<p>Rent historisk har revision funnits i enkla former sedan handelskompanier bildats i början av 1700-talet. Men redan i 1895 års aktiebolagslag (ABL) ställdes det krav på revision i aktiebolag. De flesta medlemsländerna i EU har valt att gå ifrån en lagstadgad revisionsplikt för små aktiebolag då kostnaden anses överväga nyttan. Bland EU/EES länderna är det idag Norge, Malta och Sverige som har revisionsplikten kvar för små aktiebolag. Diskussioner kring revisionspliktens avskaffande i Sverige kom till stånd först då Svenskt Näringsliv la fram sitt förslag till justitiedepartementet år 2005. I undersökningen beaktades bland annat för- och nackdelar med revisionsplikten. Undersökningen slog till slutligen fast att Sverige bör avskaffa revisionsplikten, inledningsvis för de allra minsta aktiebolagen. Revisionspliktens avskaffande skulle förmodligen innebära stora förändringar för olika intressenter. Interna intressenter kan vara ägare, anställda, företagsledning och externa intressenter kan vara kunder, myndigheter, kreditgivare, leverantörer och banker. Skatteverket är förmodligen den största externa intressenten men även kreditgivare och ekobrottsmyndigheten är viktiga intressenter och dessa behöver därefter ett bra verktyg för att öka tryggheten och kvalitén i årsredovisningar från mikrobolagen. Försvinner ett verktyg som revisionsplikten, går våra funderingar till hur förändringen kommer att påverka skatteverkets, ekobrottsmyndigheternas och kreditgivarnas organisation och dess resurser samt hur viktigt detta verktyg är inom den fortlöpande verksamheten. Uppsatsen syftar därför till att undersöka externa intressenters åsikter om effekterna av revisionspliktens avskaffande. För att uppnå en representativ bild av intressenternas åsikter, innehåller studien intervjuer med bland annat 2 banker, skatteverket och ekobrottsmyndigheten. Andra källor som används är bland annat redan befintlig teori och denna applicerades sedan i författarnas intervjuer, för att se om den överensstämmer med verkligheten. Intressenternas åsikter har samlats och visar att behovet av en reviderad årsredovisning skiljer sig åt beroende på vilken intressentgrupp man tillhör. Kreditgivarna kommer även i framtiden att kräva en revision, för att kunna bevilja en kredit, men inget förändringsarbete har påbörjats. Kreditgivarna vill först se hur marknaden kommer att reagera på revisionspliktens avskaffande. Eftersom skatteverket baserar sitt skatteunderlag på reviderade siffror, kommer de att bli tvungna att utöka antalet företag som skall granskas och även ha ökade skrivbordskontroller. Ekobrottsmyndigheten kommer inte att tillföra några nya resurser för tillfället men ser man en tendens till att oavsiktlighets eller oaktsamhetsbrott ökar kommer ekobrottsmyndigheten bemöta detta genom ökade resurser. Alla fyra respondenterna var eniga om att revisionsplikten bör vara kvar för alla aktiebolag. </p>

No description available.

