Syftet med denna studie var att analysera vetenskapliga föreläsningar på onlineplattformen TED (technology, entertainment, design) och försöka förstå hur föreläsarna använder sig av klassiska retoriska begrepp. Anledningen var att vi ansåg att denna form av retorisk diskurs kan vara en potentiell lösning till några av de problem som existerar inom vetenskapskommunikation. Vi undersökte TED eftersom det i nuläget är den populäraste föreläsningsplattformen på internet.Vi har analyserat fyra vetenskapligt orienterade föreläsningar med hjälp av retorikanalys. Genom detta perspektiv har vi undersökt föreläsningarnas kontext, hur föreläsarna använder sig av klassisk retorisk disposition, hur de använder argumentationsmedel och vilka stilfigurer de lägger mest fokus på. Vi förhöll oss även till retorisk situationsteori för att förstå helheten bakom föreläsningarna.Vi sammanställde sedan materialet för att se vad alla föreläsningarna har för gemensamma aspekter. Resultatet visade att föreläsarna delade ett antal retoriska aspekter i sina tal. Från ett dispositionsperspektiv visade föreläsarna likheter med placering av tes och brist på motargument i talet. Föreläsarna lade också mest fokus på övertalningsmedlet logos och de använde mer frekvent stilfigurerna exempel, liknelse, och metafor.

C-uppsatsens huvudsakliga syfte är att undersöka vilka egenskaper som utmärker de opinionsartiklar som delas mest på Facebook. Merparten av uppsatsen bygger på en kvalitativ metod där vi har analyserat åtta artiklar med hjälp av retorisk analys, nyhetsvärderingsteori samt modeller för hur en opinionstext bör utformas. Dessutom innehåller uppsatsen en kvantitativ undersökning av de artiklar som delas mest på Facebook. Där har vi bland annat undersökt var artiklarna är publicerade, vilka ämnen de handlar om och vilken genre de tillhör. I den kvalitativa undersökningen kom vi fram till att de mest delade opinionsartiklarna handlade om aktuella frågor som berör många människor. Det fanns också alltid någon aspekt eller egenskap i texten som gjorde att den utmärkte sig, såsom att skribenten var en elitperson eller skrev utifrån egen erfarenhet.  I den kvantitativa undersökningen kom vi bland annat fram till att en klar majoritet av alla artiklar som delas på Facebook är publicerade av kvällstidningar. Undersökningen visade också att den vanligaste typen av artikeln var nyhetsartiklar som utgjorde 69 % av urvalet, 23 % av urvalet var opinionsmaterial. Den slutsats vi drar från den kvalitativa undersökningen är att de mest delade artiklarna oftast är skrivna utifrån personlig erfarenhet. Vi tolkar det som att den personliga erfarenheten förstärker skribentens trovärdighet, ethos, och att det bidrar till att läsarna blir mer benägna att dela artikeln. De slutsatser vi drar från den kvantitativa undersökningen är att de ämnen som de mest delade artiklarna handlar om påverkas av vad som händer i omvärlden, och således ändras över tid. Nyckelbegrepp: delningar, retorisk analys, nyhetsvärdering, SPADER-och SAFT-modellen, opinionsartiklar, Facebook.

Studiens syfte är att undersöka hur en stor bank väljer att hantera en förtroendekris under en presskonferens. Genom att analysera Nordeas presskonferens som hölls i Stockholm den 7:e april 2016 i samband med den så kallade Panamaskandalen, ämnar studien utreda vilka retoriska strategier Nordea använder sig av samt hur bankens karaktär framställs under presskonferensen. Presskonferensen transkriberas och analyseras i en retorisk analys. Begreppen ethos, pathos och logos appliceras på materialet samt även Benoits (1997) image repair theory. Resultaten visar att Nordea främst använder sig av ethos och logos, samt tillrättaläggande och bolstering, men även enkelt förnekande, förnekande och projicering, minimering och attack. Tidigare forskning av Caldiero et al. (2009), Holtzhausen och Roberts (2009),  Maiorescu (2016) samt Weber et al (2011) stämmer överens med denna studies resultat att tillrättaläggande och bolstering är de vanligaste strategierna. Studien kommer även fram till att Nordea försöker framställa sin karaktär som förebyggande, uppoffrande, brottslighetsavståndstagande, stabil, kunnig och oskyldig. Analysen visar dock på ett antal motsättningar inom Nordeas uttalanden under presskonferensen vilket gör att Nordeas karaktär framställs som stabil och kunnig, men även undanslingrande, sympatisökande och delvis skyldig. Studier om banketik av Green (1989) och Paulet et al. (2015) visar på att presskonferensen kan ha skadat Nordeas anseende ytterligare. Detta på grund av att de, trots att de är en konventionell bank utan etisk profilering, kan uppfattas ha gått emot kunders förväntan om att deras pengar ska behandlas med respekt.

