Purpose: The purpose of this study is to seek understanding, describe and analyse how auditors practically reassure and maintain their independence towards clients. Methodology: The study is conducted with a qualitative method with a deductive approach. The study is based on interviews with both experienced and recently graduated auditors. Conclusion: Our empirical results show that there are economical incentives that contradict the requirements to fulfil the auditor’s independence. The conclusion is that the media view is narrow and biased. Furthermore the auditors agree that an acceptable level of comfort is achieved by offering a high value, being a part of a large network of professionals and the ability to set materiality and evaluate risks.

Legitimacy is about meeting society's expectations and as we live in a society that is constantly changing, the perception of what is legitimate or not is also changing. The main purpose of an auditor in today's society is to review financial reports and guarantee their quality. In recent years, technological developments have changed the profession of auditors and previous research shows that digitalization has made it easier for the auditors as certain parts of the audit process have been automated. The purpose of the study was to examine how AI in audit firms will affect the legitimacy of auditors. The focus has been on the audit companies' working process and how the process is going to change with the help of AI, and finally how the auditors believe this will affect the legitimacy of the audit companies. Qualitative interviews have been used on auditors, to be able to get into the depth and obtain personal thoughts from the respondents. The results of the study show that the introduction of AI will have a positive impact on the audit process since it is assumed that standardized and time-consuming tasks will be automated. Furthermore, this means that auditors will be able to perform more accurate analyzes and get more time over to the customers, which means that the audit companies are assumed to be able to increase their legitimacy. Therefore, the conclusion is that AI will help audit companies with their legitimacy in the future.

Information och data är något som är värdefullt i de flesta organisationer. Idag finns det möjlighet att samla in och analysera stora mängder data, något som brukar benämnas Big data. Ifall materialet hanteras på ett korrekt sätt kan det leda till ett förbättrat beslutsfattande samt ökade insikter om kunden och marknaden. Bearbetning av Big data har möjliggjorts under de senaste åren genom ny teknik, men det är förknippat med höga kostnader vilket har medfört att små- och medelstora företag inte har tillräckligt med resurser för att implementera Big data- tekniker. Detta är något som i stor utsträckning även kan appliceras på revisionsbyråer. I studiens problemdiskussion diskuteras att trots de fördelar som Big data-tekniker och digitalisering innebär för revisionsbranschen, har utvecklingen varit långsam. Genom det utformades ett syfte, att undersöka hur digitaliseringen och Big data-tekniker påverkat den svenska revisionsbranschen.  Syftet med denna studie är att undersöka, analysera och beskriva hur implementeringen av Big data har och kommer att påverka revisorns arbetsprocess. Syftet är också att undersöka vilka fördelar och nackdelar som implementeringen har medfört för revisionsbyråer och det skedde genom en empirisk undersökning.  Den empiriska undersökningen är en fallstudie som består av sju stycken intervjuer med representanter från olika revisionsbyråer i Västra Sverige. Genom att använda sig av intervjuer har respondenterna haft möjlighet att berätta om sina egna erfarenheter utan störningsmoment. Det är en kvalitativ metod som har tillämpats och studien har utgångspunkt ur en deduktiv ansats. Det eftersom utgångspunkten kommer ifrån tidigare forskning samt teori som redan existerar om digitalisering, Big data och revisionsbranschen.  Resultatet av studien visar att de olika respondenterna gav liknande svar, dels kring hur deras revisionsprocess är utformad, men även om den digitala utvecklingen och Big data. Det är tre stycken byråer som idag använder sig utav Big data i begränsad omfattning och en av respondenterna hade ingen kunskap om konceptet alls. Samtliga respondenter anser att digitaliseringen inom revisionsbranschen kommer att bli ännu viktigare och spela en större roll i framtiden. Automatisering och standardisering är processer som respondenterna tror kommer att bli mer omfattande i framtiden inom revisionen.  