År 2010 grundades lagen om frivillig revision i Sverige som möjliggjorde för små företag att välja huruvida de vill ha en revisor eller inte. Utvecklingen har visat att många företag efter detta har valt att avskaffa revisorerna och inte anskaffa dessa vid nyregistrering. Till lagförslaget ställde sig Skatteverket i sitt remissyttrande kritiska, då de menade att frivillig revision för de minsta företagen skulle skapa en stor förändring. Detta med avseende både gällande revisorns motverkan på fusk och fel samt att verkets insatser skulle behöva utökas. Nya diskussioner har förts huruvida gränsvärdena för lagen ska höjas ytterligare, vilket påvisar att revisionsplikten fortfarande är ett aktuellt och omdiskuterat ämne. Studiens syfte är att ge förståelse för om och i så fall hur Skatteverkets kontrollarbete har förändrats efter revisionspliktens avskaffande samt att visa om Skatteverket har nytta av revision i sitt dagliga kontroll- och utredningsarbete. Studien baseras på åtta stycken kvalitativa intervjuer med respondenter som erhåller olika titlar vid Skatteverket. En av slutsatserna till studien är att förändringar har gjorts i Skatteverkets kontroll- och utredningsarbete. Förändringarna är främst de två nya verktygen löpande bokföringskontroll och upplysningsrutor i deklarationen. En viss förändring har även skett på myndighetens informationsträffar, där fokuserar Skatteverket idag mer på nystartade företag. Detta för att komma in tidigt i processen av framställandet av finansiella rapporter och för att försöka öka företagens möjlighet till att göra rätt från början. Studiens resultat påvisar också att revisorn underlättar verkets arbete främst gällande användningen av de orena revisionsberättelserna, men att nyttan och användningen av dessa skiljer sig åt mellan avdelningarna. / Abstract In the year of 2010 Sweden abolished the mandatory audit for small companies, which made it possible for the companies to choose whether they need an accountant or not. The development has shown that many companies have chosen to abolish the accountants and not to acquire these when they started new companies. The Swedish Tax Agency was critical to the proposal on the law and said that the mandatory audit for the smallest companies would create a major change. This due to the accountants discouragement on defects and cheating and also regarding to the government's efforts that would need to be expended. New discussions has led to whether the limit values for the law should be further increased, which indicates that the audit obligation still is a current topic. The purpose of the study is to provide an understanding of if and how the Swedish Tax Agency's control work has changed after the abolition of auditing duties and to show whether the Swedish Tax Agency is benefiting from auditing in it’s daily inspection and investigation work. The study is based on eight qualitative interviews with respondents who have different titles at the Swedish Tax Agency. One of the conclusions of the study is that changes have been made in the Swedish Tax Agency's control and investigation work. The changes are mainly the two new tools, ongoing accounting checks and information boxes in the declaration. A certain change has also taken place in the government's information meetings, where the Swedish Tax Agency today focuses more on newly established companies. That’s because they early want to come into the process of preparing financial reports and to try to increase companies ability to do right from the start. The results of the study also show that the auditor facilitates the work and this mainly regarding to the use of the unclear audit reports. But the benefits and use of these reports is different between the departments in the agency.

In 2010, the audit obligation for smaller limited companies was abolished. The change in the law meant that small limited companies could make a choice whether or not they wanted to hire an auditor. Since the abolition, there has been a debate between the politicians and the auditors about the consequences that the abolition has really had. A party that has not been allowed to assert itself in the debate on the abolition of the audit obligation is the companies. The purpose of this study was thus to highlight the companies in this debate and to create an understanding of the reasons why small limited companies choose to hire an auditor and their reasons for dismissing the auditor. Through a qualitative research method, four small limited companies in Luleå were interviewed to investigate their reasons. The study's approach is of a deductive nature where we first chose to investigate what previous research says about companies' reasons for auditing and then compare it with our results. Through this approach, our results indicate that companies have difficulty seeing the benefits of hiring an accountant outweigh the disadvantages. The companies stated the high cost of hiring an auditor in combination with the fact that an auditor does not significantly raise the quality of the annual reports as reasons for refraining from using an auditor. The companies mentioned satisfaction and confirmation as reasons for hiring an auditor and that the authorities are a stakeholder who influences the companies to hire an auditor.