Rent historisk har revision funnits i enkla former sedan handelskompanier bildats i början av 1700-talet. Men redan i 1895 års aktiebolagslag (ABL) ställdes det krav på revision i aktiebolag. De flesta medlemsländerna i EU har valt att gå ifrån en lagstadgad revisionsplikt för små aktiebolag då kostnaden anses överväga nyttan. Bland EU/EES länderna är det idag Norge, Malta och Sverige som har revisionsplikten kvar för små aktiebolag. Diskussioner kring revisionspliktens avskaffande i Sverige kom till stånd först då Svenskt Näringsliv la fram sitt förslag till justitiedepartementet år 2005. I undersökningen beaktades bland annat för- och nackdelar med revisionsplikten. Undersökningen slog till slutligen fast att Sverige bör avskaffa revisionsplikten, inledningsvis för de allra minsta aktiebolagen. Revisionspliktens avskaffande skulle förmodligen innebära stora förändringar för olika intressenter. Interna intressenter kan vara ägare, anställda, företagsledning och externa intressenter kan vara kunder, myndigheter, kreditgivare, leverantörer och banker. Skatteverket är förmodligen den största externa intressenten men även kreditgivare och ekobrottsmyndigheten är viktiga intressenter och dessa behöver därefter ett bra verktyg för att öka tryggheten och kvalitén i årsredovisningar från mikrobolagen. Försvinner ett verktyg som revisionsplikten, går våra funderingar till hur förändringen kommer att påverka skatteverkets, ekobrottsmyndigheternas och kreditgivarnas organisation och dess resurser samt hur viktigt detta verktyg är inom den fortlöpande verksamheten. Uppsatsen syftar därför till att undersöka externa intressenters åsikter om effekterna av revisionspliktens avskaffande. För att uppnå en representativ bild av intressenternas åsikter, innehåller studien intervjuer med bland annat 2 banker, skatteverket och ekobrottsmyndigheten. Andra källor som används är bland annat redan befintlig teori och denna applicerades sedan i författarnas intervjuer, för att se om den överensstämmer med verkligheten. Intressenternas åsikter har samlats och visar att behovet av en reviderad årsredovisning skiljer sig åt beroende på vilken intressentgrupp man tillhör. Kreditgivarna kommer även i framtiden att kräva en revision, för att kunna bevilja en kredit, men inget förändringsarbete har påbörjats. Kreditgivarna vill först se hur marknaden kommer att reagera på revisionspliktens avskaffande. Eftersom skatteverket baserar sitt skatteunderlag på reviderade siffror, kommer de att bli tvungna att utöka antalet företag som skall granskas och även ha ökade skrivbordskontroller. Ekobrottsmyndigheten kommer inte att tillföra några nya resurser för tillfället men ser man en tendens till att oavsiktlighets eller oaktsamhetsbrott ökar kommer ekobrottsmyndigheten bemöta detta genom ökade resurser. Alla fyra respondenterna var eniga om att revisionsplikten bör vara kvar för alla aktiebolag.

Titel: Redovisningskonsultens förändrade yrkesroll - orsakad av den avskaffade revisionsplikten   Ämne: Företagsekonomi/Redovisning   Nivå: Kandidatuppsats i företagsekonomi 15 hp   Författare: Mimi Eriksson, men03015@student.mdh.se Johanna Johansson, jjn06004@student.mdh.se Diego Velasquez, dvz06001@student.mdh.se   Datum: 2009-05-29   Handledare: Ann-Sofi Paul   Problemformulering: Vilka möjliga konsekvenser kan ett eventuellt avskaffande av revisionsplikten medföra för redovisningskonsulternas yrkesroll?   Syfte: Uppsatsen ämnar ta reda på vilka förändringar som kan uppkomma vid ett eventuellt avskaffande av revisionsplikten för redovisningskonsulterna.   Metod: Studien har genomförts med en kvalitativ ansats och ett deskriptivt/deduktivt angreppssätt. Uppsatsens primärdata består av intervjuer gjorda med redovisningskonsulter, revisorer samt SRF och FAR SRS.   Slutsats: Förändringarna kommer förmodligen till en början att gå långsamt fram för redovisningskonsulterna. Det som kan komma att ses är att redovisningskonsulten kan även få en mer affärsrådgivande roll. Konkurrensen kan komma att öka mellan revisorer och redovisningskonsulter då möjliga "jävsituationer" kan upphöra vilket leder till att revisorerna kan komma att öka utbudet av kombiuppdrag. Auktorisationen av redovisningskonsulten kommer att utvecklas för att skapa större trovärdighet i redovisningen.   Nyckelord: Avskaffandet av revisionsplikten, redovisningskonsulter, revisorer, konsekvenser

No description available.

