Detta självständiga arbete på avancerad nivå inom ämnet musikpedagogik tar upp frågor som berör formativ återkoppling och formativ bedömning. Syftet med uppsatsen är att försöka ta reda på vad lärare i gymnasiekursen Instrument eller sång menar med återkoppling, samt vad de ger återkoppling på och hur de sedan gör detta. Vad visar sig sedan syftet med själva återkopplingen vara och vilken funktion i sammanhanget har denna formativa bedömning? För att reda på detta har både intervjuer och observationer genomförts med verksamma lärare inom ämnet. Observationerna har som syfte att på en mindre men nära nivå försöka se det kommunikativa samspelet mellan lärare och elev. Teorin som hjälpt mig att analysera lärares och elevers kommunikation och som genomsyrar hela uppsatsen är dialogismen. Dialogismen kan ses som en övergripande eller grundläggande teori för meningsskapande i språk och kommunikation. Resultaten visar att lärarna är väl medvetna om återkopplingens makt i all undervisning. Lärarna som intervjuades och observerades arbetade med ett arbetssätt där de kontinuerligt återkopplade över vad de gjorde, vad eleven gjorde samt att de hela tiden försökte locka fram elevernas egna reflekterande tankar och idéer över elevernas egna kunnande och utveckling. Lärarna i studien uttryckte dock att det var svårt att veta vad de skulle säga och hur de skulle formulera sig på "rätt" sätt i sin återkoppling så att eleverna inte tog emot informationen som negativ kritik. Negativ kritik kunde, enligt lärarna, i sin tur göra att eleverna tappade motivation. Motivation var ett återkommande ord hos de intervjuade och en faktor som lärarna sade var väldigt viktig. Enligt lärarna saknades motivation hos många elever, detta kunde vara en av orsakerna att eleverna har svårt med att komma med respons, egna initiativ och återkoppla över sitt egna lärande i undervisningen. Förutom lärares egna ord så visade observationerna också att eleverna kom med väldigt kort och ofta icke substantiell verbal respons. Responsen fanns där, men till 90% av fallen så var det i form av klingande svar ifrån instrumentet.

Framväxten av informationssamhällets möjligheter ger att chefer hanterar kommunikation genom olika kommunikationsvägar. Genom en kvalitativ intervjustudie undersöks hur åtta chefer från större organisationer kommunicerar i sitt dagliga arbete samt hur de agerar som ledare i olika kommunikativa forum. Kommunikativt ledarskap sker muntligt, skriftligt, via uttryck och agerande i både närvarande och distanskommunikation.   Frågeställningarna är: Vilka övergripande strategier använder cheferna i sitt ledarskap genom olika kommunikationsvägar i organisationen? Vilka utmaningar uppfattar cheferna med kommunikation och hur hanterar de dessa? Vilka strategier använder cheferna för att förmedla ett önskat intryck av sig själva, i relation till medarbetaren?   Analysen ger en mångfacetterad bild av kommunikation. Cheferna använder kommunikation ständigt, i alla former, i alla kontexter både medvetet och omedvetet för att förmedla önskat intryck till medarbetarna. Det framkommer att distanskommunikation i alla former är särskilt svårbemästrad då cheferna inte kan individ och situationsanpassa kommunikationen utan synintryck. Cheferna använder den kommunikativa arena som fikastunden erbjuder för att förmedla önskvärt intryck, då det förefaller mycket viktigt att förmedla närvaro som chef. Alla chefer försöker ständigt förutse medarbetarnas respons då all kommunikation kan misstolkas. De kvinnliga cheferna söker aktiv respons, för ständig förbättring som chef, vilket de manliga cheferna inte gör.

Studien handlar om hur kamratbedömning tillämpas i skolan av både lärare och elever. Från lärarnas sida undersöks vilka instruktioner som ges, vilka metoder och strategier lärarna använder sig av och vilka åsikter de har om kamratbedömning. I undersökningen fokuseras det även på vilken återkopplingsnivå eleverna använder i arbetet, skillnader och likheter mellan olika klasser och genom vilka media eller vilket medium deras återkoppling sker. Datan har samlats in med hjälp av observationer i tre olika klasser och intervjuer med tre klasslärare. Den tidigare forskningen som varit central för undersökningen visar att eleverna bör använda sig av bedömningsmallar i sina återkopplingar, men resultatet av föreliggande undersökningen visar på motsatsen då användningen av bedömningsmallar påverkar elevernas återkopplingar på ett negativt sätt. I diskussionskapitlet framförs hur bedömningsmallarna styr vilken nivå elevernas återkoppling sker på och i många fall ligger den på en låg nivå, medan den klass som inte fick bedömningsmallar gav återkoppling på en kvalitativt högre nivå.