Denna studie studerar Halmstad kommuns kommunikation i en särskilt ansträngd situation och vill bidra med kunskap om organisationskommunikation i liknande kommunikationsinsatser.  Hur har Halmstad kommun arbetat för att föra in dricksvattenbrist på kommunens invånares agenda under bevattningsförbudet 2017? Vilka strategier har Halmstad kommun använt sig av i sin kommunikation under bevattningsförbudet? Hur beskrivs Halmstad kommuns kommunikation gentemot kommuninvånarna och de lokala medierna av kommunens och lokaltidningens representanter? Vilken retorik har Halmstad kommun använt i kommunikationen under bevattningsförbudet? Denna uppsats studerar Halmstad kommuns strategi och retorik under kommunens bevattningsförbud 2017. Med hjälp av Excellence Theory in public relations och intervjuer analyseras Halmstad kommunens kommunikationsstrategi samt en retorisk analys av tre kommunikationsinsatser. Uppsatsens resultat visar att Halmstad kommun har haft som del av sin strategi att vara kommunikativa, informativa och öppna under bevattningsförbudet. Vilket speglar sig i retoriken som använts i de studerade kommunikationsinsatserna.

Studien Prins eller vanlig groda? är en klassisk retorisk analys av H.K.H. Prins Danielstalekonst i kombination med analyser av narrativ i tal och talarens actio (framförande). Syftetmed uppsatsen är att studera vad som kännetecknar Prins Daniels talekonst.Huvudfrågeställningen som besvaras är Vad kännetecknar Prins Daniels talekonst? Resultathar nåtts genom att analysera tre tal, i video och text-form. Följande resultat har studien lettfram till; Prins Daniel anpassar sig väl till de situationer han håller tal i. Det sker i stilnivån påspråket, kroppsspråk och användning av rösten (actio) och innehållet i talen. Det somutmärker Prins Daniels talekonst är användningen av narrativ i talen och hans förmåga attskapa en känsla av gemenskap, ”jag är en av er”, hos publiken.

Hur kan offentliga organisationer arbeta med kommunikation för att motivera människor att söka sig till yrken som innebär risker? På en arbetsmarknad där arbetsgivare tävlar om de bästa medarbetarna behöver organisationer förmedla sitt arbetsgivarvarumärke på ett sätt som lockar medarbetare till verksamheten. Trots denna kunskap är det fortfarande få offentliga organisationer som arbetar med att marknadsföra sitt arbetsgivarvarumärke (Parment & Dyhre, 2009, s.53). Det finns i dagsläget begränsad forskning om hur offentliga organisationer kan arbeta med kommunikation för att attrahera medarbetare till yrken som innebär risker. Mot denna bakgrund togs beslutet att studera Polismyndighetens senaste reklamfilmer som har till syfte att attrahera medarbetare till organisationen. För att kunna synliggöra kommunikativa strategier som används för att övertyga mottagaren valdes den kritiska retoriska analysen som metod. Genom analysen och det teoretiska ramverket bestående av retorik, Maslows motivationsteori, storytelling och employer branding kunde olika kommunikativa strategier, som Polismyndigheten använder för att kommunicera sitt arbetsgivarvarumärke och för att attrahera medarbetare, synliggöras. De strategier som analysen synliggjorde utgörs av berättande, användningen av de tre appellerna logos, ethos och pathos, hemlighållande av avsändaren, representation av olika karaktärer samt användandet av motivationsfaktorer i syfte att attrahera en bredare målgrupp.

Det här är en undersökning baserad på två dokument från Clas Ohlsons interna kriskommunikation, från våren 2020 under rådande Covid-19 pandemi. Syftet med undersökningen är att med hjälp av en retorisk analys undersöka hur Clas Ohlson använder sig av retoriska strategier för att övertyga de butiksanställda att det är fortsatt tryggt att vistas på arbetsplatsen, trots smittorisken och restriktionerna från Folkhälsomyndigheten. De retoriska begrepp som analyserats i dokumenten är appellformerna, stil, argumentativ struktur och den retoriska situationen.  Resultatet av undersökningen är att dokumenten är av mellanstil med deduktiva resonemang som bygger på auktoritet och balanserar logosargumenten med ethos och pathos för att nå både hjärta och hjärna. Argumenten kommer inte bara som uppmaning utan även som lösning på ett eventuellt problem. Det leder till att relationen mellan arbetsgivare och arbetstagare kommer gå stärkt ur krisen.

The study aims to reveal companies' persuasion strategies on TikTok. TikTok has shown to be an effective marketing tool and today consumers feel like they often overspend their money on stuff they can't afford. This context birthed the idea to our study. This is a form of a case study since we have dug deeper into 3 companies communication on TikTok and how they use the platform convince the consumers to buy their products. The companies we have looked at are Joe & the Juice, Ganni and Gymshark. We have combined Multimodal critical discourse analysis with a rhetorical analysis. We are analyzing both visual elements and the meaning of these and how power is used in this communication. A rhetorical analysis is all about persuasion and exposing persuasion, which is what the study is all about. We discovered that companies today build communities where they are the leaders and control the agenda of the participants of the community. We start off by determining the company's identity and how this is used to persuade the consumer to join their community. The companies use different techniques here that are well adapted to their brand. The premium fashion company wants people to join their community to reach a higher class in the society. The modern coffee shop and the Social Gym brand wants the consumer joining their communities because they are on the same level and the consumer should feel like they are friends with the voice behind the brand. The study ends with a discussion why this strategy may be effective and how it might be persuasive to the consumer. We found a lot of prior studies and theories that show that the human being has a desire in its core to feel like they belong to a group of people, they are drawn to that. The human also has a drive to express themselves and who they are, then we discussed that to show that they belong to the community created by these companies they can buy their products and show them off. This supports the thought of the community persuasive strategy as effective.