Syftet med denna studie är att undersöka betydelsen av revisionsberättelsen och revisionen i allmänhet samt att utreda vilka konsekvenser avskaffandet av revisionsplikten har haft på små aktiebolag, små och stora revisionsbyråer, banker, Skatteverket, Företagarna och Svenskt Näringsliv. Studien har skrivits utifrån en kvalitativ forskningsmetod där datainsamlingen belyser olika perspektiv av det undersökta fenomenet och bidrar till djupare helhetsförståelse inom området efter avskaffandet av revisionsplikten. Studiens resultat visar att revisionsberättelsen bidrar med ett mervärde för företagen och dess intressenter men samtidigt att den, som den är utformad nu, inte passar för små aktiebolag eftersom den främst är skriven för större och noterade företag. Revisionsbyråerna är en av de intressenterna som har påverkats mest av reformen. Först och främst har införandet av reformen bidragit med att samtliga revisionsbyråer i studien har förlorat ett antal kunder. För det andra, kommer reformen att bli en pedagogisk utmaning för revisorer att faktiskt ställa om och tydliggöra nyttan med revision. Inga andra intressenter har påverkats i lika stor omfattning. Små aktiebolag är de självklara vinnarna av reformen, då dem har fått mer frihet och bättre förutsättningar att utveckla och driva sin verksamhet. En klar majoritet av respondenterna tycker att de allra minsta aktiebolagen, dvs. bolag med enkel företagsstruktur där ägaren och företagsledningen är samma person kan klara sig långt med en duktig redovisningsbyrå. Det lyfts även fram att det första steget, dvs. upprättanden av finansiella rapporten egentligen är viktigare än den externa granskningen när det gäller små aktiebolag.

Bakgrund: Idag utreds ett avskaffande av revisionsplikten, där Sverige är ett av få länder i EU som fortfarande har kvar den. Revisionsplikten infördes med motivation att bekämpa ekonomisk brottslighet och att ge ägarna en möjlighet till kontroll av de ekonomiska rapporterna. Revisionen bidrar med en trovärdighet till intressenterna, eftersom informationen företaget lämnar är granskad och anses tillförlitlig inför beslut. Syfte: Syftet med studien är att undersöka, beskriva och få en förståelse för hur intressenterna kommer att beröras och hur revisionsbranschen kommer att förändras vid ett eventuellt avskaffande av revisionsplikten. Studien grundar sig på en kvalitativ undersökning av företagares, kreditgivares, Skatteverkets samt revisorers åsikter och framtida agerande gällande revisionsplikten. Studien syftar även till en djupare förståelse för hur branschen kommer att hantera förändringen från en lagstiftad till en efterfrågestyrd revision som leder till förnyelse av inriktning och resursfördelning hos revisionsbyråerna. Slutsats: Vår slutsats är att om revisionsplikten avskaffas kommer behovet av tillförlitlig ekonomisk information inför beslut kvarstå. Syftet med frivillig revision är att sänka de administrativa kostnaderna och ge lättnad för små bolag, men vi tror att intressenterna kommer att kräva någon form av granskning, vilken inte kommer att vara gratis. Revisorn är en rådgivare för företaget och revisionen ger tillförlitlighet samt skapar förtroende, vilket utgör grunden för samspelet med företagets omgivning. Avstår företaget från granskning tror vi att det kommer att ifrågasättas och skapa komplikationer i olika sammanhang, samspelet kommer att rubbas. Revisorns roll kommer med en frivillig revision att breddas ytterligare, redan i nuläget visar trender på mer värdeskapande för klienten i form av konsulttjänster.

Sammanfattning Titel: Avskaffandet av revisionsplikten – vad finns det för motiv som är avgörande för att behålla revisionen i små aktiebolag? Författare: Johanna Andersson och Amanda Ryd Handledare: Kerstin Nilsson Examinator: Magnus Frostenson Bakgrund: I juni 2010 togs beslutet om att avskaffa revisionsplikten för små aktiebolag, ett beslut som berör 250 000 av alla Sveriges företag. Förändringen innebär att bolagen själva kan bestämma vilka tjänster de behöver för sin organisation. Vilket ledde till problemformuleringen: Vilka motiv är det som är avgörande för att behålla revisionen? Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva vilka motiv det finns till att företagen som vi studerar väljer att behålla revisionen, när möjligheten finns att välja bort den. Metod: Denna uppsats har en deduktiv ansats, vilket innebär att befintlig litteratur angående problem-formuleringen har sökts för att finna lämpliga teorier och modeller. Vid empiriinsamlingen har en kvantitativ undersökningsdesign använts för att nå ut till respondenterna, 200 enkäter har skickats ut till företag i Örebro Län. Dessa har sökts fram via SCB och Affärsdata. Intressentmodellen har sedan använts för att analysera empirin. Slutsats: Undersökningen visar på att de motiv som är av störst betydelse vid valet att ha kvar revision är; förtroendet för att räkenskaperna är korrekta, att nyttan för revisionen överstiger kostnaden för de samt att intressenter som företagsledare, ägare, långivare, stat och kommun väger in vid valet att ha kvar revision i företaget. Nyckelord: Förtroende, Nytta, Kostnad, Intressentmodellen, Motiv, Revisionsplikten