Reformen om avskaffandet av revisionsplikten trädde i kraft den 1: a november 2010. Reformen ger de mindre aktiebolagen möjlighet att själva avgöra vilka redovisning- och revisionstjänster de ska köpa. Beslutet var i samklang med det Europeiska rådet rekommendation av att minska dem administrativa kostnaderna för de mindre aktiebolag för att stimulera Europas ekonomi. Cirka 70 procent av de mindre aktiebolag som var aktiva på marknaden, när beslutet fattades, omfattades av reformen. De negativa effekter som reformen medför var svåra att kvantifiera. Beröra myndigheter har granskat vilken påverkan frivillig revision har för det svenska samhället. Försämrat kvalitet av företagets finansiella rapporter bedömdes vara en av reformen oönskad effekt. Kreditgivaren är ett av revisionen främsta intressent. Bankerna behöver kvalitetssäkrad finansiell information och använder företagets finansiella rapporter som underlag vid beslutsfattning. Studiens forskningsfrågor har sin utgångspunkt i denna bakgrund och lyder följande: Hur har bankernas kreditbedömning av mindre aktiebolag förändrats efter avskaffandet av revisionsplikten? Hur har frivillig revision påverkat bankernas värdering av hårda och mjuka faktorer vid kreditbedömningsprocessen? Studiens vetenskapliga ansats är deduktion. Empiriska data samlades in genom intervjuer med tio respondenter på fem olika banker i södra Sverige. Mönster i respondenternas svar samt samband mellan teoretisk referensram och empiri ligger till grund för studiens analys. Den slutsats som dras är att avskaffandet av revisionsplikten medför inga ändringar i bankernas bedömning av en kreditpropå. Företagets finansiella rapporter håller, trots avskaffandet av revisionsplikten, ett högre kvalitet. Redovisningskonsulterna har tagit över en del av det arbete revisorn gjort tidigare och deras insats bedöms ha en oerhört viktig roll för ett mindre aktiebolag. Vid kreditbedömningsprocessen spelar både de hårda och mjuka faktorer en betydande roll. Vid kreditbedömning görs en samlad bedömning och både hård och mjuk information analyseras i processen.

Bakgrund och problemdiskussion: Företag behöver anpassa sig till förändringar i omvärlden för att överleva och för att fortsätta växa. Denna typ av anpassning benämns som strategisk förändring. År 2010 avskaffades revisionsplikten för mindre bolag i Sverige. Nu, sex år senare står branschen inför ytterligare en förändring. Att revisionsverksamheten minskat och att konsultverksamheten inom revisionsbranschen kommit att ta större plats sedan avskaffandet av revisionsplikten kan tydas som en slags förändring, men hur har egentligen The Big Four som dominerar inom revisionsbranschen upplevt denna förändring? Är det en förändring som skett per automatik i samband med lagändringen eller ligger ett strategiskt agerande till grund och kan det således betraktas som att revisionsbyråerna genomgått en strategisk förändring sedan avskaffandet av revisionsplikten? När branschen står inför ytterligare en lagändring 2016 frågas hur The big Fours revisorer förväntar sig att lagändringen kommer påverka byråerna och vilken typ av förändring som revisionsbyråerna kommer genomgå i samband med lagändringen? Syfte: Syftet med uppsatsen är att redogöra för hur The Big Fours revisorer i Sverige upplever att revisions- och konsultverksamheten har påverkats sedan lagändringen 2010 samt hur revisorerna förväntar sig att revisions- och konsultverksamheten kommer påverkas i samband med lagändringen 2016, för att vidare analysera revisorernas upplevelser samt förväntningar för att bidra med kunskap om byråerna har eller kommer genomgå en strategisk förändring i samband med lagändringarna. Metod: Uppsatsen är kvalitativt uppbyggd och en flerfallsstudie har använts. Primär datainsamling har skett genom semi-strukturerade intervjuer. Respondenterna var 10auktoriserade revisorer från åtta av The Big Fours kontor. Slutsats: Uppsatsens författare har genom sitt analysarbete dragit slutsatserna att revisionsbyråerna har genomgått strategiska förändringar sedan lagändringen 2010 och att revisionsbyråerna kommer genomgå ytterligare strategiska förändringar i samband med lagändringen 2016. För att behålla sina positioner på marknaden behöver revisionsbyråerna genomgå strategiska förändringar i samband med att omvärlden ständigt förändras. / Background and problem discussion: In 2010, Sweden abolished the audit requirement for small companies. Now six years later, the industry is facing further adjustments. Companies need to adapt to changes in the environment to survive and continue to grow. This type of adjustment is referred to as strategic changes. That the audit activity is decreasing and consulting activities in the auditing industry have come to take more space since the removal of the audit requirement can be interpreted as a kind of change, but how have The Big Four that dominate the auditing profession experienced this change? Is it a change that has taken place automatically in connection with the amendment or is it a strategic action and can it thus be considered that firms have undergone a strategic change since the abolition of the audit requirement? Objective: The purpose of this thesis is to describe how The Big Four’s auditors in Sweden feel that audit and consulting business has been affected since the amendment in 2010, the auditors’ expectations of how auditing and consulting operations will be affected in connection with the amendment 2016, and to further analyse the auditors’ experiences and expectations to contribute knowledge regarding if the agencies have, or will undergo, a strategic change associated with changes in the law. Method: The essay is qualitatively constructed and multiple case study was used. Primary data collection took place through semi-structured interviews. Respondents were ten accountants from eight of the Big Four’s offices. Conclusion: The essay writers have through their analysis concluded that accounting firms have undergone strategic changes since the amendment in 2010 and that accounting firms will undergo further strategic changes in connection with the amendment in 2016. In order to maintain their positions on the market, accounting firms need to undergo strategic changes when the world is changing.

