Previous research has focused on finding reasons to why smaller companies (SMEs) choose voluntary audit. The IAASB has in 2018 suggested a move away from the SME concept and has instead talked about audit of less complex entities. A problematization of using ISA for such entities is the bases for the new IAASB project. An explorative analysis of complexity in the audit of these entities, using ISA, is currently lacking in academic literature.   The study therefore aims to identify the complexity that auditors perceive in the audit of less complex entities in Sweden, using ISA. However, complexity within the auditing industry is still very diffuse and unidentified. Though many of the smaller companies choose to be audited, regulations like ISA are too large for this type of company. We are using interviews to achieve the aim of the study and the legitimacy theory and stakeholder theory to explain complexity. In order to identify where in the process the complexity is perceived, we are basing the research on the audit process.   The result of the study shows that it is challenging to define complexity when conducting an ISA based audit on less complex entities. Although, the results show that complexity exists, or at times, ‘ill-fit’, with ISA for these entities. Thus this thesis finds that there is an increasing demand amongst auditors for a new standard for these entities. The study attempts to contribute with an explanation of complexity, and our expectations are that future research will continue exploring this area. / Tidigare forskning har fokuserat på att finna anledningen till varför de mindre företagen väljer att bli reviderade, men vi har inte uppfattat att fokus har lagts på specifikt de mindre komplicerade företagen. Inte heller har det fokuserats på den komplexitet som upplevs och uppstår vid revidering av denna typ av företag, utifrån regelverket ISA.   Studiens syfte är att identifiera den komplexitet revisorer upplever vid revidering av mindre komplicerade företag i Sverige, utifrån ett ISA-perspektiv. Vårt ämnesområde är relativt outforskat och det inte är förrän nyligen som begreppet mindre komplicerade företag blivit aktuellt. Dock är begreppet komplexitet inom revisionsbranschen fortfarande diffust och odefinierat. Ämnesområdet är ett aktuellt ämne eftersom många mindre företag väljer att bli reviderade trots att krav ej föreligger, men med ett regelverk som ISA upplevs det som ingående och omfattande för denna typ av företag. Vi använder oss av intervjuer för att uppnå studiens syfte, och utgår från legitimitetsteorin och intressentmodellen för att försöka förklara komplexiteten. Vi utgår från revisionsprocessen för att identifiera var i processen som den upplevda komplexiteten existerar.   Studiens resultat visar på att revisorerna upplever en komplexitet, men att den är svårdefinierad. Det finns även en ökad efterfrågan bland revisorerna på en ny separat standard för de mindre komplicerade företagen. Studiens bidrag är att bidra med en förklaring av begreppet komplexitet utifrån det revisorerna uttryckt, och våra förhoppningar är att framtida forskning ytterligare ska beröra detta outforskade område.

Den digitala utvecklingen pågår i samhället i stort. Revisionsbranschen är en bransch som är i förändring till följd av digitaliseringen. Digitaliseringen tar bland annat uttryck i form av olika digitala verktyg som kan användas i revisionsprocessen. Syftet med digitala verktyg är att förenkla revisionsprocessen och effektivisera. Studiens syfte är att göra en jämförelse mellan hur stora och små byråer använder sig av digitala verktyg i revisionsprocessen. I syfte att göra en jämförelse valdes en kvalitativ metod. Studiens empiri samlades in genom intervjuer av revisorer från stora och små byråer. I samband med studien framfördes tidigare forskning, definition av viktiga begrepp samt den institutionella teorin, TOE ramverket och diffusion of innovation som tillsammans utgjorde studiens teoretiska referensram. Den teoretiska referensramen har använts för att analysera studiens empiri. Empirin pekar på att stora och små byråer använder digitala verktyg på liknande sätt i revisionsprocessen. De digitala verktygen används på liknande sätt och ofta i samma delar av revisionsprocessen. Granskningen är den delen där samtliga revisorer i studien har mest nytta av digitala verktyg. Digitala verktyg effektiviserar revisorns arbete och på så sätt kan revisorn fokusera på mer komplexa delar av revisionen. Skillnaden ligger i vilka digitala verktyg som används där små byråer tenderar att köpa in externa digitala verktyg medan stora byråer utvecklar egna. Det är också tydligt att digitala verktyg utgör en viktig del i revisorns dagliga arbete. / Digitalization affects society in an extensive manner and the audit profession is no exception. Auditing is changing as a result of digitalization. The digitalization in audit expresses itself through different digital tools that can be used in the audit process. Digital tools aim to simplify and make the audit process more efficient. The purpose of the study was to compare how large and small audit firms use digital tools in the audit process. A qualitative method was chosen in order to research the area. The empirical findings of the study was developed by interviewing auditors from large and small audit firms. Previous literature along with definitions of key concepts and theories such as institutional theory, TOE framework and diffusion of innovation were described in conjunction with the study in order to create a theoretical framework. The theoretical framework was used to analyze the empirical findings of the study. The digital tools are being used in a similar way and often in the same parts of the audit process. According to the study, digital tools are most useful in the reviewing phase of the audit process. Digital tools increase the efficiency of the audit and it allows the auditor to complex parts of the audit. The difference is in which digital tools are being used where small firms tend to buy external digital tools while large firms develop their own digital tools. It is also clear that digital tools are an important part of the auditor’s daily work.