<p>The purpose of the set of regulations as regards to accounting and auditing within the Union, is primarily to ensure a high quality of the large public companies financial reporting and hence protect the capital market investors. As the set of regulations also applies to the small companies, these are burdened by administrative costs that are disproportionate. To increase the competitiveness of the European companies, the European council has stated that it is essential to reduce the companies’ administrative costs. The main principle is that all companies are under an obligation to statutory audit, however Member States may make audit exemptions for small companies. In 2006 Denmark adopted a law which states that small companies are exempted from the statutory audit. Britain has progressively, in line with the Fourth Corporation Directive´s threshold limit value, abolished the statutory audit for small companies. The ability for small companies in Sweden to be exempted from the statutory audit will probably come into force 1^st of November 2010.  The purpose of this study is to compare the simplified auditing regulations in Swedish law with Danish law and British law. The aim is further to explore the possible cost savings that may arise in association with the abolition of the statutory audit in Sweden and subsequently estimate what the savings would amount to if the Danish and British threshold limited value was applied instead of the values suggested by the Swedish government. The thesis is performed with help of a comparative part followed by an analyzing part.  The auditing regulations are very equal in the three mentioned states. The British threshold limit value is the highest followed by the Danish and Swedish. The savings would have amount to almost the double if the British threshold limit value was applied instead of the one suggested by the Swedish government. Also when applying the Danish threshold limit value the savings would have amount to more. Thus it has been found that the higher threshold limit value that applies, the more companies will be subject to the statutory audit exemption and hence the greater the savings will amount to.</p>

Sammanfattning Datum: 2010-01-22 Nivå: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 hp Författare: Markus Hellström Gustaf Ling Handledare: Ulla Pettersson Titel: Förvaltningsrevision, Eventuella följder vid ett avskaffande Nyckelord: Förvaltningsrevision, avskaffande av förvaltningsrevision, räkenskapsrevision, ansvarsfrihet, revisionsplikten. Problemformulering: På vilket sätt kommer Ekobrottsmyndigheten, revisionsbranschen, investerarna och Skatteverket att påverkas om förvaltningsrevisionen avskaffas? Syfte: Syftet med uppsatsen är att utreda och beskriva hur Ekobrottsmyndigheten, revisionsbranschen, investerarna och Skatteverket påverkas om den lagstadgade förvaltningsrevisionen skulle avskaffas. Metod: Uppsatsförfattarna har valt att använda sig av den kvalitativa metoden med anledning att försöka skapa en djupare förståelse kring ämnet förvaltningsrevision. Sekundär data har samlats till stor del med hjälp av litteraturstudier och via olika sökverktyg på Internet. Dessa data har sedan legat till grund för utformningen av frågor till intervjuobjekt. Informationen från intervjuerna har sedan bildat det empiriska materialet. Det har genomförts två personliga intervjuer och två e-postintervjuer. Resultat: Uppsatsförfattarna anser att förvaltningsrevision har spelat ut sin roll. Vi har kommit fram till att förvaltningsrevision och räkenskapsrevision är nära förbundna. Vid ett avskaffande av revisionsplikten kommer många företag att behålla räkenskapsrevisionen men ej förvaltningsrevision. Detta medför att kontrollen som försvinner vid ett avskaffande av förvaltningsrevision ändå kontrolleras vid räkenskapsrevision. Vi konstaterande att förvaltningsrevision har en brottsförebyggande inverkan, men vi är ändå övertygade om att detta går att reglera med lagar och utökade kontroller vid ett avskaffande.