<p>Uppsatsen syftar till att genom hermeneutik och retorisk teori analysera Johannes Anyurus verk "Det är bara gudarna som är nya" och försöka utröna dess retoriska funktion, framför allt dess relation till den epideiktiska genren så som den definieras av Lawrence Rosenfield.</p><p>Jag fann att "Det är bara gudarna som är nya" i första hand syftar till att berätta för berättandets och berättarens skull, samt att den på intressanta sätt ställer sig i en intertextuell dialog med många andra verk och olika sorters berättelser.</p><p>Slutligen diskuterar jag lite kring verkets retoriska funktion och dess möjliga relationer till existerande teorier, samt den epideiktiska genren och dess relation till poesi som uttrycksform. Jag finner att verkets retoriska funktion med all önskvärd tydlighet är att förmedla tidigare okända sanningar om livet som författaren ser det, och att han uppnår detta förmedlande genom ett mycket kreativt användande av metaforer.</p><p>Den generella slutsats jag når är dock att mer forskning borde göras på den epideiktiska genren – den innehåller sannolikt mer än man hittills har hittat.</p>

No description available.

Uppsatsen syftar till att genom hermeneutik och retorisk teori analysera Johannes Anyurus verk "Det är bara gudarna som är nya" och försöka utröna dess retoriska funktion, framför allt dess relation till den epideiktiska genren så som den definieras av Lawrence Rosenfield. Jag fann att "Det är bara gudarna som är nya" i första hand syftar till att berätta för berättandets och berättarens skull, samt att den på intressanta sätt ställer sig i en intertextuell dialog med många andra verk och olika sorters berättelser. Slutligen diskuterar jag lite kring verkets retoriska funktion och dess möjliga relationer till existerande teorier, samt den epideiktiska genren och dess relation till poesi som uttrycksform. Jag finner att verkets retoriska funktion med all önskvärd tydlighet är att förmedla tidigare okända sanningar om livet som författaren ser det, och att han uppnår detta förmedlande genom ett mycket kreativt användande av metaforer. Den generella slutsats jag når är dock att mer forskning borde göras på den epideiktiska genren – den innehåller sannolikt mer än man hittills har hittat.

No description available.

Denna studie utgör en retorisk analys av svenskhet i kulturdebatten. Kulturjournalistiken i svenska medier har kommit att bli en röst för politisk, demokratisk och etisk debatt samt ge uttryck för ett samhällskritiskt perspektiv. Syftet med denna uppsats är att studera hur svenskhet konstruerats i svenska kulturdebatten under perioden november 2013 till oktober 2016, i avseende att bidra till diskussionen hur svensk identitet förstås och vem som får ingå i begreppet. Diskussionen förs kring frågeställningarna: Hur har svenskhet konstruerats inom svenska kulturdebatter i dagspressen november 2013 till oktober 2106? Vem kan vara svensk enligt debatten? Vem förs debatten för och av vem? Studien kommer endast att beröra en begränsad del av debatten, tidningarna som studeras är Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och Sydsvenskan. Studien utförs på ett relativt outforskat område och kommer kunna ligga till underlag för vidare studier. Uppsatsen behandlar teorier kring hur medier kan verka identitetsskapande samt vilken betydelse de har för identitet och nationalitet. Vidare går de in på hur det finns en spänning mellan det globala och nationella. Utifrån teorier om ”vi och dom” redogörs för hur olikheter kan vara väsentliga för identitetsskapande, men samtidigt riskerar att bidra till en exkludering och konstruerande av föreställda gemenskaper. En redogörelse görs även av hur vi kan förstå etnicitet. Sökningen på material genererade nio artiklar. Analysen av artiklarna utförs med metoden retorisk analys där den retoriska situationen beskrivs, appellformerna logos, ethos och pathos studeras, samt studiet av doxa där vilka implicita kunskaper, antaganden samt värdegrunder som förs fram i artiklarna analyseras. Slutresultatet visar att flertalet artiklar argumenterar för en inkluderande svenskhet som bygger på en social gemenskap. De flesta för även en explicit antirasistisk och antinationalistisk talan. En tendens finns däremot att tilltala de som redan är insatta i debatter, samt svensk historia, politik och kultur.