I studiens slutsats framkommer det att digitaliseringen inom revisionsbranschen har utvecklats något långsamt jämfört med andra delar i samhället, men att det skett en stor utveckling under de senaste åren. De slutsatser som presenteras och som utgår ifrån studiens frågeställningar är att arbetsprocessen för revisorerna inte har påverkats av Big data än, då det fortfarande är ett relativt okänt begrepp. Framtidens revision kommer dock inte se ut som idag, utan att det kommer ske stora förändringar inom branschen kommande år. Arbetsprocesser kommer att bli mer effektiva samt att revisionen kommer att ha en högre kvalitet. / Information and data are something that is of value in most organizations. Today, there is theopportunity to collect and analyze large amounts of data, which usually goes by the term Bigdata. If the essential material is handled correctly, it may result in improved decision makingand increased insights about clients and the market. The use and processing of Big data hasbeen made possible in the recent years through new technology, but it is associated with highcosts which has resulted in that small and medium-sized companies don’t have the resourcesto implement Big data technologies. This means that larger and more established companieshave an advantage. Big data can also be widely applied to auditing firms. The study's problemdiscussion proves that despite the many benefits that Big data technologies and the digitizationcreate for the auditing industry, the development is slagging behind other industries. Therefore,the purpose of the study was designed to see how digitalization and Big Data technologies hasaffected the Swedish auditing industry.The purpose of this study is to investigate, analyze and describe how the implementation ofBig data has and future affect the auditors’ work process. The purpose is also to investigatewhich advantages and disadvantages the implementation has brought auditing firms and thatwill be examined through an empirical study.The empirical study is a case study that consists of seven interviews with representatives fromvarious auditing firms in Western Sweden. By using interviews, the respondents have theopportunity to describe their own experiences. The study is based on the qualitative method.The study has a deductive approach as the starting point comes from previous research andtheory that already exists about digitization, Big data and the auditing industry.The results of the study shows that the respondents gave somewhat similar answers to thequestions, mostly about their auditing process and how it's designed today. But also about theirdigital development and Big data. Three of the interviewed firms use Big data today, but onlyto a limited extent and one of the respondents had no idea what the concept Big datarepresented. However, all respondents believe that digitalization in the auditing industry willbecome even more important and play a greater role in the near future. Automation andstandardization are processes that the respondents believe will be more extensive in the futurewithin the auditing firms.The study's conclusion shows that digitalization in the auditing industry has been somewhatslow compared with other industries, but that there has been a great development in recentyears. The conclusions that are presented and which are based on the study's questions are thatthe work process for the auditors has not been affected by Big data yet, as it’s still a relativelyunknown concept. However, auditing in the future will not look like it does today, there will besome major changes in the industry in the upcoming years. The work processes will be moreefficient than today and the audit will be of a higher quality.

No description available.

Inom revision anses personalen vara både den största resursen och kostnaden, därför är det väsentligt att använda denna kapacitet till fullo. Yrket använder styrverktyget tidsbudgetering vilket innebär att anställda i de olika uppdragen får tidsramar att förhålla sig till. Tidigare studier har fokuserat på seniora revisorer avseende tidsbudgetar med ett mer negativt perspektiv, medan denna studie intar en mer neutral ställning utifrån revisionsassistenters perspektiv. Syftet med studien är därför att bidra med kunskap gällande hur revisionsassistenter upplever att användandet av tidsbudgetering påverkar revisionen. I studien presenteras revisionsprocessen, Input-Process-Output (IPO) modellen samt tidsbudgetering som styrverktyg och hur det appliceras inom revisionen. Studiens syfte har undersökts genom tio kvalitativa intervjuer med revisionsassistenter som arbetat minst sex månader inom yrket. Respondenterna innefattar revisionsassistenter från både The Big Four och mindre byråer. Studiens resultat visar att revisionen påverkas både positivt och negativt av tidsbudgetering som styrverktyg. Vilken påverkan det har grundas på hur styrverktyget används och mängden arbete i förhållande till den bestämda tiden. De positiva konsekvenserna som studien identifierat är ökad effektivitet, snabbare utvecklingskurva, strukturering av arbetet samt motivation hos anställda. De negativa konsekvenserna som identifieras är stress, sämre välmående, underrapportering av tid, genvägar samt minskad noggrannhet. Vilka konsekvenser tidsbudgetering medför anses främst bero på vem som har kontrollen