Problemformulering och syfte: Typ 2-diabetes är en kronisk folksjukdom. Sedan 1980-talet har antalet drabbade individer fyrdubblats globalt. Trenden förväntas fortsätta, även i Sverige. Tidigare studier har visat att visuell kommunkation och visuella kampanjer som lyfter sjukdomen kan öka människors förståelse för sjukdomen. Syftet är att undersöka hur Apotekets kampanj ”Allt för din diabe­tes” kommunicerar visuellt för att in Problemformulering och syfte: Typ 2-diabetes är en kronisk folksjukdom. Sedan 1980-talet har antalet drabbade individer fyrdubblats globalt. Trenden förväntas fortsätta, även i Sverige. Tidigare studier har visat att visuell kommunkation och visuella kampanjer som lyfter sjukdomen kan öka människors förståelse för sjukdomen. Syftet är att undersöka hur Apotekets kampanj ”Allt för din diabe­tes” kommunicerar visuellt för att informera samhället om typ 2-diabetes.  Metod: Två metoder används. Den ena är en semistrukturerad informantin­tervju med projektledaren för Apotekets kampanj ”Allt för din diabetes” Anders Nelander. Denna användes för att få bakgrundsinformation om kampanjen. Den andra metoden är en kvalitativ visuell innehållsanalys genom retorisk analys. Retoriska analysen utfördes på två medier från kampanjen. Den ena är en an­nons på en bussbaksida och den andra är en reklamfilm.  Resultat: Resultaten från informantintervjun redogör för att kampanjen ”Allt för din diabetes” dels riktade sig till män med prediabetes, dels till personer med diagnostiserad typ 2-diabetes. I och med kampanjen så ökade försäljningen av diabetesläkemedel och antalet klick och sökningar på typ 2-diabetes ökade. Resultaten från den retoriska analysen visar på att kampanjen använder retoris­ka grepp som dispositio, etos, patos, logos och elocutio för att fånga en mottagares uppmärksamheten, väcka känslor och väcka handling. formera samhället om typ 2-diabetes.  Metod: Två metoder används. Den ena är en semistrukturerad informantin­tervju med projektledaren för Apotekets kampanj ”Allt för din diabetes” Anders Nelander. Denna användes för att få bakgrundsinformation om kampanjen. Den andra metoden är en kvalitativ visuell innehållsanalys genom retorisk analys. Retoriska analysen utfördes på två medier från kampanjen. Den ena är en an­nons på en bussbaksida och den andra är en reklamfilm.  Resultat: Resultaten från informantintervjun redogör för att kampanjen ”Allt för din diabetes” dels riktade sig till män med prediabetes, dels till personer med diagnostiserad typ 2-diabetes. I och med kampanjen så ökade försäljningen av diabetesläkemedel och antalet klick och sökningar på typ 2-diabetes ökade. Resultaten från den retoriska analysen visar på att kampanjen använder retoris­ka grepp som dispositio, etos, patos, logos och elocutio för att fånga en mottagares uppmärksamheten, väcka känslor och väcka handling. Frisk eller risk är ett hälsoföretag som riktar sig till unga vuxna (18–39 år) med målet att förebygga livsstilssjukdomar. Genom en mobilapplikation, ett frå­gekortsspel och en bordskalender erbjuder varumärket verktyg och daglig inspiration för att leva hälsosamt.  Designbesluten, såsom färgpaletten i fräscha nyanser av grönt, gult och lila, grafiska element som återspeglar och förstärker budskap om aktivitet och hälsa samt en modern logotyp, speglar varumärkets energi och livsstilsfokus. Med kärnorden som hälsa, välbefinnande och kunskap strävar Frisk eller risk efter att erbjuda välgrundade råd baserade på experters kunskap och officiella hälsokäl­lor.  Genom att göra hälsosamma val tillgängliga och inspirera unga vuxna att skapa varaktiga förändringar, vill varumärket spela en avgörande roll i att för­bättra hälsan och minska risken för livsstilssjukdomar i denna målgrupp.

Studiens syfte går ut på att undersöka en programledares politiska tal från Tv-programmet Iran aryaee TV. Undersökningen genomfördes med argumentationsanalys och retorisk analys. Resultatet av studien blev att programledarens tal inte är trovärdiga, således att Tv-programmet är opålitligt och manipulerande. Slutsatsen är att Iran aryaee TV är ett uttryck för propaganda samt att mediernas roll som ideologisk bärare i det politiska medierummet enbart finns till för att skapa konflikt.