111 |
Lärarens skriftliga respons på elevtexter : Två fallstudier om lärare och grundskoleelevers inställning till responsIshak, Rozalin, Akan, Izla January 2013 (has links)
Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur lärarens skriftliga respons uppfattas av elever och hur de arbetar med den samt hur lärare tänker kring skriftlig respons. För att finna svar har vi valt att använda en kombination av en kvalitativ och en kvantitativ ansats. Undersökningen har genomförts i form av två fallstudier i två olika utbildningsmiljöer. Undersökningen består av sammanlagt sex elevintervjuer, två lärarintervjuer och 41 deltagande elever i en enkätundersökning. Båda uppsatsförfattarna gör var sin fallstudie som innebär att intervjua en lärare och tre elever vardera samt genomföra en enkätundersökning. Undersökningen visar att eleverna i respektive fallstudie uppfattar den skriftliga lärarresponsen som positiv. Majoriteten av eleverna i både Fallstudie 1 och 2 tycker att de utvecklas med hjälp av skriftlig respons. Resultatet visar också att eleverna i Fallstudie 2 har enklare för att förstå responsen till skillnad från eleverna i Fallstudie 1. Anledningen till detta kan vara att eleverna i Fallstudie 2 ständigt har en dialog med sin lärare när de bearbetar sina texter efter de skriftliga lärarkommentarerna. Detta saknar eleverna i Fallstudie 1 då de enbart bearbetar sin text efter de skriftliga lärarkommentarerna utanför lektionstid.
|
112 |
Det reflekterande samtalets inre liv : Aktionsforskningsstudie om verksamhetsutvecklingChristersson Vigert, Gunilla January 2011 (has links)
I strävan efter att utveckla sin praktik har en grupp pedagoger filmat en vardagshändelse med eleverna i avsikt att belysa en fråga de är intresserade av att få svar på. Under ett reflekterande samtal undersöker de gemensamt det inspelade materialet. Studie syftade till att få svar på hur de tog sig an uppgiften, vad de fick syn på och hur de samtalade kring det de såg. Samtalet kan ses som ett vävande där olika pedagogers perspektiv möts. Studien sökte svar på vilka inslag som fanns i samtalsväven. Genom att synliggöra detta ville studien ge en ökad förståelse för hur skolledare och pedagoger kan skapa förutsättningar för att reflekterande samtal ska kunna bli ett funktionellt redskap i såväl professionell utveckling som verksamhetsutveckling. Forskningsfråga: Hur använder pedagogerna sig av reflekterande samtal när de utgår från autentiska situationer från praktiken? Resultatet visade att den dialogiska samtalsväven omfattade fyra typer av inslag. Inslag som handlade om att beskriva vad man upptäckt i inspelningen, om att förklara och förstå det man uppmärksammat, om att föreslå hur man skulle kunna undersöka sin frågeställning vidare utifrån vad man sett, samt inslag som handlade om att föreslå hur man skulle kunna förändra för att utifrån detta förbättra förutsättningarna för elevernas lärande och utveckling. Det var en mängd faktorer som påverkade huruvida det reflekterande samtalet ledde till nya gränsöverskridande insikter eller inte. Deltagarnas dialog- och analyskompetens var exempelvis av avgörande betydelse för utfallet. De autentiska exemplen från videofilmerna som pedagogerna utgick ifrån i sina reflekterande samtal hade en samlande effekt. De hjälpte pedagogerna att fokusera och att mötas i dialogen. De inspelade exemplen fyllde en rad funktioner som bidrog till samtalets kvalité. Avslutningsvis förs ett resonemang kring pedagogiska implikationer ut ett skolledarperspektiv. / A group of pedagogues, striving to develop their skills, have filmed an everyday situation with their pupils in order to highlight a specific question that they had. Through reflective conversation they helped each other analyze the recorded material. The purpose of this study was to see how they embraced this challenge, what they discovered in the recordings and how they discussed their findings. The dialogue between them can be looked upon as a communicative “web” in which the different perspectives of the pedagogues meet and are woven together. The study aimed to provide an answer to which elements were included in this communicative web. Through this awareness the study wanted to generate a broader understanding of how principals and pedagogues could create possibilities for reflective dialogue to be a functional tool within professional development as well as school development. The research question: How do the pedagogues use reflective dialogue when they use an authentic situation from their own practice as a starting point? The result showed that the reflective communicative web contained four elements. Elements that describe what they have discovered in the recordings, elements that explain and bring understanding to their findings, elements that suggest further investigations of what they have found and finally elements that suggest changes to improve the learning development conditions for the pupils. There were a wide range of factors that affected whether the reflective conversation led to learning or not. The skills of the participants both regarding dialogue and analyses were, for example, of importance for the outcome. The authentic examples from the recordings that the pedagogues used as a starting point helped them to focus. It also helped them see things from each other's perspective. The recordings provided a variety of functions that contributed to the quality of the conversation. The last part of the paper is a discussion about the pedagogical implications from the principal's perspective.
