Studien belyser skillnader mellan hur bolag med och utan resultatbaserad ersättning allokerar goodwill och immateriella tillgångar vid rörelseförvärv. Studien omfattar noterade bolag på NASDAQ OMX Stockholm. Noterade bolag är efter införandet av IASBs redovisningsstandarder i Sverige 2005 skyldiga att vid rörelseförvärv identifiera och särredovisa immateriella tillgångar från goodwill i linje med IFRS 3. Studien uppmärksammar att stora delar av köpeskillingen allokeras till goodwill och att få immateriella tillgångar identifieras. Ett av motiven till detta kan finnas inom Positive Accounting Theory där företagsledningen antas handla i egenintresse genom att välja en redovisningsmetod som gynnar resultatet och därmed också den personliga ersättningen. Bolag kan undvika kravet på en årlig avskrivning genom att allokera en relativt hög andel av övervärdet till goodwill som, allt annat lika, kan öka resultatet. Studien visar indikationer på att resultatbaserade ersättningssystem är en bakomliggande orsak till hur övervärdet redovisas. I studien framkommer även tendenser till att storleken på bolag kan ha en inverkan på allokeringen mellan immateriella tillgångar och goodwill.

Forskningsfråga: Hur påverkas den mänskliga hållbarheten för fastighetsmäklare av resultatbaserade löneformer?   Problem och syfte: Fastighetsmäklare är ett yrke som till stor del arbetar med resultatbaserade löner. Resultatbaserade löner kan argumenteras bidra med både positiva och negativa effekter för medarbetare. En negativ effekt som det argumenteras för är medarbetarnas välmående och att personalomsättning anses vara hög inom fastighetsmäklarbranschen. Vi ställer oss därför frågan hur den resultatbaserade lönen påverkar fastighetsmäklares välmående. Mänskligt välmående kan även ses som en del av social hållbarhet, men då social hållbarheten innefattar fler faktorer har vi i studien avgränsat det till tre faktorer som argumenteras vara viktiga för välmående på arbetsplatser. Faktorerna benämns tillsammans som mänsklig hållbarhet. Syftet med studien är att undersöka hur den resultatbaserade lönen påverkar anställdas välmående och den mänskliga hållbarheten. Metod: Studien är en jämförande studie som utgår från en deduktiv ansats. Vi har samlat in kvalitativ data med inslag av kvantitativa data genom åtta intervjuer med fastighetsmäklare som har två olika resultatbaserade löneformer, som består av öppna frågor samt attitydfrågor.   Slutsats: Studiens slutsats visar på att den resultatbaserade lönen inte har någon negativ påverkan på motivation och trivsel för välmående och den mänskliga hållbarheten. Den tredje faktorn hälsa visades däremot påverkas negativt för båda löneformerna. Men där skillnader för respektive löneform framkom.

Syftet med denna studie är att studera fastighetsmäklares uppfattningar om löneformen endast resultatbaserad lön och dess betydelse för deras livssituation. För att kunna uppfylla studiens syfte undersöks även hur löneformen kan förstås och förklaras utifrån tidstypiska samhällstrender och processer. Vidare studeras fastighetsmäklares uppfattningar om löneformens betydelse för deras yrkes- och privatliv samt önskvärda löneformer i framtiden. Studien har en kvalitativ forskningsansats, baserad på hermeneutisk tolkning av intervjuer med åtta yrkesverksamma och före detta yrkesverksamma manliga och kvinnliga fastighetsmäklare. Resultatet visar att löneformen upplevs inverka på de intervjuade fastighetsmäklarnas livssituation främst utifrån att den bidrar till gränslöst arbete, vilket kan ha negativ inverkan på fastighetsmäklarnas möjligheter och förutsättningar till privatliv och fritid. Löneformen kan samtidigt tolkas ha positiv inverkan på fastighetsmäklarnas upplevelse av balans mellan ansträngning och belöning. Resultatet indikerar att löneformen kan tolkas som ett uttryck på mikronivå för övergripande samhällstrender och processer såsom globalisering, teknisk utveckling och individualiseringsprocesser som sker på makronivå. Avslutningsvis visar resultatet att framtidens löneformer förespås utgöras av resultatbaserad lön, med eller utan en fast lönedel. / The purpose of this study is to study the real estate agents' perceptions of the wage form only results-based salary and its significance for their life situation. In order to fulfill the purpose of the study, we also examine how the wage form can be understood and explained on the basis of time-typical societal trends and processes. Further, real estate agents' perceptions of the significance of the wage form are studied in regards to their professional and private lives as well as desirable wage forms in the future. The study has a qualitative research approach, based on hermeneutic interpretation of interviews with eight active and former active male and female real estate agents. The result shows that the wage form is considered to be of significance to the interviewed real estate agents' life situation, mainly because it contributes to boundless work, which can have a negative impact on the real estate agents' opportunities and conditions for private life and leisure. At the same time, the wage form can be interpreted to have a positive impact on the real estate agents' experience of balance between effort and reward. The result indicates that the wage form can be interpreted as a micro-level expression of the overall societal trends and processes occurring at macro level such as globalization, technological development and individualization processes. Finally, the results show that the future wage form are predicted to consist of results-based salary, with or without a fixed salary component.