I slutet av år 2019 bröt viruset covid-19 ut som under senare tid ledde till en global pandemi som har påverkat både folkhälsan och ekonomin. Revisorernas arbete står inför en förändringsfas på grund av pandemin, där specifika delar i revisionen påverkats. Syftet med denna studie är att undersöka hur revisorns åtgärder och bedömningar har påverkats till följd av Covid-19 under revisionsprocessens gång för att revisorn ska känna sig komfortabel med sitt genomförda arbete. Genom att studera komfort teorin och revisionsprocessen tre huvuddelar vilka är planeringsfasen, granskningsfasen och rapporteringsfasen möjliggörs en koppling till studiens insamlade empiri som resulterar i en analys av studiens resultat som vidare resulterar i välgrundade slutsatser och förslag på vidare forskning. Trots de rådande omständigheterna med covid-19 valdes ett genomförande av en kvalitativ studie. Detta gjordes med anledning av att få en mer djupgående förståelse kring vårt ämne. Empirin samlades in genom semistrukturerade intervjuer som utfördes via digitala möten med revisorer från två olika revisionsbyråer från Big-4. Studiens slutsats är att pandemin både haft positiv och negativ påverkan på revisionsprocessen och att revisorerna behöver vidta och genomföra fler åtgärder än tidigare för att uppnå komfort. / Towards the end of 2019 the COVID-19 virus started spreading all over the world, which led to the global pandemic that has had an affect on both the public health and the economy. Because of the pandemic, specific parts of auditing have been affected, which has led to a change in the workload for auditors. The purpose of this study is to examine and analyse how the auditor's measures and assessments have been affected as a result of the COVID-19 outbreak, and how auditors can feel comfortable while they perform their audit process. By examining and exploring the comfort theory and the three main parts of the audit process; the planning phase, the review phase, and the reporting phase, a connection to the study's collected empirical data is enabled and an analysis of the results will result in legitimate conclusions and suggestions for further research. Despite the current circumstances with COVID-19, a qualitative study was chosen. This was chosen in order to get a more in-depth understanding of the subject. The empirics were collected through semi-structured interviews conducted through digital meetings with auditors from two different Big-4 auditing firms. The study concludes that the global pandemic has had both a positive and a negative impact on the audit process, and that auditors need to take and implement further measures than before COVID-19 to achieve comfort.

Revision handlar enligt branschorganisationen FAR (2006) om att på ett oberoende sätt bistå företag med professionella bedömningar av den ekonomiska rapporteringen som företag upprättar. Detta görs i syfte att förse de intressenter som företaget har med tillförlitlig information att använda som underlag för intressenternas beslutsprocesser. En revisors huvudsakliga uppgift blir därmed att bedöma huruvida ett företags ekonomiska rapportering innehåller väsentliga felaktigheter eller inte. Detta menar Messier et al., (2016, s.17), som belyser vikten av att som revisor förstå de risker som är kopplade till företagets verksamhet och hur dessa hanteras, i syfte att göra bedömningen av risker för väsentliga felaktigheter i den ekonomiska rapporteringen på ett optimalt sätt.  För att en revisor ska veta hur denne ska gå till väga för att identifiera och bedöma risker för väsentliga felaktigheter i företagets ekonomiska rapportering så används en revisionsstandard för riskbedömning som ramverk och vägledning. Denna är upprättad av det internationella standardiseringsorganet IAASB och kallas ISA 315, vilket är vad denna studie kommer att handla om.  Under 2019 så omarbetades denna revisionsstandard. Enligt Alfredsson, & Irle (2022) gjordes detta med huvudsakligt syfte att ge en tydligare vägledning för revisorer. Detta beslut togs till följd av den teknologisk utvecklingen som förändrat den ekonomiska miljön. Denna studie aspirerar till att undersöka den omarbetade revisionsstandarden för riskbedömning, och benämns ISA 315R. Det huvudsakliga målet är att undersöka om den omarbetade standarden har förändrat hur auktoriserade revisorer och revisorassistenter genomför sina bedömningar av risker för väsentliga felaktigheter i revisionen, med särskild inriktning på IT-relaterade risker.  Genom en kvalitativ metod har denna studie kommit fram till att riskbedömningen är oförändrad efter ISA 315R, men att revisionsprocessen erhållit ett tillskott i form av fler obligatoriska arbetsdokument i revisionsarbetet. Omarbetningen har därför inte påverkat auktoriserade revisorers och revisorsassistenters bedömningar av väsentliga risker i revisioner. Förståelse för klienten och dess verksamhet var lika viktig innan standarden omarbetades, som den är nu.