|
113 |
"Utveckla där jag skrev utveckla" : En kvalitativ studie av hur fyra svensklärare arbetar med skriftlig respons av elevtext samt elevernas upplevelser av denHamidovic, Aldina, Johansson, Emma January 2013 (has links)
Studien syftar till att undersöka hur fyra svensklärare arbetar med skriftlig respons, vilka effekter den har på elevers skrivutveckling samt hur eleverna beskriver sina upplevelser av att motta respons. En kvalitativ metod har använts genom att fyra svensklärare på högstadiet har intervjuats. Därefter gjordes gruppintervjuer med fyra av respektive lärarrespondents elever. Intervjuerna analyserades och data kategoriserades i syfte att få svar på studiens frågeställningar, vilka är: • Vad beskriver lärarna att de fokuserar på i den skriftliga respons de ger till eleverna, på vilket sätt ger de respons och varför? • Vilka effekter beskriver lärarna att deras skriftliga respons har på elevernas skrivutveckling? • Hur beskriver eleverna sina upplevelser kring den respons de ges på sina skriftliga framställningar? Resultatet visar att lärarna arbetar med tre typer av respons: slutkommentarer, matriser och markeringar i elevtexten. Det sistnämnda upplever eleverna som störande. Lärarna kommenterar huvudsakligen på innehåll och genreanpassning. Det framkommer att lärarna inte har en klar uppfattning om vilka effekter deras respons har på deras elevers skrivutveckling. Eleverna uppskattar att få berömmande kommentarer. Däremot är inte matriserna och slutkommentarerna lika uppskattade då eleverna upplever språket i dessa som svårbegripligt. Dock är eleverna huvudsakligen intresserade av vilket betyg deras produkt uppnått, vilket gör att kommentaren förlorar sitt värde. Eleverna upplever även att responsen inte utvecklar deras skrivförmåga. Detta beror dels på att responsen saknar instruktioner angående hur eleverna ska utvecklas och dels för att ett system för hur de ska spara den skriftliga responsen saknas. / The purpose of this study is to investigate how four teachers of the Swedish language apply their written feedback on their students’ assignments, what different effects it has on students’ writing process and how they describe their experiences of receiving the feedback. A qualitative method has been used by interviewing four teachers at a senior level school, thereafter interviewing their pupils by dividing them into four groups of four. Furthermore, the interviews were analyzed and data was categorized with the purpose of answering the question formulations of the study, which are: • According to the teachers’ descriptions, what is their main focus of the written feedback they apply on their students’ assignments, in which way and why? • What effects do the teachers describe that their written feedback has on the students writing process? • How do the students describe their experiences of receiving feedback on their written assignments? The results show that the teachers work with three types of feedback: final comments, templates and marks in the text. The latter is considered disturbing according to the students. The teachers mainly give feedback based on the content and how well the student has interpreted a certain genre. The conclusion is that the teachers do not have the proper awareness of the effects of their feedback on their students writing processes. Furthermore, the students clearly state they appreciate compliments on their assignments. However they find them difficult to understand due to the challenging language in the feedback. They also state the final grade to be more valued than the teachers’ final comments, resulting in the feedback losing its value. Also to be stated is that the students find that the response of their teachers does not develop their writing skills. This is due to the fact that the feedback lacks information on how to further improve and develop their skills, and also since there is no system for saving the different types of feedback.