Förtroende är ett mångfacetterat begrepp och har många referensramar. Det går att skilja påförtroende till text, transaktion och förtroende ur ett socialt perspektiv, som kommunikationoch ömsesidig interaktion. Revision är inte bara en granskningsprocess, utan en mänskligaktivitet som ska bygga på samspel med användare av redovisnings information, därmed blirrevisionen en etisk handling som måste bygga på förtroende. För att erhålla förtroende måsterevisorn bemöta de förväntningar som finns på dem idag. Näringslivets utveckling samtförändringar i omvärlden har skapat behov av utveckling och förändring i revisorns funktion,vilket har bidragit till förväntningar från nya intressegrupper och samhället i stort. Tidigareforskning har visat på att det finns olika uppfattningar gällande rollfördelningen mellanrevisorn och företaget, vilket i sin tur bidrar till missuppfattningar. Den globala finanskrisenoch företagsskandaler i många länder har lyft viktiga frågor om effektiviteten för finansiellrapportering och revision, där revisorsbyråer ofta får stå föremål för kritik och bemöta tryckpå att återställa förtroendet för revisionen. 2010 avskaffades revisionsplikten för mindre bolagi Sverige. Den nya lagstiftningen har i viss mån förflyttat ansvaret från revisorn tillföretagsledningen.Syftet med vår studie har varit att analysera och tolka begreppet förtroende förrevisionsarbetet. Vi har belyst begreppet förtroende i samband med avskaffandet avrevisionsplikten, samt reflekterat över hur det påverkat revisorns funktion och förtroendet irelation till användare av redovisningsinformation. För att kunna uppnå syftet ochforskningsfrågorna har vi använt oss av en kvalitativ och tolkande metod samt genomförtsamtal med kompetenta respondenter i form av revisorer, kreditgivare och småföretagare föratt få del av deras syn på begreppen.Vi har i denna studie kunnat bidra med ökad förståelse för det mångfacetterade begreppetförtroende och vilken effekt avskaffandet av revisionsplikten har haft på relationerna mellanrevisorer, småföretagare och banker, samt om förväntningarna på revisionens funktion harförändrats. Vårt resultat i denna studie bevisade att det finns brister i kommunikationenmellan de olika parterna, vilket påverkar förtroendet. Vi har kunnat identifiera ettförväntningsgap i det avseendet. Revisorerna behöver därför bli bättre på att nå ut tillsmåföretagarna om vilken roll och vilka tjänster de kan utföra. Vi har inte i vår studie kunnatse hur förtroendet har påverkats av den frivilliga revisionen. MenBolagsverket ochSkatteverket upplever att kvalitén på årsredovisningen har försämrats efter införandet avfrivillig revision, vilket visar att revisionen fortfarande har en viktig funktion förkvalitetssäkring av redovisningsinformation vilket höjer förtroendet för den.