Inledning Vi lever i en digitaliserad värld, en värld som fortsätter digitaliseras. Det finns de som hävdar att världen just nu befinner sig i en fjärde industriell revolution. Digitaliseringen påverkar många delar av samhället såväl inom näringslivet som inom det civila. Det kan idag vara viktigt för företag att ligga i framkant inom arbetet med ny teknik både som en konkurrensfördel men också för legitimitetsskäl.  Syfte Syftet med studien har varit att utreda hur digitaliseringen och effekterna av den har påverkatdet arbete som utförs av revisorer och revisorns roll vilket mynnat ut i frågeställningen ”hur har digitaliseringen påverkat revisorns roll och arbete?”. Metod I studien har en deduktiv ansats använts. Vidare har en kvalitativ metod använts och datainsamlingen har skett med hjälp av semistrukturerade intervjuer med personer som är aktiva inom revisorsyrket.  Slutsats Studien påvisar att digitaliseringen påverkar revisionsbranschen i såväl revisionsprocessen, revisorsrollen och kundrelationer. I revisionsprocessen har planeringsfasen påverkats av att informationsinhämtningen idag till största del sker digitalt istället för att skanna in fysiska dokument från pärmar. Den granskande fasen har påverkats i och med införandet av nya digitala hjälpmedel som kan processa större mängder data än vad en människa är kapabel till. Gällande kundrelationer så sköts mer av kontakten med kunder via digitala videomöten som ger revisorerna mer tid över till att revidera och agera som en rådgivare. Sammanfattningsvis så har den ökade digitaliseringen lett till att revisorsrollen effektiviserats och att rollen som rådgivande konsult fått en större och viktigare plats.

I dagens samhälle finns det ett stort antal olika redovisningsstandarder och regelverk som företag måste förhålla sig till. Revisorerna granskar redovisningen för att se till att den upprätthåller den kvalitet som krävs för att den ska ge en rättvisande bild av företaget. Revisorerna ökar trovärdigheten på företags redovisning genom att granska årsredovisningar och den löpande förvaltningen. Det är Revisorsinspektionen (RI) som har som uppgift att granska de svenska revisorerna och ingripa mot revisorer som agerar oredligt. För att möjliggöra fortsatt utveckling av revisionsyrket måste de grundläggande orsakerna till revisionsmisslyckanden identifieras och revisionskvaliteten måste oavbrutet prövas. Syftet med studien är att analysera och granska samtliga disciplinärenden från RI som resulterat i en disciplinär åtgärd för en revisor. Studien ämnar vidare att identifiera de främsta orsakerna till revisionsmisslyckanden, samt att urskilja hur felaktigheterna skiljer sig åt mellan professionsfelaktigheter och processfelaktigheter. Undersökningen genomförs med hjälp av en induktiv innehållsanalys av samtliga disciplinärenden utfärdade av RI under tidsperioden 2016-2022. Studien analyserade totalt 234 olika ärenden med sammanlagt 959 antal felaktigheter. Studien kategoriserar datamaterialet och delar upp revisionsmisslyckanden i två olika huvudgrupper: processfelaktigheter och proffessionsfelaktigheter. Studien identifierade sex olika kategorier tillhörande revisionsprocessen och två kategorier hänförda till revisionsprofessionen. Av de totala felaktigheterna studien identifierade klassificerades 87 procent som processfelaktigheter. Undersökningen påvisar att den vanligaste orsaken till revisionsmisslyckanden är olika typer av granskningsfelaktigheter / Today’s society posits a great number of different accounting standards and regulations that companies need to adhere to. Financial statements are under scrutiny by auditors to ensure that it maintains sufficient quality that it accurately depicts the enterprise. Having auditors overseeing the company's accounts increases the company’s credibility. In Sweden auditors are overlooked by the Swedish Inspectorate of Auditors (SIA), whose purpose is to maintain audit quality, mainly by supervising and examining Swedish auditors. To ensure that audit as a profession continues to develop, audit failures need to be identified, and the auditors who make errors have to undertake disciplinary actions. The purpose of this study is to analyze and examine all disciplinary cases that have been reported from the SIA that have resulted in a disciplinary action. Furthermore, the study aims to identify the most common causes for audit failure, as well as discern how errors differ between professional misconduct and procedural errors. The survey was conducted with an inductive approach, examining all disciplinary cases issued by the SIA during the period 2016-2022. In total, 234 different cases were examined, with a sum of 959 different errors. The data was categorized into two main categories: procedural errors and professional misconduct. The study presents six different categories adhering to audit procedure, and two categories adhering to the audit profession. Out of all the errors identified by the study, 87 percent were classified as procedural errors. The most frequently identified error made by Swedish auditors were different types of examining errors.

