gå tillväga för att analysera det volatila minnet i en dator, inte bara för myndigheter, utan även för allmänheten. Eftersom utbudet av dessa metoder och verktyg är stora, har vi valt att inrikta oss på IT-forensiska verktyg som är en viktig del i arbetet som IT-forensiker. Utförandet av den praktiska delen har vi valt att applicera i virtualiseringsmiljö, för att på ett kontrollerat sätt utföra experimenten. Vid experimenten erhöllsdet framgångsrika resultat där påvisning av att förändringar i minnesallokeringar skett, det vill säga kontamination. När RAM-dumparna väl hade utförts av verktygen fastställdes en procentuell skillnad och vidare analysering av dessa påvisade att kontamination förekommit.

Tidigare forskning gällande skrivundervisning visar att den fortfarande genomsyras av ett produktinriktat synsätt snarare än ett processinriktat synsätt. Syftet med följande undersökning är att ta reda på hur elever på en gymnasieskola upplever sin skrivundervisning och om de arbetar med en processinriktad skrivundervisning eller inte. Metoden jag valt för att undersöka detta är en kvalitativ enkätundersökning. Resultatet visar att många av eleverna upplever att skrivprocessen inte finns med som ett vedertaget begrepp i undervisningen eller läroböckerna, men att en stor andel av eleverna upplever respons som något de är positivt inställda till. Min slutsats är att den processinriktade skrivundervisningen inte fått den genomslagskraft den förtjänar.

Studiens övergripande syfte är att belysa hur pedagoger bemöter och ger barnen respons i olika vardagssituationer i förskolan och om barnets kön har betydelse för hur pedagoger begränsar handlingsutrymme eller signalerar handlingsutrymme. Data har hämtats genom deltagande observationer vid några förskolor där fältanteckningar fördes. Som teoretisk utgångspunkt har Nicolas Rose (1999) teori om makt och frihet använts för att se att pedagogers bemötande innehåller både begränsningar och uppmuntrande av handlingsutrymme. Roses begrepp styrningsmekanismer har använts för att belysa de små detaljerna i pedagogers bemötande och Hirdmans genusteori har används för att tolka de eventuella skillnader som kan upptäckas i mönster och strukturer i pedagogers bemötande av flickor och pojkar. I resultatet upptäcktes att samma styrningsmekanismer användes för att både ge barnen handlingsutrymme och handlingsbegränsningar och mönstret visar att pedagoger ibland använder olika strykningsmekanismer mot flickor och pojkar.

Syftet med denna studie var att undersöka hur elever i årskurs 3 förstod, uppfattade och värderade tre olika kommentarmetoder på elevtexter: two stars and a wish, comment only-technique och kommentarer i enlighet med Dysthes texttriangel. Studien genomfördes genom att elever intervjuades när de bearbetade en elevtext från de svenska nationella proven för årskurs 3 med hjälp av de ovannämnda kommentarmetoderna. Att elevernas synpunkter i intervjuerna beaktades innebar att ett barnperspektiv användes. Av de 14 eleverna som intervjuades uppgav 93 % att de förstod kommentarerna i texttriangeln, medan 70% av dem förstod two stars and a wish. Samtidigt var 14% av dem osäkra på kommentarerna i comment only-technique. Dessutom värderade eleverna kommentarmetoderna olika, vilket gjorde att vi sammanställde tre råd om lärarrespons: ledtrådar, tips och vägledning. Dessa sattes under paraplybegreppet individanpassning. Studien visade att det inte var någon av kommentarmetoderna som på ett tydligt sätt föredrogs framför de andra, det relevanta var om den specifika metoden passade eleven och dess behov. Utifrån ett barnperspektiv skulle det i vissa fall vara mer värdefullt att använda en annan kommentarmetod för att anpassa lärarkommentarerna till den specifika elevens behov.

Forskning har visat att godkända elevtexter ofta underkänns av objektiva bedömare. En allmän uppfattning är även att lärare ofta tenderar ge otydliga kommentarer i elevtexter, vilka inte preciserar elevens utvecklingsområden. Vårt syfte var mot denna bakgrund att undersöka om en grammatikanalys kunde fungera som bedömningsunderlag och att analysen kunde precisera textens styrkor och svagheter. Genom ett samarbete med två skolor samlade vi, under höstterminen 2011, in och analyserade totalt tio betygsatta elevtexter från elever i årskurs nio. I vår grammatikanalys analyserade vi elevtexternas nominalkvot, nominalfraser, fundament, bisatser och satsförkortningar. Vi intervjuade de två klassernas svensklärare om bedömning, respons och skrivutveckling. Studien bygger därmed på både en kvantitativ och kvalitativ metod. Resultatet av studien visar att en grammatisk textanalys enskilt inte fungerar som bedömningsunderlag, och analyserna visar inte något tydligt samband med lärarnas betyg. Studien lyfter istället fram att bedömningen bör grunda sig på både en kvalitativ och kvantitativ analys. Den visar textens kvaliteter vilket kan ge underlag för mer konstruktiv respons och dokumentation av elevens skrivutveckling. Vi framhäver därför värdet av att eleverna får tillägna sig ett metaspråk tillsammans med lärarna och anser att de grammatiska begreppen bör implementeras i svenskundervisningen.