över styrverktyget samt om det är stramt eller flexibelt. Således visar studien att vikten av att använda styrverktyget på ett korrekt sätt är avgörande för hur det upplevs påverka revisionen. / Within auditing the staff can be regarded as the biggest resource as well as the biggest cost, therefore it is essential to use this capacity to the fullest. The profession uses time budgeting as a management tool, which means that the staff have time frames to which they must adjust to for the various assignments. Previous studies have had a focus on senior auditors regarding time budgeting with a more negative outlook, while this study holds a more neutral position from audit assistant’s perspectives. The aim of this study is therefore to contribute with knowledge regarding how audit assistants experience how the usage of time budgeting influences the audit. The study presents the audit process, Input-Output-Process (IPO) model as well as time budgeting as a management tool and how it is applied in audits. The aim of the study has been studied through ten qualitative interviews with audit assistants that have been working for a minimum of six months in the profession. The respondents include audit assistants from both The Big Four and other smaller firms. The conclusion of the study indicates that audits are affected both positively and negatively by time budgeting as a management tool. Which effect it has depended on how the management tool is used and how the amount of work is in relation to the time. The positive consequences that the study has identified are increased efficiency, faster development curve, structuring of the work and motivation of the staff. The negative consequences that have been identified are stress, decreased well-being, underreporting of time, shortcuts and less meticulousness. Which consequences time budgeting entails depends mainly on who controls the management tool and if it is tight or flexible. Therefore, the study indicates the importance of using the management tool in a correct way is crucial for how it is perceived to affect the audit.

Inledning: Syftet i själva utförandet av vad en revisor gör är detsamma årtionden tillbaka men utförandet av processen har förändrats med digitaliseringen. Processen har utvecklats genom att digitala system utför revision aktiviteter automatiskt samt lagrar majoriteten av information en revisor behöver i digital form. En integration av digitalisering hos revisorer medför däremot vissa utmaningar och problem. Digitalisering kan vara en kostsam investering för företag samt att det blir en fråga om hur anställda anpassar sig till modern teknologi. Syfte: Syftet med uppsatsen är att studera digitalisering inom revisionsbranschen. Detta för att bättre förstå hur digitalisering bidrar till effektivitet i revisionsprocessen. Metod: Studien utgår från en induktiv ansats för att bidra med en djupare förståelse inom ämnet. Det användes även en kvalitativ metod där semi-strukturerade intervjuer med aktiva revisorer inom de fyra största revisionsbolag utfördes för att uppfylla syftet. Slutsats: Studien visar att effektiviteten i revisionsprocessen uppnås genom automatiseringen av de standardiserade arbetsuppgifter. Detta gör att revisorn kan fokusera på mer väsentliga uppgifter som kräver högre kompetens och som inte kan automatiseras. Det blir viktigt för företag att ta extra hänsyn till att fokusera på att lära ut ny teknologi och bevisa nyttan för att kunna använda digitaliseringen inom revision på ett effektivt sätt. / Introduction: The purpose of an auditor's work is the same going decades back but the means of the auditing process changes in line with digitization. The process has developed through digital systems performing audit activities automatically whilst also storing the majority of the information an auditor needs in digital form. The integration of digitization with auditors still brings challenges and problems. Digitization can be a very costly investment for companies whilst it also becomes a question of how employees adapt to modern technology. Purpose: The purpose of the essay is to study digitization within the auditing industry. This is to better understand how digitization contributes to efficiency in the audit process. Method: The study is based upon an inductive approach to contribute a deeper understanding within this topic. A qualitative method was also used where semi-structured interviews were conducted with active working auditors within the four biggest auditing companies in order to fulfill the purpose. Conclusion: The study shows that the efficiency of the audit process is achieved through the automation of its standardized tasks. This allows the auditor to focus on more essential tasks that require higher skills and cannot be automated. It will be important for companies to regard the importance of internal training and prove the benefits to be able to use digitization within auditing in an effective way.