Verksamheter arbetar för att erhålla en hög målkongruens, att alla anställda ska sträva mot verksamhetens gemensamma mål. Försäljningsverksamheter använder sig av belöningssystem som styrmedel och dessa kan utformas på olika sätt beroende på verksamhetens mål och syfte. I försäljningsverksamheter inom den privata tjänstesektorn är det vanligt förekommande med monetära belöningar i form av resultatbaserad lön för att öka säljarnas prestationer. Arbetslivslängden är samtidigt relativt låg inom branschen och därför upplever vi som författare det intressant att undersöka vilken typ av belöningen som egentligen motiverar en säljare att sträva efter verksamhetens mål. Samtidigt är utformningen av belöningssystemet också av vikt för att undersöka hur verksamheten arbetar för att öka målkongruens, att alla anställda ska sträva mot verksamhetens gemensamma mål. / Reward systems in organizations can be designed in different ways depending on what the purpose of the reward should be. In sales activities in the private service sector, it is common for the reward system to be designed through monetary rewards in commissions to attract sellers to sales. At the same time, working life is relatively low in the industry. Therefore, we as authors find it interesting to examine the type of reward that actually motivates a salesperson to strive for the business's goals. At the same time, the design of the reward system is also important for examining how the company works to increase goal congruence, and that all employees should strive towards the business' common goals.

Syfte: Tidigare forskning visar att offentliga verksamheter tillämpar balanserat styrkort anpassat till dess specifika verksamhet. Antalet studier som behandlar anpassning av balanserat styrkort till offentlig verksamhet är begränsat vilket leder till att studien syftar till att belysa hur balanserat styrkort anpassas till svensk offentlig verksamhet. Metod: Studien tillämpar en abduktiv kvalitativ ansats med datainsamling i form av semistrukturerade intervjuer. Bearbetning av data och teori följer tematisk analys. Studien genomsyras av den tolkande hermeneutiska traditionen. Resultat & slutsats: Studien tolkar att offentlig verksamhet tillämpar anpassade balanserade styrkort där ingen uppnår samtliga kriterier för balanserat styrkort. Studien tolkar vidare att nyttan med anpassat balanserat styrkort uttrycks i form av enkelhet och enhetlighet vilket skapas genom att syftet med anpassat balanserat styrkort är detsamma som inom traditionellt balanserat styrkort. Anpassning av perspektiv uttrycks genom att lärande- och tillväxtperspektivet exkluderas till förmån för medarbetarperspektivet. Förslag till vidare forskning: Studien föreslår vidare forskning vad gäller strategikartans roll efter strategiutveckling, kausalitet när ett annat perspektiv än det finansiella placeras högst upp i hierarkin, lärande- och tillväxtperspektivets exkluderande till förmån för medarbetarperspektivet samt valet att avveckla balanserat styrkort inom offentlig verksamhet. Uppsatsens bidrag: Uppsatsen bidrar till en ökad förståelse för balanserat styrkort anpassas till offentlig verksamhet. Förståelsen för anpassning skapas genom fyra aspekter; Tillämpning, Nytta, Syfte och Perspektiv. / Aim: Previous research reveals that public sector organisations apply balanced scorecard adjusted to their own specific business. The number of studies dealing with balanced scorecard adjusted to public sector organisations is limited which open on to the purpose of the study, which is to illuminate how balanced scorecard is adjusted to public sector organisations in Sweden. Method: The study applies an abductive qualitative research method with semistructured interviews as data gathering tool. The processing of data and theory follow thematic analysis. The study permeates the interpretive hermeneutic tradition. Result & conclusion: The study interprets that public sector organisations apply adjusted balanced scorecard where none acquire all criteria of the balanced scorecard. The study also interprets that the benefits of adjusted balanced scorecard are simplicity and uniformity. The benefits are accomplished through the purpose of implementing adjusted balanced scorecard, which is the same purpose as for traditional balanced scorecard. Perspectives are adjusted to the specific business, which primarily involves the exclusion of the learning-, and growth perspective in advantage of a perspective concerning employees. Suggestions for future research: The study suggests further research regarding the usefulness of strategy maps after strategy development, the causality when other perspective than the financial is placed at the top of the hierarchy, the exclusion of the learning – and growth perspective in advantage of perspectives concerning employees and phase out of balanced scorecard in public sector organisations. Contribution of the thesis: The study adds enhanced understanding of how public sector organisations choose to adjust balanced scorecard. The enhanced understanding concerning adjustment is created through four aspects; Application, Benefits, Purpose and Perspectives.