Vårt syfte var att undersöka hur lärare och blivande lärare analyserar och bedömer en elevtext från skolår 2. Vidare ville vi undersöka vilken handledning och respons dessa ville ge eleven. Undersökningen grundade sig på 24 enkäter och 4 intervjuer som tog upp stavningsförmåga, användning av skiljetecken, meningsbyggnad, textens längd och sammanhang i texten. Dessa aspekter har berörts genom att lärarna och de blivande lärarna har fått göra iakttagelser och bedömningar av elevtexten. De har också fått redovisa vilken handledning och respons de vill ge till eleven. Resultaten visade på likheter och skillnader i sättet verksamma lärare och blivande lärare analyserar och bedömer en text. Vi drog slutsatsen att den största skillnaden var att de verksamma lärarna analyserar, bedömer, handleder och ger respons mer detaljerat än de blivande lärarna. Nyckelord Analys, bedömning, handledning, respons, elevtext, skolår 2, lärare, blivande lärare

Utveckling av biokompatibla ytor anses vara en stor utmaning inom medicinsk forskning. I allmänhet kommer medicinska implantat att beläggas av ett lager av icke-specifika proteiner några sekunder efter implantation. Detta sker oavsett implantatens konstruktionsmaterial. Det adsorberade skikt av proteiner aktiverar en värdförsvarsmekanism, känd som den främmande kroppsreaktionen, vilket slutligen resulterar i en fibrös icke vaskulär kapsel som isolerar implantatet från dess målvävnader. Utveckling av biokompatibla ytor är ett intressant forskningsområde och framförallt inom medicinsk forskning. Det är viktigt att använda en beläggning som inte leder till någon inflammatorisk respons eller vidhäftning av oönskade celler. Makrofager är en cellinje som är involverade i kroppens immunsystem vilket gör den intressanta i dylika studier. Syftet med studien var att undersöka celladhesion och inflammatorisk respons hos en makrofag cellinje in vitro. Undersökningen utfördes med polydopamine (PDA), polyetylenglykol (PEG) och proteas beklädda ytor. RAW 264.7-celler är en mus makrofag cellinje. Undersökningen av celladhesion utförs genom att odla celler i kontakt med olika ytbeläggningar och utvärderades genom att fotografera ytorna vid olika tider. Cytokinuttrycket avseende TNF-α analyseras med ELISA. Cellernas adhesionsförmåga och inflammatorisk respons studeras i olika fetalserumkoncentrationer. Resultatet visade ingen skillnad i celladhesion vid odling med olika fetalserumkoncentrationer. RAW 264.7-cellernas adhesionsförmåga varierade mellan olika ytbeläggningarna. RAW 264.7-cellerna visade även en starkare bindningsförmåga i de om ytbeläggningen gjorts under statiska förhållanden. RAW 264.7-cellerna visade preliminärt ingen skillnad i inflammatorisk respons mellan de olika ytorna som undersökts / Development of biocompatible surfaces are considered a great challenge within the medical research. In general a medical implant will be coated of a layer of non-specific proteins a few seconds after implantation. This happens regardless of the construction material of the implant. The adsorbed protein layer will activate a host-defense mechanism, known as the foreign body reaction, which evidently will result in a fibrous non-vesicular capsule that isolates the implant from its goal tissues. The development of biocompatible surface is an interesting research field. It is important to use a surface coating that does not contribute to an inflammatory response or adhesion of unwanted cells. Macrophages is a cell line that is naturally involved in the immune system in the body, which is interesting for such studies. The aim of this study is to examine cell adhesion and inflammatory response of a macrophage cell line in vitro. The investigation was performed using surfaces modified by polydopamine (PDA), polyethyleneglycol (PEG) and protease and combination thereof. RAW 264.7- cells is a mouse macrophage cell-line. The investigation of cell adhesion was performed using cells in contact with different surface coatings and evaluated by photographing the surfaces at various occasions. The cells ability to adhesion and the inflammatory response was studied in different fetal sera concentrations. The result show no difference in cell adhesion at different fetal sera concentrations. The RAW 264.7-cells adhesion varied for the different surface coatings. The RAW 264.7 cells showed a stronger adherence when the surface coating was done purely by diffusion. The RAW 264.7 cells preliminary showed no inflammatory response related to the tested surface coatings.