Forskningsfrågor:- Hur upplevs förändringen av revisionsprocessen genom den tekniska utvecklingen avseende IT-baserade revisionssystem?- Hur uppfattas skärningspunkten mellan IT- och revisionsbranschen? Syfte:Syftet med studien är beskriva hur systemleverantörer respektive revisorer upplever den teknologiska förändringen av revisionsprocessen genom IT-baserade revisionssystem. Vidare ämnar studien att undersöka hur skärningspunkten mellan IT- och revisionsbranschen uppfattas. Metod:För att besvara studiens frågeställning och uppnå syftet används en deduktiv ansats med en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna utfördes med både revisorer och systemutvecklare från Deskjockeys, PwC, KPMG, Emfevid AB och Hogia. För att analysera det empiriska materialet med den teoretiska referensramen användes en tematisk analysmetod med ett deduktivt förhållningssätt. Slutsats:Den främsta förändringen inom revisionsprocessen var när det nya ramverket ISA infördes. De IT-baserade revisionssystemen har förändrat revisionsprocessen gällande planerings- och granskningsfasen genom verktyg för bland annat dataanalys. Arbetet går mot en realtidsbaserad revision med digitala kundplattformar vilket utvecklat nya tjänster inom rådgivning. Även då den tekniska utvecklingen förändrat revisionen upplevs skärningspunkten mellan branscherna inte vara konkurrensmässig. De hämtar snarare inspiration och samarbetar med varandra. De större byråerna utvecklar egna system medan de mindre köper in från systemleverantörer till branschen. Dock krävs innovationer för att systemutvecklarna ska hållas fortsatt konkurrenskraftiga på den svenska marknaden. / Research question:- How is the change in the audit process experienced through the technical development of audit systems?- How perceives the intersection between the IT-and audit industry? Purpose:The purpose of the study is to investigate how auditors and system developers apprehending changes in the auditing process. Further how they perceive the intersection between the IT-and audit industry. Method:To answer the research question the interviews were conducted with auditors and software developers from Deskjockeys, PwC, KPMG, Emfevid AB and Hogia. The study is based on a deductive approach and the method that is used to analyse the theoretical and empirical material is a thematic analysis. Conclusion:The prime changes with IT-based auditing systems is in the phases of planning and review. The auditing changed focus to review the client's internalcontrol systems when the framework switched from RS to ISA. The profession shifts towards an real- time economy based on digital information that develops the advisory service. The intersection between the IT- and audit industry is not perceived to be competitive, they rather draw inspiration and cooperate with each other. The larger audit agencies develop their own systems while smaller ones purchase systems from system vendors to the industry. Although there's a need of innovations from the systemdevelopers to be continued competitive on the swedish market.

Covid-19 är en global pandemi som har haft en stark påverkan på världen och dess befolkning på många olika sätt. Arbetslivet, företagsamhet och således även revisionsbranschen har inte undkommit att drabbas. En normal vardag bestående av fysiska möten och interaktioner förändrades snabbt till att nästintill vara helt digitaliserad. De införda restriktionerna ledde till att berörda revisorer i följande studies empiri varit tvungna att arbeta hemifrån i syfte att minska smittspridningen av Covid-19. Studiens syfte är att undersöka hur revision och revisorns arbetsprocess i form av granskningsarbete samt informationsinsamling har påverkats av de omständigheter som pandemin medfört. Metoden som använts gällande insamling av empiri, vilket skall ligga till grund till besvarandet av studiens frågeställning och syfte, är kvalitativ. Intervjuer med fyra olika revisorer har genomförts. Erfarenheten som dem medverkande respondenter har inom revisionsbranschen varierar men samtliga har arbetat som revisorer innan, under samt efter pandemin. Medverkande respondenter var anställda på bland annat Moore AB samt Grant Thornton. Utöver genomförda intervjuer har även en litteraturundersökning genomförts där tidigare forskning undersökts i form av vetenskapliga artiklar samt teorier. Vidare har även en dokumentstudie genomförts gällande de fyra största revisionsbyråerna i världen, vilket är KPMG, E&Y, PWC samt Deloitte. Information kopplat till studiens syfte har inhämtats genom offentliga uttalanden och rapporter från respektive revisionsbyrås hemsida. Analys av insamlad empiri ledde till ett resultat som påvisade både negativa samt positiva aspekter för både medverkande respondenter men även för revisionsbyråerna i dokumentstudien. De negativa konsekvenserna som nämns till följd av distansarbetet är brister i kommunikation och informationsinsamling, vilket påverkar revisionsprocessen negativt i sin helhet. Anledningen till detta är utebliven kommunikation med kund och mellan medarbetare, vilket har resulterat i utebliven och ibland felaktig informationsinsamling. Även komplikationer gällande legala och skattemässiga aspekter tas upp som en konsekvens, samt problem i att upprätthålla en trygg cybersäkerhet. Positiva aspekter som tas upp under analysen av