Digitalization is regarded as one of the most important forces in the world today. The unexpected covid-19 had its effects on the auditing process. The effects caused by covid-19 have been positive as well as negative. Many management had to adjust and rethink to find new solutions and methods to continue operating. The management was forced to make a digital transition to adjust to the situation. What is being investigated in this study is how the digitalization contributed to a more efficient auditing or less efficient. We will also like to see the consequnces of the IT-implementation in auditing companies. Previous studies has shown that smaller auditing firms is better equpped at using IT in the thier auditing process. This study will be using a qualitative research method in order to reach the purpose of the study. In order to use the qualitative research method, we used semi structured interviews. The interview concluded responses from 10 authorized auditors in different auditing firms. The conclusion from this study is as follows. The review phase was the most damaged by the rapid introduction of digitization. What is also confirmed is that there is a difference in digital condition between audit firms.

The unexpected outbreak of Covid19 that came in 2020 affected the entire world's population, industries and companies overnight. The auditing industry and its auditors have also been affected by the pandemic and the following crisis. Due to the crisis caused by the pandemic, many company managements have had to rethink and develop new strategies for continued operations. The audit companies and their auditors have been forced to make a digital transition and work remotely using digital tools to continue the audit work. The purpose of the study is to try to assess auditors' perceived change in the audit process and quality in connection with the digital transition that took place during Covid 19. We also want to see if the effects can be explained based on IT application and use depending on agency affiliation, as previous research indicates that smaller audit firms are better at IT implementation, use and are quicker to change. The study uses a qualitative research method in the form of semistructured interviews. The results were obtained by seven authorized auditors from audit firms of various sizes in Sweden. The conclusion that can be drawn from the study is that the pandemic has been a catalyst for digitization in t he auditing industry. Of the three parts of the audit process, the review phase was the most affected part, where the exchange of information was made more difficult, which led to longer lead times. The quality has not suffered to a large extent. It can be noted that there is a certain difference in digital conditions between audit firms.

We are currently in the year 2024, in the midst of the fourth industrial revolution, where artificial intelligence (AI) is one of the most revolutionary technologies characteristic of this era. The fifth industrial revolution is on the horizon, where AI will be further distinguished. Through a qualitative method with an inductive approach, semi-structured interviews have been conducted to investigate how AI has impacted the audit process and how far audit firms have come in this development. This is because auditing is a profession that, according to previous research, is relevant to investigate due to its rigid nature with strict laws and regulations. The handling of confidential information is a central part, and the work during the audit process should ultimately contribute to a quality-assured audit. Due to this technological development, this study, with the help of an analysis model consisting of diffusion of innovation (DOI), the unified theory of acceptance and use of technology (UTAUT), the audit process, and the productivity paradox, has identified auditors acceptance and use of AI in the audit process. The study shows that AI has the potential to streamline the audit process by substituting repetitive tasks. Despite this, there are significant challenges that must be overcome for the full application of AI. Auditors have generally accepted AI, but there is uncertainty about how the technology can be used due to the handling of confidential information, existing regulations, and excessive reliance on the technology. These challenges have resulted in a low degree of usage and a relatively slow adoption rate. The productivity paradox is evident, as despite significant investments in AI and technological advancements, the actual productivity increase has been limited. The analysis shows that audit firms give the impression of faster development than what has actually occurred, while emphasizing that auditors analytical skills for a quality-assured audit are irreplaceable.