<p>Final assignment for Bachelor Degree in Business Administration,</p><p>Mid Sweden University in Östersund</p><p>Spring term 2008</p><p>Title: Abolishment of statutory audit – a qualitative research on banks attitude when credit rating small businesses</p><p>Author: Rima Harouki, Carina Hoffmann</p><p>Supervisor: Anna-Maria Jansson</p><p>Background & problem: In Sweden the statutory audit has been mandatory for every corporation since 1983. With the membership in European Union it became possible to allow exception from statutory audit for small businesses, according to the fourth commission of EG. Today, in the European Union, there are few countries that still have statutory audit for smaller businesses, Sweden is one of them. There are discussions about whether Sweden should follow the trend of abolishment and an analysis management by the justice of the Supreme Court Bo Svensson was recently presented, which ended in the conclusion that statutory audit ought to be abolished. The purpose of statutory audit is to secure the credibility in the information presented by the companies. For banks, as a credit institution, audited material is of great significant. What is their attitude towards abolishment of the statutory audit?</p><p>Aim: Our aim is to find out if an abolishment of the statutory audit affects the decision process of the banks when granting credit.</p><p>Method: The research continues qualitative interviews with representatives of the four largest banks in Sweden. The collection of the material has been brought together, analyzed and resulted in our conclusions.</p><p>Result & conclusion: The study reveals that the banks most likely will continue to request audited economical reports in the future.</p><p>Key words: Audit, mandatory audit, small businesses, credit grant, credit institutions</p> / <p>Examensarbete i Företagsekonomi, Mittuniversitetet i Östersund</p><p>C-uppsats VT-2008</p><p>Titel: Revisionspliktens försvinnande – en kvalitativ studie om bankernas kreditbedömning av småföretag</p><p>Författare: Rima Harouki, Carina Hoffmann</p><p>Handledare: Anna-Maria Jansson</p><p>Bakgrund & Problem: Sverige har haft revisionsplikt för samtliga aktiebolag sedan 1983. I samband med medlemskapet i EU blev det möjligt att enligt EG:s fjärde direktiv tillåta att små bolag undantas från revisionsplikten, vilket är upp till de enskilda medlemsländerna att ta ställning till. I EU är det idag få som har kvar revisionsplikten för småföretag, Sverige är en av dem. Det förs diskussioner om huruvida Sverige ska avskaffa revisionsplikten och en utredning under ledning av justitierådet Bo Svensson presenterades nyligen, där man finner att nuvarande revisionsplikt bör avskaffas. Revisionen syfte är att ge trovärdighet åt den information som ett företag lämnar. För banker, i sin roll som kreditgivare, ingår det reviderade materialet som en del av beslutsunderlaget. Hur förhåller sig bankerna till ett eventuellt slopande av revisionsplikten?</p><p>Syfte: Uppsatsens syfte var att undersöka om avskaffad revisionsplikt påverkar kreditgivarnas beslutsprocess vid bedömning av kreditgivning.</p><p>Metod: Undersökningen består av kvalitativa intervjuer med respondenter från de fyra största bankerna i Sverige. Underlaget har sammanställts, analyserats och resulterat i våra slutsatser.</p><p>Resultat & slutsats: Undersökningen visade att bankerna med största sannolikhet även fortsättningsvis kommer att begära reviderade siffror vid utlåning.</p><p>Nyckelord: Revision, revisionsplikten, små aktiebolag, kreditgivning, banker</p>

Final assignment for Bachelor Degree in Business Administration, Mid Sweden University in Östersund Spring term 2008 Title: Abolishment of statutory audit – a qualitative research on banks attitude when credit rating small businesses Author: Rima Harouki, Carina Hoffmann Supervisor: Anna-Maria Jansson Background &amp; problem: In Sweden the statutory audit has been mandatory for every corporation since 1983. With the membership in European Union it became possible to allow exception from statutory audit for small businesses, according to the fourth commission of EG. Today, in the European Union, there are few countries that still have statutory audit for smaller businesses, Sweden is one of them. There are discussions about whether Sweden should follow the trend of abolishment and an analysis management by the justice of the Supreme Court Bo Svensson was recently presented, which ended in the conclusion that statutory audit ought to be abolished. The purpose of statutory audit is to secure the credibility in the information presented by the companies. For banks, as a credit institution, audited material is of great significant. What is their attitude towards abolishment of the statutory audit? Aim: Our aim is to find out if an abolishment of the statutory audit affects the decision process of the banks when granting credit. Method: The research continues qualitative interviews