empirin är ökad flexibilitet och mer effektiva arbetsprocesser efter att revisionsarbetet digitaliserats. Dessutom har distansarbetet lett till minskade resor och således minskade resekostnader. Detta är dock ingenting som skedde direkt, utan något som revisorer fått anpassa sig till samt utveckla under pandemins gång. / Covid-19 is a global pandemic that has had a strong impact on the world and its population in many different ways. Working life, enterprise and the audit profession has not been unaffected. Everyday life consisting of physical meetings and interactions instantly changed to being almost completely digitized. Following restrictions led to the auditors being concerned in the empirical study being forced to work from home in order to reduce the spread of Covid-19. The purpose of the study is to investigate how auditing and the auditor's work process in the form of review process and information gathering have been affected by circumstances brought about by the pandemic. The method used regarding the collection of empirical evidence, which must be the basis for preserving the study's question and purpose, is qualitative where interviews with four different auditors have been carried out. Participating respondents have varying lengths of experience, but have all worked as accountants within, during and after the pandemic. Furthermore, the respondents are employed at, among others, Moore AB and Grant Thorn. In addition to the interview, a literature survey was also conducted where previous research was examined in the form of scientific articles and theories. Moreover, a document study has also been carried out regarding the four largest audit organizations in the world, which are KPMG, E&Y, PWC and Deloitte. Information linked to the purpose of the study has been obtained through public statements and reports from the respective audit firm's website. Analysis of collected empirical evidence led to a result that demonstrated both negative and positive aspects for participating respondents as well as for the audit organizations in the document study. The negative consequences mentioned as a result of remote work are deficiencies in communication and information gathering, which negatively affects the audit process as a whole. The reason for this is a lack of communication both with the customer and between employees, which resulted in missed and sometimes incorrect information gathering. Complications regarding legal aid and tax aspects are also addressed as a consequence, as well as problems in maintaining secure cyber security. Positive aspects that are taken up during the analysis of the empirical evidence are increased flexibility and streamlined work processes after the companies have been digitized. Other positive aspects were reduced travel time and reduced travel costs. However, these happenings did not occur immediately, the companies had to adapt to them and developed them during the course of the movement.

Revisionsbranschen präglas av hög personalomsättning och på senare år har antalet auktoriserade revisorer minskat (Hjorth, 2022; Revisorsinspektionen, 2024). Samtidigt ökar behovet av revision framför allt på grund av att redovisning och rapportering av hållbarhet blivit allt mer krävande (Johansson, 2022). Artificiell intelligens (AI) är ett verktyg som kan komma att bli väldigt viktigt för att hjälpa och avlasta revisorn i revisionsarbetet. Revisionsbyråerna, framför allt de fyra största KPMG, PWC, Deloitte och EY, har själva utvecklat en hel del AI-program som kan användas i olika delar av revisionsprocessen. Grunden till denna studien är tidigare forskning som studerat revisionskvalitet och AI inom revision. På grund av att AI inom revision är ett relativt outforskat område så har även studier om hur AI används inom andra branscher samt vad som påverkar användningen av en ny teknologi i allmänhet legat till grund för studien. Studien syftar till att undersöka hur användningen av AI ser ut bland auktoriserade revisorer i Sverige samt hur revisorns egenskaper, åsikter och uppfattningar om AI påverkar användningen av AI. Metoden som används för att besvara detta syfte är en kvantitativ enkätundersökning. För att kunna kartlägga användningen av AI inom revisionsbranschen i Sverige på ett så transparent och heltäckande sätt som möjligt så fick alla nästan auktoriserade revisorer i Sverige möjlighet att besvara enkäten. Ett av de mer intressanta resultaten i studien var att användningen av AI inom revisionsprocessen var relativt låg trots att de revisionsbyråer som utvecklat AI målar upp en bild om att utvecklingen av AI inom revision kommit ganska långt. Vidare visade det sig att ca 40% av de responderade revisorerna använder AI i någon form i sitt revisionsarbete, vilket däremot visar på att det används i andra delar i revisorers arbete. Det är vanligare att använda AI som byrån har infört jämfört med AI som individen själv infört. Av de granskningsfaser som undersöks i denna studie visade det sig att det idag används mest vid substansgranskningar och vid redovisnings- och skattefrågor. Det används minst för interna kontroller. Studien har hittat signifikanta samband för AI-användning mellan både åsikter och uppfattningar, samt egenskaper, trots den relativt låga användningen. Detta resulterade i att studiens hypoteser delvis kunde bevisas.