Tidigare studier har identifierat två olika typer av information som kreditgivarna tar del av för att avgöra om kredittagaren är kapabel att betala sina skulder och fullfölja sina förpliktelser, transaktionsorienterad och relationsorienterad information (Rad et al., 2013; Gray et al., 2006). Dessa två huvudgrupper av information delas upp i olika bedömningsgrunder somSvensson (2003) presenterar i en analysmodell som används som grund för denna studies föreställningsram. Kreditbedömningen baseras till stor del på den finansiella informationen som ingår i den transaktionsorienterade informationen och som finns att tillgå i årsredovisningen. Årsredovisningen är dock en statisk presentation av företaget (Svensson, 2003) och bör därför kompletteras med ytterligare information.Kreditvärdighetsbedömningen sker utifrån företagets fortlevnad, företagets säkerheter och dess framtida värde, där säkerheter är tillgångar ställda som garantier under kredittiden. Dessa ställda säkerheter får ett säkrare värde om företaget har revisor. Med lagändringen som trädde i kraft i november 2010, som resulterade i en avreglering för revisionsplikten för mindre bolag i Sverige, har drygt 40 % av dagens ca 400 000 aktiebolag ingen revisor (Spängs, 2014).Syftet med uppsatsen var att utvärdera och beskriva vilken betydelse hård och mjuk information har för institutionella kreditgivare vid kreditbedömning av små och medelstora företag i Sverige. Vidare var syftet att utvärdera av vilken vikt det är att den transaktionsorienterade informationen är kvalitetssäkrad genom revision. För att uppfylla syftet med studien har en kvantitativ metod med deduktiv ansats använts, där primärdatainsamlats med hjälp av en webbaserad enkät riktad till företagsrådgivare inom bankväsendet som ligger till grund för empirin i denna studie. Det empiriska materialet har sedan analyserats mot sekundärdata som insamlats från vetenskapliga artiklar, litteratur och svenska lagar.Resultatet visar att kreditbedömningen av små och medelstora företag utifrån studiens urval styrker tidigare studier inom området och resultatet tyder på att revision för att kvalitetssäkra den finansiella informationen inte har avgörande roll för kreditbedömningen. Relationsorienterad information används vid kreditbedömning, men nyttjas inte i samma utsträckning som den transaktionsorienterade. (Rad et al., 2013; Gómez-Guillamón, 2003) / Previous studies have identified two different types of information that lenders uses to decide if the borrower is able to pay its debts and fulfil their obligations, transaction-oriented and relationship-oriented information (Rad et al., 2013; Gray et al., 2006). These two main groups of information is divided into different assessment bases, Svensson (2003) presents ananalysis model that is used as the base for this study. Credit assessment is based on the financial information included in the transactional information that is available in the annual report. The annual report is, according to Svensson (2003), a static presentation of the company and should therefore be supplemented with additional information.Creditworthiness is based on the chance of going concern, the company's assets and its future value, where the collateral assets are pledged as guarantees during the credit period. These collateral assets get a more curtain value by the company's auditor. With the amendment which came into force in November 2010, which resulted in a settlement of audit requirementfor smaller companies in Sweden, has just over 40% of today's 400 000 incorporated companies no auditor (Spängs, 2014).The purpose of this paper was to evaluate and describe the significance that accountant information and relations has for institutional lenders in credit rating of SME’s in Sweden. A further purpose was to evaluate the importance of the assurance that the auditing of the transactional information provides. To fulfil the purpose of the study a quantitative method of deductive approach was used, where primary data collected through a web-based surveyaimed at business advisers within the banking system as the basis for empirical data in this study. The empirical data were then analyzed against secondary data collected from scientific articles, literature and Swedish laws.The result shows that the credit assessment of SME’s based on the study sample, evidence of previous studies in the subject and the results indicate that the auditing in ensuring the quality of the financial information not is crucial in the credit assessment. Relationship-oriented information is also used in the credit rating, but is not utilized to the extent as the transactionoriented information. (Rad et al., 2013; Gómez-Guillamón, 2003)