<p>I denna uppsats har genomslagskraften av den revisorslag som trädde ikraft år 2002, vilken medförde ett borttagande av behörighetsskillnaden mellan auktoriserade och godkända revisorer med avlagd revisorsexamen, studerats. För att förklara omfattningen av lagändringens genomslagskraft har även professionens, organisationens och individens förändringsbenägenhet undersökts. Undersökningen har utgått från två egenkonstruerade förklaringsmodeller. Den första förklaringsmodellen visar på den förändring som lagändringen innebar och används för att undersöka lagändringens genomslagskraft. Den andra förklaringsmodellen beskriver olika bakgrundsfaktorer som kan ha påverkat professionen, organisationen och individen vilka i sin tur kan ha påverkat graden av förändringsbenägenhet. För att utföra undersökningen har en enkätundersökning genomförts där populationen bestående av godkända revisorer med avlagd revisorsexamen har deltagit. Resultatet tyder på att lagändringen fått viss men inte fullständig genomslagskraft. Såväl professionen som organisationen och individen har genom deras grad av förändringsbenägenhet påverkat lagändringens genomslagskraft men förändringsbenägenheten har dock förefallit sig olika. Organisationen var utifrån resultatet mest förändringsbenägen. Resultatet utifrån både professionens och individens förändringsbenägenhet var tvetydigt men individen tenderade att ha varit minst förändringsbenägen. Då resultatet tyder på att lagändringen inte fått full genomslagskraft kan det förklaras av att inte samtliga av professionen, organisationen och individen varit fullt förändringsbenägna.</p>

I denna uppsats har genomslagskraften av den revisorslag som trädde ikraft år 2002, vilken medförde ett borttagande av behörighetsskillnaden mellan auktoriserade och godkända revisorer med avlagd revisorsexamen, studerats. För att förklara omfattningen av lagändringens genomslagskraft har även professionens, organisationens och individens förändringsbenägenhet undersökts. Undersökningen har utgått från två egenkonstruerade förklaringsmodeller. Den första förklaringsmodellen visar på den förändring som lagändringen innebar och används för att undersöka lagändringens genomslagskraft. Den andra förklaringsmodellen beskriver olika bakgrundsfaktorer som kan ha påverkat professionen, organisationen och individen vilka i sin tur kan ha påverkat graden av förändringsbenägenhet. För att utföra undersökningen har en enkätundersökning genomförts där populationen bestående av godkända revisorer med avlagd revisorsexamen har deltagit. Resultatet tyder på att lagändringen fått viss men inte fullständig genomslagskraft. Såväl professionen som organisationen och individen har genom deras grad av förändringsbenägenhet påverkat lagändringens genomslagskraft men förändringsbenägenheten har dock förefallit sig olika. Organisationen var utifrån resultatet mest förändringsbenägen. Resultatet utifrån både professionens och individens förändringsbenägenhet var tvetydigt men individen tenderade att ha varit minst förändringsbenägen. Då resultatet tyder på att lagändringen inte fått full genomslagskraft kan det förklaras av att inte samtliga av professionen, organisationen och individen varit fullt förändringsbenägna.

Revisorsprofessionen är en profession som karaktäriseras av hög personalomsättning, vilket under en lång tid varit en viktig fråga för revisorsprofessionen att hantera. Detta ställer krav på professionen och revisionsbyråerna eftersom de ställs inför nya utmaningar när antalet auktoriserade revisorer minskar. Den höga personalomsättningen innebär stora ekonomiska kostnader för revisionsbyråerna och leder till att det blivit viktigare att ta vara på den kompetens som finns inom revisorsprofessionen. Boomerangeffekten är ett begrepp som fokuserar på individer som återvänder till en tidigare arbetsgivare. Tidigare forskning har fokuserat på omständigheterna varför revisorer väljer att lämna revisorsprofessionen, det finns dock en avsaknad av litteratur gällande vilka drivkrafter som påverkar att revisorer återvänder till revisorsprofessionen. Syftet med denna studie är därför att ge en inblick i vilka revisorer som återvänder till revisorsprofessionen samt identifiera och beskriva viktiga drivkrafter bakom revisorers återvändande till professionen efter en tid som yrkesverksam inom annan verksamhet. I studien identifieras och analyseras de drivkrafter som förklarar vilka revisorer som återvänder till revisorsprofessionen och varför de återvänder till revisorsprofessionen. En modell över drivkrafter prövas genom tolv kvalitativa semistrukturerade intervjuer med revisorer som återvänt till revisorsprofessionen. Respondenterna är av olika kön och ålder, samt kommer från olika storlekar på revisionsbyråer för att undersöka om deras upplevelser och åsikter skiljer sig åt. Sammanfattningsvis tenderar revisorer att återvända till revisorsprofessionen på grund av drivkrafter som kan förklaras av första anställningstid, antal år anställd inom organisationen, anställningens upphörande, passform, länkar och uppoffringar. De tre första är hänförliga till studiens första forskningsfråga, vilka revisorer som återvänder, medan passform, länkar och uppoffringar är kopplat till studiens andra forskningsfråga, varför revisorer återvänder. Studiens slutsats är att det enbart krävs ett fåtal starka drivkrafter för att en revisor ska återvända, medan övriga har en indirekt påverkan på beslutet. De revisorer som tenderar att återvända är de som arbetat inom organisationen en kortare tid samt avslutat sin anställning på grund av en nyfikenhet att testa något nytt. Den främsta drivkraften till att revisorer valt att återvända är att de upplever en passform till organisationen och revisorsprofessionen. Resterande drivkrafter har visat sig ha en indirekt påverkan på återvändandebeslutet.