Titel: Den digitaliserade revisionsprocessens konsekvenser för kundupplevelsen - En kvalitativ studie av revisorn och kundens perspektiv Författare: Måns Bertilsson och Oscar Sjöberg Handledare: Hans Landström Bakgrund: Digitaliseringen har haft en betydande påverkan på revisionsbranschen genom att effektivisera processer och möjliggör analyser baserade på stora datamängder. En av de mest märkbara förändringarna är att kontakten mellan revisorer och kunder har blivit mer distansbaserad. Detta examensarbete syftar till att beskriva och analysera hur digitaliseringen har påverkat olika delar av revisionsprocessen, inklusive planering, granskning och rapportering, samt hur detta påverkat kundernas upplevelse av revisionen. Studien jämför revisorns och kundens perspektiv för att identifiera eventuella skillnader i upplevelsen av samma process. Syfte: Uppsatsens syfte är att beskriva och analysera hur revisorer upplever att digitaliseringen har påverkat revisionsprocessens olika delar, planering, granskning och rapportering. Vidare ämnar studien att beskriva och analysera vilka effekter digitaliseringen har på kundens upplevelse av revisionens olika delar. Slutligen ska de två perspektiven jämföras för att se om det föreligger skillnader i upplevelsen av samma process. Frågeställning: Hur upplever revisorer och kunder revisionen till följd av en ökad digitalisering av revisionsprocessen? Metod: Studien är kvalitativ med en abduktiv forskningsansats. Informationsinhämtningen har skett genom semistrukturerade intervjuer med fem revisorer och fem kunder till revision. Slutsatser: Studiens slutsatser visar på att digitaliseringen har effektiviserat revisionsprocessen och ökat kvaliteten av revisionen. Den högre kvaliteten märks inte av kunden. Kundernas grad av digitalisering har en viss påverkan på hur en revision utförs. En annan slutsats är att kontakten mellan revisor och kund blivit mer distansbaserad, vilket båda parter kan uppskatta när det gäller effektivitetsvinster. Däremot har det lett till att kunderna saknar den personliga kontakten. / Title: The consequences of the digitalized audit process on customer experience - A qualitative study of auditors and customers perspective Authors: Måns Bertilsson and Oscar Sjöberg Supervisor: Hans Landström Background: Digitalization has had a significant impact on the auditing industry by streamlining processes and enabling analyses based on large amounts of data. One of the most noticeable changes is that the contact between auditors and clients has become more distance-based. This thesis aims to describe and analyze how digitalization has affected various parts of the auditing process, including planning, examination, and reporting, as well as how this has influenced the clients experience of the audit. The study compares the auditors and the clients perspectives to identify any differences in the experience of the same process. Purpose: The purpose of the study is to describe and analyze how auditors perceive the impact of digitalization on the audit process, including planning, examination and reporting. Furthermore, the study aims to describe and analyze the effect of digitalization on the clients experience on the various parts of the audit. Lastly, the two perspectives will be compared to identify if there are any differences in the perception of the same process. Research question: How do auditors and clients perceive the audit as a result of increased digitization of the audit process? Method: The study is qualitative with an abductive research approach. Data collection has been conducted through semi-structured interviews with five auditors and five clients of audit. Conclusions: The study's conclusions show that digitalization has made the audit process more efficient and increased the quality of the audit. The higher quality is not noticed by the customer. The customer's level of digitalization has a certain influence on how an audit is carried out. Another conclusion is that the contact between auditor and client has become more distance-based, which both parties can appreciate in terms of efficiency. However, this has led to customers missing the personal contact.