|
114 |
Abordagens de estudo e performance da obra Respons?rio ao vento para violoncelo solo de S?lvio FerrazValente, Kalyne Teles 09 December 2014 (has links)
Submitted by Automa??o e Estat?stica (sst@bczm.ufrn.br) on 2016-03-18T21:55:11Z
No. of bitstreams: 1
KalyneTelesValente_DISSERT.pdf: 853027 bytes, checksum: bfb33565c73b888e7cc78cad51fc4d19 (MD5) / Approved for entry into archive by Arlan Eloi Leite Silva (eloihistoriador@yahoo.com.br) on 2016-03-18T23:55:48Z (GMT) No. of bitstreams: 1
KalyneTelesValente_DISSERT.pdf: 853027 bytes, checksum: bfb33565c73b888e7cc78cad51fc4d19 (MD5) / Made available in DSpace on 2016-03-18T23:55:48Z (GMT). No. of bitstreams: 1
KalyneTelesValente_DISSERT.pdf: 853027 bytes, checksum: bfb33565c73b888e7cc78cad51fc4d19 (MD5)
Previous issue date: 2014-12-09 / Com uma produ??o bastante relevante voltada ao repert?rio do violoncelo,
Silvio Ferraz comp?s, em 2012, a pe?a Segundo Respons?rio para violoncelo solista e
grupo de c?mara que, em seguida originou o Respons?rio ao Vento, vers?o para
violoncelo solo. A pe?a caracteriza-se pela ideia de continuidade constante do som que
se transforma atrav?s de diferentes texturas, timbres, din?micas e gestos musicais
fazendo uso de t?cnicas estendidas, incluindo grandes se??es em sul tasto tocando em
tr?s cordas simultaneamente, trinados de harm?nicos naturais, trinados com harm?nicos
naturais abafados, col legno battuto, diferentes tipos de glissando e sons simult?neos de
notas harm?nicas e n?o harm?nicas contribuem para uma riqueza de sons e camadas
que formam essas texturas. O presente artigo investiga a rela??o do compositor com o
violoncelo e contextualiza o Respons?rio ao Vento dentro da produ??o de Silvio Ferraz
para o instrumento, analisando as influ?ncias do compositor e abordando aspectos
t?cnicos e interpretativos da pe?a a partir de experi?ncias de palco. / Recognized for his relevant writing for the cello, Silvio Ferraz wrote , in 2012,
Segundo Respons?rio for cello solo and chamber group which followed Respons?rio
ao Vento , a version of the same piece for solo cello . The work is characterized by the
idea of continuity of sound moving through different textures , timbres , dynamics and
musical gestures. The composer uses extended techniques, such as large sections in sul
tasto playing three strings simultaneously, trills of natural harmonics , muffled trills
with natural harmonics , col legno batuto , different types of glissando and simultaneous
sounds of harmonic and non harmonic notes corroborate to a wealth of sounds and
layers that create different textures. This article investigates the relationship of the
composer with the cello, and relates Respons?rio ao Vento to his other works and
studies the influences of the composer addressing technical and interpretive aspects of
the piece drawn from performance experiences.