Idag är marknadskommunikationen troligtvis det enklaste, snabbast och kanskedet viktigaste sättet att påverka ett företags lönsamhet på. Därmed blirmarknadskommunikation företagens främsta resurs i kampen om att vinnakunderna på marknaden samt förmedla sina budskap. För att kunna påverkakonsumenterna krävs det att marknadsföraren bygger upp kunskap ommålgruppen och sedan kodar budskapet på ett sätt som målgruppen är kapablaatt förstå. Risken är annars stor att budskapet inte avkodas enligt företagetsavsikt då olämplig information kan kodas i budskapet.Då marknadskommunikationen spelar en viktig roll för företagen är syftetmed studien att undersöka om mottagarna avkodar företagets reklambudskappå det sätt som företaget har avsett.För att besvara studiens problemområde har vi använt oss av en kvalitativstudie med två kvalitativa intervjuer. Vår första kvalitativa intervju var medinformationschefen på Högskolan i Borås i syfte att ta reda på vilket budskapHögskolan vill förmedla genom sin reklamkampanj ”Sorry Handels ochChalmers”. För att sedan besvara frågan hur mottagarna uppfattarHögskolans budskap använde vi oss av en kvalitativ intervju med enfokusgrupp på åtta personer.De slutsatser vi kom fram till är att majoriteten av mottagarna inte avkodarHögskolan i Borås budskap på det sätt som sändaren har avsett att det skallavkodas. / Uppsatsnivå: C

This Master’s thesis provides insights into adult women’s fictional reading within the conceptual phrase “a good book”. Eight qualitative and semi-structured interviews were performed in order to examine the nature of response and perceived benefits. The collected data were analyzed by Louise M. Rosenblatt’s reception-oriented transactional theory of reading and the cognitive psychology-based model of reading developed within the joint Nordic project SKRIN. The thesis perspectives entail a substantive shift of focus from the comprehension of a “good book” to the understanding of a “good” reading experience. The evaluative response “good” is considered by the means of separate understandings in what ways evaluation occur in a mutual relationship between reader and text. Results show that a “good” read is characterized by interacting aesthetic and cognitive aspects partly shaped by personal circumstances but not grounded in any individual contextbound situation. The primary perceived benefit is the personal commitment based on a socially oriented reading. Communication created between reader and text is partly shaped by ethical standpoints. Although at times emotionally demanding reads, most women refer to them as entertaining and recreational. A “good” read provides knowledge within the understanding of objective and subjective dimensions of learning. The primary perceived benefit of knowledge is subjectively expressed as insights and understandings. Conclusions are that the women seem to appreciate leaving their immediate life for the sharing of other worlds and perspectives. Consequently a “good” read offers the opportunity to broaden personal horizons by participation in other social and cultural settings than the adjacent. / Program: Bibliotekarie

<p>Sex personer har intervjuats för att ta reda på hur de ser på sin arbetssituation, samt vad skillnaden är mellan deras upplevelser. Vi intervjuade växeltelefonister och fritidsledare. Samtliga respondenter saknade fast anställning alltså, tillsvidareanställning. Växeltelefonister och fritidsledare är två exempel på yrken som har många timanställda och vikarier. Som timanställd och vikarie lever man under en viss press. Det finns många teorier om vad som krävs för att man ska må bra på arbetet. Deltagande, kontroll, självbestämmande, erkännande, gemenskap och kommunikation är de viktigaste bitarna enligt Dahlgren & Dahlgren (1981). Socialt stöd är en angelägen del för att tillfredsställelse ska uppnås på arbetet (Karasek och Theorell, 1990; Dahlgren & Dahlgren, 1981; Näswall, 2003). Som timanställd och vikarie uppfylls inte alla dessa kriterier. Trots detta skiljer sig dessa två yrken åt. Växeltelefonisterna som är timanställda, känner sig mer utsatta på arbetsplatsen än vad vikarierna som arbetar som fritidsledare gör. Exempelvis genom att de inte kände sig som en del av gemenskapen.</p>