<p>Sammanfattning</p><p>Examensarbete i företagsekonomi, Södertörns Högskola</p><p>Revision, C-nivå, VT 2006</p><p>Författare: Lisa Andersson och Tina Edsvik</p><p>Handledare: Bengt Lindström</p><p>Titel: Den orena revisionsberättelsen – orsaker och effekter</p><p>Bakgrund och problem: Revisionsberättelsen ses som en kvalitetsstämpel för ett företag och en oren sådan är något mycket allvarligt för de flesta av ett företags intressenter. Tidigare forskning påstår att 50 procent av de företag som fått en oren revisionsberättelse går i konkurs inom fem år. Motsvarande siffra för företag som inte fått en oren är 20 procent. Eftersom en anmärkning i revisionsberättelsen anses vara allvarligt, är det av intresse att se närmare på dels vilka faktorer som leder till en oren revisionsberättelse samt hur det påverkar ett företag att ha en oren revisionsberättelse.</p><p>Syfte: Syftet med uppsatsen är att ta fram statistik över orsaker till orena revisionsberättelser för att se hur vanligt förekommande de olika orsakerna är, samt att undersöka hur företagarna förhåller sig till revisionsberättelsen i allmänhet och speciellt den orena.</p><p>Avgränsningar: Uppsatsen undersöker årsredovisningar från 2003 i aktiebolag med fler än tre anställda. Intervjuer genomförs med en respondent från varje orsaksgrupp.</p><p>Metod: Först har en kvantitativ undersökning genomförts där revisionsberättelserna ur den valda populationen granskats. Utifrån detta har de vanligaste faktorerna som orsakar en oren revisionsberättelse sammanställts samt sorterats in i olika orsaksgrupper. Därefter har en kvalitativ undersökning bestående av intervjuer gjorts. Vi har valt ut intervjuobjekten genom ett beaktande av varje orsaksgrupp och därefter har ett företag utvalts från respektive grupp.</p><p>Resultat och slutsatser: Antalet orena revisionsberättelser för den undersökta populationen år 2003 uppgick till 13,1 %. Den vanligaste orsaken är att årsredovisningen har inlämnats för sent, vilket enligt vår underökning beror på att ett företags intressenter inte lägger så stor vikt vid just den anmärkningen. Överlag anser företagarna att revisionsberättelsen är alltför standardiserad, även den orena. Det är således de bakomliggande orsakerna till en oren revisionsberättelse, samt andra parametrar, som är betydelsefulla för ett företags intressenter.</p><p>Förslag till fortsatta studier: Under uppsatsens gång har det uppkommit ämnen som skulle vara av intresse att studera vidare inom. Det skulle vara intressant att göra en större intervjuundersökning för att se om effekterna av den orena revisionsberättelsen skiljer sig åt beroende på orsaken till den. Att närmare undersöka skillnader mellan små och stora företag skulle också vara intressant. Påverkas de olika av en oren revisionsberättelse och lämnar de oren revisionsberättelse i olika utsträckning?</p> / <p>Background and problem: The audit report is seen as a quality stamp for a company and a defect audit report is something very serious for most of a company's stakeholders. Earlier research claims that 50 percent of the companies who received a defect audit report go bankrupt within five years. The corresponding figure for companies who have not received a defect report is 20 percent. Since a remark in the audit report is considered to be grave, it is of interest to study closer which factors lead to a defect audit report, and further how it influences a company to have a defect audit report.</p><p>Purpose: The purpose of this essay is to create statistics over the causes of defect audit reports to be able to see how commonly occurring the different causes are, and to study how the entrepreneurs perceive the audit report in general and particularly the defect one.</p><p>Delimitation: The essay studies annual reports from 2003 in joint-stock companies with more than three employees. Interviews are being held with one respondent from each group of causes.</p><p>Method: To begin with we have implemented a quantitative method in which we have studied the audit reports in the selected population. Out of this we have compiled the most common factors that are the causes of a defect audit report and graded them into different groups of causes. Thereafter a qualitative study consisting of interviews was completed. We have selected the respondents of the interviews by looking at every group of causes and therefore have chosen one company out of each group.</p><p>Results and conclusions: The number of defect audit reports for the inquired population in 2003 amounted to 13.1 percent. The most common cause is that the annual report has been submitted too late due to the fact that companies’ stakeholders do not pay much attention to that cause in particular. In general the entrepreneurs are of the opinion that the audit report is too standardised, the defect one as well. Hence it is the underlying reasons for a defect audit report, as well as different parameters, which are of interest to the stakeholders of a company.</p><p>Suggestions to further studies: While writing the essay, subjects for further studies have arisen. It would be of interest to perform a major interview inquiry to study whether the effects of the defect audit report differ due to the cause of it. A more thorough research of the differences between small and large companies would also be interesting. Are they affected differently by a defect audit report and do they render a defect audit report to different extents?</p>