|
115 |
RAM-minnets kontaminering vid tillämpning av forensiska verktygJohansson, Christian, Nilsson, Robin January 2011 (has links)
Denna rapport behandlar ett specifikt område inom IT-forensik och informationssäkerhet. Då en berörd part behöver agera i ett skarpt läge, kan kunskaperna om volatilt minne vara avgörande. I takt med att IT-brott har ökat dramatiskt, har det också bidragit till en enorm utveckling inom de forensiska ramarna. IT-forensikerns handlingar är av avgörande karaktär då minnet förändras kontinuerligt, därför eftersträvas minimala förändringar på systemet. Ett datorsystem är utrustat med ett fysiskt minne vars syfte är att temporärt lagra information då det är aktivt. Detta minne kan vara en rik informationskälla ur ett forensiskt perspektiv. Volatilt minne är uppbyggt av binärkod som går att analysera med hjälp av verktyg. Idag finns det ett stort utbud av verktyg för allmänheten och myndigheter, därför begränsas rapporten med inriktning mot kommersiella metoder. För att effektivisera det praktiska utförandet, tillämpas virtualisering som underlättar påvisning av konsistent datautvinning. Vid experimenterande av volatilt minne erhölls framgångsrika resultat där det gick att fastställa förändringar i minnesallokeringen. Då ett program exekveras, resulterar det i märkbara förändringar som går att urskilja i det fysiska minnet. När verktyget sedan har utfört sina givna instruktioner, går det att tolka den procentuella skillnaden mellan minnes-dumparna. Detta bidrog till de förutbestämda målen. Det fysiska minnet är ett relativt nytt och outforskat tekniskt område. Valmöjligheten för en minnesutvinning kan innefatta allt från hårdvaru- till mjukvarulösningar där tyngden på denna rapport baseras på mjukvarulösning. Alla IT-forensiker bör få upp ögonen för denna informationstillgång som kan vara nyckeln till framgång under live-respons.
|
116 |
Eleven som talare : Hur sex lärare arbetar med muntliga framställningar i årskurs 3Wallin, Josefin, Claug, Anna January 2013 (has links)
Syftet med detta examensarbete är att få fördjupade kunskaper i hur lärare i årskurs 3 arbetar med muntliga framställningar och hur de stöttar elever med talängslan. Vi har använt en kvalitativ metod som tillvägagångssätt när vi samlat in vårt material. För att samla in vårt resultat har vi intervjuat sex lärare i årskurs 3. I resultatet har det framkommit att de vanligaste metoderna är redovisningar efter ett avslutat ämnesområde, högläsning samt berättande. Lärarna vill få muntliga framställningar till en naturlig del av undervisningen och därför arbetar de mycket med övningar där eleverna får tala utan att vara förberedda. För att eleverna ska utvecklas som talare arbetar de flesta lärarna med respons på olika sätt. Flera av lärarna har stött på elever med talängslan och de har delgett oss flera sätt att stötta dessa elever samt hur de arbetar förebyggande för att skapa ett tryggt klimat. I vår sammanfattande diskussion kommer vi fram till att lärarnas arbetssätt samt deras syn på muntliga framställningar stämmer bra överens med litteraturen som vi lyfter fram i litteraturgenomgången. Vår slutsats blir att alla de lärare vi intervjuat redan under lågstadiet arbetar medvetet och aktivt med muntliga framställningar för att eleverna på sikt ska bli bra talare.
|
117 |
Bedömning i pandemins tid : Gymnasielärares erfarenheter av formativ bedömning och examination i svenskämnet under coronakrisen / Assessment during the pandemic : Upper-secondary teachers’ experiences with formative assessment and grading in the Swedish subject during the corona crisisArnberg, Alexander January 2020 (has links)
Denna studie undersöker hur fyra gymnasielärare i svenska arbetade med formativ bedömning samt examination under utbrottet av Covid-19 våren 2020. Studien består av fyra nätbaserade intervjuer med verksamma svenskämneslärare i syfte att ta reda på hur de upplevde sin hantering av formativ bedömning och examination av elever i samband med den rådande coronakrisen. Studien delar upp den formativa bedömningsprocessen efter följande kategorier: Muntlig produktion, skriftlig produktion, grupparbeten, lärarrespons, självbedömning, kamratrespons samt examination. Resultatet indikerar bland annat att bristande möjligheter till fysisk kontakt har påverkat den formativa bedömningen samt examinationen, exempelvis genom att ställa högre krav på tydlighet och insyn. Resultaten pekar även på att rättssäkerheten är en utmaning med examinationen, medan behovet av att fortsätta utveckla nättjänster som Urkund eller Exam.net lyfts fram. Studiens resultat indikerar också att det har ställts högre krav på lärares prestationer gällande formativ bedömning, främst på grund av bristen på fysisk kontakt mellan lärare och elev. Därigenom bidrar denna studie till förståelse för användandet av formativ bedömning i svenskämnet via distansundervisning, samt för betydelsen av att rusta framtidens lärare inför liknande situationer i framtiden.