Syfte: Mitt syfte med denna uppsats är att utifrån Michelinguidens kriterier undersöka hur restauranger i Stockholm som har stjärnor i guiden drar nytta av sin ”stjärnstatus” i sina presentationer av restaurangerna på respektive webbplats. Teori: De teoretiska utgångspunkterna är visuell retorik, semiotik, multimodalitet samt identifikation. Metod: Jag har undersökt vad som sägs, både genom text och bild, på respektive restaurangs hemsida. Jag har sedan satt det mot bakgrund och de frågeställningar jag hade och därmed även mot de kriterier Michelinguiden använder sig av i sin bedömning av restauranger. Slutsats: Respektive restauranger uttrycker sin ”stjärnstatus” – men på lite olika sätt. Vissa väljer att göra det mer genom bild och andra genom text. Vissa trycker på sina utmärkelser och lånar sina kockars ethos medan vissa inte gör det alls. Dock förmedlar de alla i stort sett samma information och väljer att framhäva i princip samma punkter ur Michelinguidens kriterier.

Undersökningen syftar till att granska Högerns, Socialdemokraternas, Bondeförbundets och Folkpartiets strategier gentemot kommunisterna inför riksdagsvalet 1948. Detta görs genom en retorisk analys av negativt kampanjande i partiernas valfilmer, men också genom att granska negativ retorik i deras valmanifest. År 1948 valdes eftersom det var en uttalad unik valrörelse, mycket på grund av att det fanns djupa konfliktlinjer i den nationella såväl som den internationella politiken. Det var också det första valet efter andra världskriget. En av studiens slutsatser är att samtliga partier framställde kommunisterna som ett hot i det under-sökta källmaterialet, men Socialdemokraterna kritiserades vid flest tillfällen. Resultatet visar också att den negativa retoriken i valmanifesten inte alltid överensstämmer med valfilmernas innehåll. Studien visar även att Socialdemokraternas valfilm var den enda som inte innehöll tydlig kritik riktat mot kommunisterna, vilket kan tyda på ett ambivalent förhållningssätt. Par-tierna använde framför allt logos och pathos för att övertyga väljarna, varav den sistnämnda ges utrymme att användas i film. Två av partierna, Högern och Bondeförbundet, kan ha haft en medveten strategi att försöka övertala unga människor att inte rösta på kommunisterna. Till sist, kommunisterna var enkla att kritisera eftersom de var en del av en större rörelse och kunde därför förknippas med Sovjetunionens handlingar.

No description available.

This bachelor thesis aims to investigate how gang criminality is framed in the four largest morning and evening newspapers in Sweden. By conducting a qualitative content analysis of 24 news articles from June 1 to August 31, 2021, the thesis aims to answer the main research question on how gang criminality is framed in Swedish media through framing, rhetorical concepts and lexical choices in the chosen news articles. The analysis reveals that gang criminality is framed as a conflict that requires responsibility from certain actors, such as politicians and the police. Through identified rhetorical concepts such as ethos, pathos and logos, the frames have been exemplified and clarified. Journalists use quotes and interviews with actors such as politicians and police in their articles as a persuasion technique to strengthen for example the seriousness of the issue of gang criminality. The lexical choices used in relation to the actors who appear in the articles are mostly positive. The purpose of the study has been maintained by contributing material that shows that gang criminality is framed as a conflict that requires a type of responsibility, which is summarized as an issue in society that requires a solution, rather than for example an economical issue, which is rather surprising since the cost of crime in society is significant. With the study's contribution to the field of knowledge about the media's portrayal of gang crime, we hope to be able to contribute to the development of the subject in future research.

Titel: Kriskommunikation och Maktrelationer. En retorisk analys och kritisk diskursanalys av pressmeddelandenFörfattare: Alexander FrostUtgivningsdatum: 2012-08-29Handledare: Michael Krona, Fredrik EdinExaminator: Bo ReimerUtbildning: Medie- och KommunikationsvetenskapTyp av dokument: C- uppsatsSpråk: SvenskaSyfte: Att utifrån fyra olika företags kriskommunikation i form av pressmeddelanden analysera språkliga mönster och strategier sedda ur ett maktperspektiv.Teori: Diskurs och makt, Strategisk kommunikation, HermeneutikMetod: Kritisk diskursanalys, Retorisk analysNyckelord: Kriskommunikation, Pressmeddelande, Diskursanalys, Retorisk analys, Strategisk kommunikation, PR / Titel: Communication and Power relations. A rhetorical analysis and a critical discourse analysis of press releases.Author: Alexander FrostDate: 2012-08-29Advisor: Michael Krona, Fredrik EdinLanguage: SwedishPurpose: Out of the press releases from four different companies in a crisis situation, I will analyze the methods of using textual persuasion from a power related view.Theoretical framework: Discourse and power, Strategic communication, HermeneuticsMethod: Critical discourse analysis, Rhetorical analysisKeywords: Communication, Press release, Discourse analysis, Rhetorical analysis, Public Relations