While aiming to reach results (such as improved health status) humanitarian workers in aid organizations such as Red Cross and Red Crescent Movement (RCRCM)[1], make use of outcomes in related global forums, standards and networks. Common concepts discussed related to humanitarian action are the following ones: effectiveness, local ownership and mutual accountability. In addition, concepts such as Results Based Management (RBM), highlighting the importance of delivering and accounting for results influences humanitarian organizations. Donors such as governments are pushing for RBM. The RBM reform impacts Swedish aid policy and RCRCM in Sweden, represented by Swedish Red Cross. However researchers and civil society actors find that RBM is not a silver bullet to facilitate results.   Dialogue with beneficiaries goes back to the beginnings of humanitarian action, but dialogue using social media to capture beneficiaries’ views started only around a decade back.   In this case study, I investigate RCRCM and focus on Swedish Red Cross. In particular I explore the following research problem: how does beneficiary communication and accountability using social media contribute to reaching and measuring results?   My data includes individual and focus group interviews and RCRCM guiding documents. Conclusions include that: indeed beneficiary communication and accountability contributes to reaching results and have potential to better capture results. Direct RCRCM organizational benefits are potentially huge given RCRCMs extensive worldwide community level network. The benefits include better access, more relevant activities and funding opportunities. However challenges include perceived lack of expertize, management commitment and generally slow change of mind set with regards to downward accountability. [1] A) The International Committee of the Red Cross (ICRC), B) the International Federation of Red Cross and Red Crescent Societies (IFRC) and C) national societies in 189 countries around the world (see section 2.1) / När biståndsarbetare i hjälporganisationer som rödakorsrörelsen (RCRCM)[1], arbetar för att nå resultat (såsom bättre hälsa för utsatta människor) använder de sig ofta av de ambitioner som vuxit fram i biståndsrelaterade globala fora, nätverk och standards såsom: effektivitet, lokalt ägarskap samt ömsesidigt ansvarsskyldighet och ansvarsutkrävande. Samtidigt har begrepp som ”result based management” (RBM) fått stort inflytande på humanitära organisationer när det gäller vikten av att nå och visa på konkreta resultat. Finansiärer, såsom regeringar, ställer allt tuffare krav på RBM metodik används genom ett starkt inflytande på svenskt bistånd och därmed på RCRCM i Sverige, företrätt av Svenska Röda Korset. Dock finns både forskare och humanitära organisationer civila som hävdar att RBM knappast är någon patentlösning vare sig för att nå eller visa på resultat. Medan dialog med biståndsmottagare funnits så länge bistånd funnits har systematisk dialog med hjälp av sociala medier för att få förmånstagarnas synpunkter bara skett ett tiotal år. I denna fallstudie undersöker jag RCRCM med fokus på Svenska Röda Korset. I synnerhet studerar jag följande forskningsproblem: hur bidrar dialog med och ansvarighet gentemot förmånstagare som sker med sociala medier till att nå och mäta resultat?Mitt material inkluderar individuella- och fokusgruppsintervjuer samt studier av RCRCMs styrdokument. Slutsatser inkluderar att: direkta organisatoriska fördelar för RCRCM av dialog med mottagare är potentiellt enorma givet RCRCM världsomspännande lokala nätverk. Fördelarna inkluderar ökad möjlighet att nå de mest utsatta, mer relevanta insatser och bättre finansiering. Bland utmaningarna som lyfts är brist på expertis och ägarskap hos organisatio-nens ledning och svårighet till byte av ’mind set’ vad gäller nedåtgående ansvarighet. [1] A) Internationella rödakorskommittén (ICRC), B) Internationella rödakors-och rödahalvmånefederationen (IFRC) och C) nationella föreningar in 189 länder i världen (se sektion 2.1)