with representatives of the four largest banks in Sweden. The collection of the material has been brought together, analyzed and resulted in our conclusions. Result &amp; conclusion: The study reveals that the banks most likely will continue to request audited economical reports in the future. Key words: Audit, mandatory audit, small businesses, credit grant, credit institutions / Examensarbete i Företagsekonomi, Mittuniversitetet i Östersund C-uppsats VT-2008 Titel: Revisionspliktens försvinnande – en kvalitativ studie om bankernas kreditbedömning av småföretag Författare: Rima Harouki, Carina Hoffmann Handledare: Anna-Maria Jansson Bakgrund &amp; Problem: Sverige har haft revisionsplikt för samtliga aktiebolag sedan 1983. I samband med medlemskapet i EU blev det möjligt att enligt EG:s fjärde direktiv tillåta att små bolag undantas från revisionsplikten, vilket är upp till de enskilda medlemsländerna att ta ställning till. I EU är det idag få som har kvar revisionsplikten för småföretag, Sverige är en av dem. Det förs diskussioner om huruvida Sverige ska avskaffa revisionsplikten och en utredning under ledning av justitierådet Bo Svensson presenterades nyligen, där man finner att nuvarande revisionsplikt bör avskaffas. Revisionen syfte är att ge trovärdighet åt den information som ett företag lämnar. För banker, i sin roll som kreditgivare, ingår det reviderade materialet som en del av beslutsunderlaget. Hur förhåller sig bankerna till ett eventuellt slopande av revisionsplikten? Syfte: Uppsatsens syfte var att undersöka om avskaffad revisionsplikt påverkar kreditgivarnas beslutsprocess vid bedömning av kreditgivning. Metod: Undersökningen består av kvalitativa intervjuer med respondenter från de fyra största bankerna i Sverige. Underlaget har sammanställts, analyserats och resulterat i våra slutsatser. Resultat &amp; slutsats: Undersökningen visade att bankerna med största sannolikhet även fortsättningsvis kommer att begära reviderade siffror vid utlåning. Nyckelord: Revision, revisionsplikten, små aktiebolag, kreditgivning, banker

Bakgrund och problem: Revisionsplikten avskaffades 1 november 2010 vilket betyder att mindre aktiebolag som uppfyller vissa kriterier inte längre behöver anställa en revisor. Enligt uppgifter från Bolagsverket är det en stor majoritet av de äldre aktiebolagen som väljer att behålla sin revisor medan det hos de nyregistrerade aktiebolagen är vanligare att inte ha en revisor. Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka faktorer som är avgörande för mindre aktiebolag i valet att ha en revisor. Vi ska även undersöka vilka fördelar och nackdelar de mindre aktiebolagen ser med revision och om synen varierar beroende på om det är ett bolag som registrerades innan eller efter avskaffandet av revisionsplikten. Metod: I studien används en kvalitativ metod i form av intervjuer. Personliga intervjuer genomfördes med sju olika mindre aktiebolag. Resultat och slutsats: Samtliga bolag är allmänt positiva till avskaffandet av revisionsplikten och menar att majoriteten av mindre aktiebolag inte har ett behov av en revisor. Majoriteten av bolagen anser att revision är en bra kvalitetsgaranti gentemot ett bolags intressenter. De aktiebolag som i dagsläget har en revisor anser att värdet revisorn ger överstiger kostnaden, medan bolag som inte har revisor anser att revision enbart innebär en betungande och onödig kostnad. Förslag till vidare forskning: Vi skulle tycka att det vore intressant att undersöka avskaffandet av revisionsplikten utifrån revisorns perspektiv. Hur har revisorerna påverkats av den nya lagen och vad har den lett till för konsekvenser? / Background to problem: Auditing obligation was abolished november 1, 2010. According to Bolagsverket, the vast majority of the older companies choose to retain its auditor, while that of the newly registered companies are more likely to not have an auditor. Purpose: The purpose of this paper is to investigate which factors are crucial for small companies in the elections to be audited. We will also examine the advantages and disadvantages of the smaller companies look to the audit and whether the vision depends on whether it is a company registered before and after abolition. Methodology: The study used a qualitative method using interviews, the interviews were conducted with seven smaller companies. Conclusions: All companies are in favor of the abolition of the audit requirement and believe that the majority of smaller companies do not have a need for an auditor. The majority of companies believe that the audit is a good quality guarantee against a company's stakeholders. The companies that have an auditor believe that the value the auditor gives exceeds the expenses, while companies that do not have an auditor believe that auditing merely constitutes an unnecessary expense. Suggestions for further research: It would be interesting to investigate the removal of the audit requirement based on the auditor's perspective.