<p>Att elever lär med hjälp av dem som kommit längre i utvecklingen än dem själva finns det omfattande forskning om  och även att responsarbete mllan elever borde ge ett positivt resultat i elevers skrivande. I den litteratur vi läst på Lärarprogrammet märker man att lärare, lärarutbildare oc forskare ställer sig positiva till responsarbete som en del i elevernas skrivprocess och utveckling.</p><p>Jag vill med denna undersökning ta reda på vad eleverna själva anser om att använda sig av responsarbete som en del av skrivprocessen genom att använda mig av elevenkäter där eleverna får motivera sina svar.  Genom att intevjua två lärare har jag också försökt ta reda på om deras tankar överensstämmer med elevernas. Att använda metodtriangulering i denna undersökning ger mig djupare svar än att endast ha enkäter.</p><p>Undersökningen visar at de allra flesta elever i år 1 och i år 3, både i studieförberedande och i yrkesförberedande gymnasieprogram, har en positiv inställning till responsarbete. I svaren till både elevenkäten och lärarintervjuerna framkommer även att elever och lärare har liknande motiveringar till sina positiva attityder. I elevsvaren finns en skillnad mellan pojkar och flickor. Flickor tycker bättre om att ge respons medan pojkarna hellre tar emot respons än ger den.</p>

Att elever lär med hjälp av dem som kommit längre i utvecklingen än dem själva finns det omfattande forskning om  och även att responsarbete mllan elever borde ge ett positivt resultat i elevers skrivande. I den litteratur vi läst på Lärarprogrammet märker man att lärare, lärarutbildare oc forskare ställer sig positiva till responsarbete som en del i elevernas skrivprocess och utveckling. Jag vill med denna undersökning ta reda på vad eleverna själva anser om att använda sig av responsarbete som en del av skrivprocessen genom att använda mig av elevenkäter där eleverna får motivera sina svar.  Genom att intevjua två lärare har jag också försökt ta reda på om deras tankar överensstämmer med elevernas. Att använda metodtriangulering i denna undersökning ger mig djupare svar än att endast ha enkäter. Undersökningen visar at de allra flesta elever i år 1 och i år 3, både i studieförberedande och i yrkesförberedande gymnasieprogram, har en positiv inställning till responsarbete. I svaren till både elevenkäten och lärarintervjuerna framkommer även att elever och lärare har liknande motiveringar till sina positiva attityder. I elevsvaren finns en skillnad mellan pojkar och flickor. Flickor tycker bättre om att ge respons medan pojkarna hellre tar emot respons än ger den.

Detta examensarbete går ut på att jämföra två verktyg som ljuddesigners kan använda sig av för att placera ljud i önskade akustiska miljöer. Verktygen i fråga är båda två metoder för att applicera reverb på ljudfiler. Angreppsvinkel för jämförandet är främst frekvensanalys, men utöver rent tekniska detaljer finns även en rad andra inspelningsproblematiska detaljer att ta i beaktning. / The purpose of this degree work is to compare two sound design tools, which both are used to virtually place a sound in an acoustic environment. The tools in question are both methods to add reverb on sound files. The angle of the comparison is mainly frequency analysis. Above technicality, practical details are taken into consideration.

Assessment is considered one of the most important tools used today by people in almost everything they do and learn. This also applies to school, where assessment is considered as a constant companion to teaching and used in order to develop students' learning and skills. Assessment is also an educational necessity which has different purposes and therefore different consequences.                                                                                                                         The idea of ​​this thesis was on the basis of the interviewed teacher's perspective to investigate what role the formative assessment has on the development of pupils' learning and knowledge in mathematics for primary education, and explore how the teacher can, according to my informants, work with this assessment practice in the classroom so that it promotes the learning of the students in the best possible way.                                                                 To carry out this study, I used qualitative research studies, the interview method, and also talked to five different teachers in the lower school ages on their view at the work of the formative assessment. Theoretical basis of the thesis is also based on the research that says that the assessment can be used to promote student learning and knowledge, but also the teacher's learning’s in the educational process: assessment can and should be an assessment for learning.                                                                                                                                        The results of my survey show that assessment, in the sense of assessment for learning, is an important part of the work for the school and is used in order to develop both students' learning and skills, and provide support for teachers to develop their own work. The assessment can also be used in many different ways and in many different situations. The study also shows that even the teacher's role in the assessment of student learning and knowledge is extremely important and great. From what all the teachers are saying and based on my own conclusions from the work done, I can see that it is the teacher's task, to constantly be responsible for the development of the pupils' learning and knowledge, and show the way for these students in this process. In addition, play pedagogue planning and the methods he/she uses also an important role for the learning needs of the students. The teacher is seen as the engine for all learning and depending on how he/she use this knowledge and experience her/his students will learn.