|
118 |
Reducering utav enkät : Risk mot icke-risk.Nilsson, Joachim, Adéla, Gabriel January 2020 (has links)
I denna rapport kommer det jämföras tre modeller inom tre olika metoder som är “Klassisk test teori”, “Item respons theory” och “Forward selection” för att undersöka ifall det är möjligt att minska antalet frågor ner till cirka fyra frågor och ändå kunna prediktera de utfall som erhåller ingen risk i en enkät om spelproblematik med god säkerhet. För varje metod så kommer det presenteras en modell med två frågor, en modell med fyra frågor och slutligen en modell med sex frågor samt dess precision på hur väl de kan prediktera de med ingen risk korrekt. Samtlig modellframtagning använder sig utav en träningsmängd utav datamaterialet och valideringen sker på en testmängd, detta för att undvika överanpassning utav modeller. För att dessa metoder skall kunna prestera så bra som möjligt har en del databearbetning utförts så som att hantera bortfall, extremvärden samt avgränsningar för att samtliga metoder skall fungera. Flera utav modellerna kan prediktera korrekt med över 90% säkerhet och slutgiltligen erhålls en modell inom forward selection metoden som med enbart fyra utav femton frågor kan prediktera 93,5% korrekt.
|
119 |
Design av Diegesis för ökad emotionell responsCardell, Ludvig, Arnback, Simon January 2020 (has links)
I detta kandidatarbete undersöker vi om diegesis har en potentiell påverkan på människors känslor, genom att designa ljudberättelser baserat på abstrakta dikter. Vår utmaning är att med designperspektivet The vision project ta fram exempel på hur ett skifte i diegesis påverkar en lyssnares känslor. Rosa brus, equalizer, spatialisering av ljud och konvolutionsreverb är tekniker som implementeras för att förstärka känslan vid skifte av diegesis. Brainstorming och mindmap, samt prototyping med iterationer är metoderna vi använder oss av vid skapade av gestaltningar. Förutom berättarröst i gestaltningarna så fyller vi ut med trampljud (foley) och ambiens för att förstärka narrativet. Svaren vi får från intervjuade i vår undersökning låter oss komma närmare ett tydligt svar. Vi diskuterar sedan svaren och vad vi kunde ha gjort bättre, samt hur vi kan ta vår design vidare. / In this thesis, we investigate whether diegesis has a potential impact on people's emotions, by designing audio plays based on abstract poems. Our challenge is to design examples from the design perspective The vision project of how a shift in diegesis affects a listener's emotions. Pink noise, equalizer, spatialization of sound, and convolution reverb are techniques that are implemented to enhance the feeling of a shift in diegesis. Brainstorming and mindmap, as well as prototyping with iterations, are the methods we use when creating our audio plays. In addition to narrative voices in the audio plays, we fill in with foley and ambience to reinforce the narrative. The answers we get from those interviewed in our survey allow us to get closer to a clear answer. We then discuss the answers and what we could have done better, as well as how we can continue our design.
|
120 |
Dynamic Behaviour of the New Årsta Bridge to Moving Trains : Simplified FE ‐ Analysis and VerificationsGonzález, Ignacio January 2008 (has links)
No description available.
|
Page generated in 0.0501 seconds