Studien behandlar vad som hänt efter den 1 november 2010 då revisionsplikten avskaffades för små aktiebolag i Sverige. I april 2010 lade regeringen fram en proposition om en frivillig revision till riksdagen som trädde i kraft 1 november samma år. Konsekvensen blev att privata aktiebolag som uppfyller två av tre kriterier inte längre behöver ha någon revision: (1) max tre anställda, (2) max 1,5 miljoner SEK i balansomslutning och (3) max 3 miljoner SEK i nettoomsättning. Det var runt 250 000 svenska aktiebolag som berördes och dessa beräknas årligen bespara cirka 15 000 SEK vardera på revisionskostnader.Studiens forskningsfråga lyder: Hur har avskaffandet av revisionsplikten för små aktiebolag i Sverige påverkat mindre revisionsbyråer?Syftet med studien är att studera hur avskaffandet av revisionsplikten för små aktiebolag i Sverige har påverkat mindre revisionsbyråer. I studien användes en kvalitativ metod med en abduktiv ansats, där åtta semistrukturerade intervjuer genomfördes hos revisionsbyråer i Borås, Alingsås, Kinna och Länghem.Studiens slutsatser är att revisorns roll inte har förändrats sedan avskaffandet av revisionsplikten för små aktiebolag men att revisorernas arbete har fått mer inslag av fristående rådgivning nu jämfört med före avskaffandet av revisionsplikten för små aktiebolag. Revisorns oberoende har inte heller påverkats, däremot anses gränsdragningen om vad som är ett oberoende och inte vara svår. Konkurrensen har inte påverkats sedan avskaffandet av revisionsplikten för små aktiebolag. En annan slutsats är att revisorers kundbas inte har påverkats av avskaffandet av revisionsplikten för små aktiebolag dock är det inte lika många kunder som har revision längre utan köper istället andra tjänster och på så sätt påverkas inte kundbasen. Däremot finns en oro inom revisionsbranschen om vad som händer om gränsvärdena för att ha lagstadgad revision eventuellt höjs. Hur uppvaktande av potentiella kunder sker eller hur revisionsbyråerna bedriver marknadsföring har inte påverkats sedan avskaffandet av revisionsplikten för små aktiebolag. Nya kundrelationer skapas genom rekommendationer från befintliga kunder. Prissättningen har inte heller förändrats sedan avskaffandet av revisionsplikten för små aktiebolag. Revisorer agerar i kundens intresse i sitt arbete vilket inte har förändrat sedan avskaffandet av revisionsplikten för små aktiebolag då det finns lagar, regelverk samt förordningar som revisorer måste förhålla sig till i sitt arbete. Det verkar inte skett en stor förändring inom revisionsbranschen sedan avskaffandet av revisionsplikten för små aktiebolag. Däremot håller attityder och revisorers förhållningssätt till sin egen bransch generellt på att förändras. / The study deals with what happened after 1 November 2010, when the audit requirement was abolished for small firms in Sweden. In April 2010, the government presented a proposition about a voluntary audit to the Parliament which came into effect on 1 November the same year. The consequence was that small firms that fulfill two of the three criteria no longer need to have an audit: (1) maximum three employees, (2) maximum of 1.5 million SEK in total assets. (3) Maximum of 3 million SEK in net sales. It was around 250 000 Swedish companies that was affected and their calculated annual saving is about 15 000 SEK each in audit costs.The study's research question is: How has the abolition of the audit requirement for small companies in Sweden affected the smaller accounting firms?The purpose of this study is to investigate how the abolition of the audit requirement for small companies in Sweden have affected smaller accounting firms. The study used a qualitative method with a abductive approach. Eight semistructured interviews with smaller accounting firms in Borås, Alingsås, Kinna and Länghem were conducted.The study's conclusions is that the auditor's role has not changed since the abolition of the audit requirement for small companies but that the auditors' work has received more hints of independent advice now compared to before the abolition of the audit requirement for small companies. Auditor independence has not been affected, however, considered the boundary of what is independence and not may be difficult. The competition has not been affected since the abolition of the audit requirement for small companies. Another conclusion is that the auditor's client base has not been affected by the abolition of the audit requirement for small companies, however, there are not as many clients who have audit anymore, but instead buys other services and thus will not affected the customer base. However, there is a concern within the accounting profession about what happens if the limit values may be increased. How recruitment of potential customers is done or how accounting firms engaged in marketing has not been affected since the abolition of the audit requirement for small companies. New customer relationships are created through recommendations from existing customers. Pricing has not changed since the abolition of the audit requirement for small companies. Auditors act in the client's interest in their work, which has not changed since the abolition of the audit requirement for small companies where there are laws, rules and regulations that auditors must relate to in their work. It seems not been a big change in the auditing industry since the abolition of the audit requirement for small companies. In contrast, attitudes and auditors' approach to its own industry in general is changing.

No description available.