Det här examensarbetet fokuserar på kamratrespons som arbetsmetod i klassrummet. Kamratrespons är en metod som blivit alltmer aktuell i dagens undervisning och innebär att elever bli aktiva aktörer i varandras arbeten och utveckling. Eleverna får genom kamratrespons bli delaktiga i varandras lärprocesser och ge varandra konstruktiv återkoppling i form av kommentarer som fokuserar på styrkor och utvecklingsområden som behöver förbättras. Kamratrespons kan användas som ett arbetssätt inom formativ bedömning. Fokus i undersökningen är att undersöka hur introduktion och förberedelse av kamratrespons påverkar hur eleverna i årskurs 4 formulerar sin respons. Kamratrespons var, för de två elevgrupperna i undersökningen, en okänd metod att arbeta med. En elevgrupp fick en mer ingående introduktion till kamratrespons och den andra elevgruppen fick en kortare introduktion. Detta gjordes för att ta reda på om instruktionsnivån skapade några likheter eller skillnader mellan gruppernas responsgivning och textbearbetning. Data samlades in i form av elevtexter och skriftlig kamratrespons. Även en enkät användes för att ta reda på elevernas upplevelse av kamratrespons. Resultatet visar att instruktionsnivån påverkade hur elever skrev sin kamratrespons och bearbetade sina texter. Den grupp som fick mer introduktion till karmatrespons bearbetade och förbättrade sina texter på ett sätt som gjorde att fler höjde sig på något fokusområde från bedömningsmatrisen än den grupp som inte fick någon introduktion. Resultatet visar även att eleverna ansåg att de kändes bättre att ge än att få kamratrespons. En skillnad mellan grupperna var att den grupp som inte fick introduktion upplevde kamratrespons som en bättre metod. I diskussionskapitlet diskuteras potentiella förklaringar till de likheter och skillnader som uppstod mellan grupperna

Den här uppsatsen är en responshistorisk undersökning av Karin Wards skulptur Ikaros syster och dess möte med sin publik. Syftet är att förstå de starka reaktioner skulpturen väckte. De huvudsakliga frågeställningarna lyder: Hur kan de handgripliga förändringarna av verkets utseende tolkas? Vilka förväntningar på den offentliga konsten uttrycktes i debatten och bevakningen i massmedia? Undersökningen visar att responsen var häftig och omfattande: en intensiv debatt bröt ut i lokalpressen, och under åren 1978–80 hade verket en framskjuten plats i det lokala offentliga samtalet. Många irriterade sig på verket och dömde ut det som fult eller pornografiskt medan andra försvarade verket på estetiska och principiella grunder. Debatten bottnade i stort sett i två konkurrerande idéer om den offentliga konstens uppgift; Skulle ett offentligt verk behaga alla genom att gestalta ett objektivt eller konventionellt skönhetsideal, eller skulle den offentliga konsten tillåtas vara heterogen och därigenom behaga heterogena preferenser och stödja konstnärernas fria skapande? Skulpturens utseende förändrades flera gånger under den perioden, bland annat sprängdes ett hål i verket – en skada konstnären reparerade genom att omgestalta verket. Sådana handgripligheter kan tolkas som fysiska uttryck för åsikter som återfinns i den offentliga debatten om verket. Samtidigt förändrade de i sin tur verkets uttryck och betydelse.

Syftet med denna studie är att undersöka elevers syn på och erfarenheter av responsarbete i skrivundervisningen. Undersökningen fokuserar på att studera elevers uppfattningar kring den respons de får samt åsikter och tankar kring hur kamratrespons fungerar. Även eventuella problem som eleverna upplever med lärar- och kamratrespons kommer att belysas. Studiens teoretiska utgångspunkt är den sociokulturella teorin. Datainsamling har skett genom sex stycken kvalitativa intervjuer, där insamling och analys har inspirerats av grundad teori. Sex stycken gymnasieelever har intervjuats och deras svar har senare analyserats tematiskt, där teman urskilts för att kunna besvara studiens frågeställningar. Studiens resultat visar att de strategier och teorier som tidigare forskning påvisat är bäst lämpad för lärar- och kamratrespons, stämmer överens med de intervjuade elevernas uppfattningar kring hur de önskar få respons. Resultatet visar även att eleverna inte får möjlighet att få respons under skrivprocessens gång. Vidare visar resultatet att kamratrespons inte används särskilt frekvent i skrivundervisningen, vilket vissa elever har löst genom att arbeta självmant med kamratrespons. Slutligen visar resultatet att eleverna ibland inte tar till sig den respons de får, på grund av att responsen ges långt efter texten har lämnats in men också för att vissa elever finner det onödigt, eftersom betyget redan är satt.