Den nya generationens juniora revisorer kommer med nya krav på sina arbetsgivare och arbetsmiljön jämfört med hur det var i tidigare generationer. Tillsammans med högre effektivitetskrav från revisionsbyråerna samt ökade krav från regel- och standardsättare medför att lärandet av juniora revisorer åsidosätts. Westermann et als (2015) identifierade förändringsfaktorer i inlärningsprocessen för juniora revisorer inkluderar bland annat dessa aspekter. Westerman et al (2015) utförde sin studie ur ett seniora revisorers perspektiv som jag kommer att studera vidare i denna uppsats. Syftet är att göra en vidare undersökning av de av Westermann et al (2015) identifierade förändringsfaktorer för att studera om och hur de hanteras av revisionsbyråerna. Konsekvensen för ej hanterade förändringsfaktorer medför brister i inlärningsprocessen som leder till utvecklandet av ett oavsiktligt kvalitetshotande beteende hos den juniora revisorn. Om det inte hanteras kan det påverka den slutliga kvaliteten av revisionen som är av stor vikt för att byrån skall kunna bibehålla sin trovärdighet gentemot kunden, marknaden och regel- och standardsättare. Tillvägagångssättet för att undersöka detta är en kvalitativ metod med en deduktiv ansats där datainsamlingen utförs genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer för att fånga upp respondenternas erfarenheter, åsikter och sociala verklighet på bästa möjliga sätt. Respondenterna består av sju seniora revisorer med minst tio års erfarenhet inom yrket från fyra av de fem största revisionsbyråerna i världen. Data visar att det går att identifiera samtliga förändringsfaktorer dock i olika utsträckning samt med en skillnad mellan ett generellt och individuellt perspektiv. Det framgår att det finns brister i inlärningsprocessen på grund av de aspekter som presenteras i förändringsfaktorerna. Slutsatsen som kan dras är att risken för utveckling av kvalitetshotande beteende bland dagens juniora revisorer är hög om förändringsfaktorerna inte hanteras, samt att empirin visar på att revisionskvaliteten faktiskt redan har försämrats på grund av detta.

En del brott genererar stora vinster och särskilt höga summor drar till sig mer uppmärksamhet. Det blir därför nödvändigt att förvandla pengar från kriminell verksamhet till legitima medel för att dölja deras brottsliga ursprung och därmed kunna investera medlen i den lagliga ekonomin. Tvättning och placering av vinster blir vanligare men enligt Finanspolisens årsrapport 2007 har det blivit en kraftig minskning av andelen anmälda rapporter om misstänkt penningtvätt. Revisionsbranschen har här en betydelsefull roll för att förhindra penningtvätt, då de har insikt i företagens ekonomiska situation. Det uppstår därmed oklarheter angående revisorers handlingar vid misstanke om penningtvätt och vad Finanspolisen har för förväntningar på revisorer.Uppsatsens studie syftar till att besvara hur revisorer förhåller sig till anmälningsplikten och Finanspolisens förväntningar på revisorn. I uppsatsprocessen har vi använt oss av en kvalitativ metod genom att utföra personliga intervjuer med respondenter. Då de valda respondenterna har varit yrkesverksamma en längre tid anser vi att de kan bidra med intressanta åsikter till uppsatsen.Medvetenheten kring penningtvätt har ökat men samtidigt har misstänkta rapporteringar minskat enligt Finanspolisens årsrapport. Respondenterna är eniga om att penningtvätt ska anmälas, men problemet ligger i hur säker revisorn är vid sin bedömning. Det finns en oro bland revisorerna att rapportera om misstanken inte är välgrundad och saknar tillräcklig bevisning. Rädslan bygger på oron att byrån tar skada och att även klienten tar skada vid felaktig rapportering.Uppsatsens studie visar att det råder ett förväntningsgap mellan revisorers syn på anmälningsplikten och Finanspolisens förväntningar. Det framkom tydligt i den empiriska studien att revisorers förmåga och möjlighet att upptäcka penningtvätt är hög. Därmed utgör de en effektiv resurs vid bekämpningen av penningtvätt. Medvetenheten om en oro bland revisorer att rapportera är Finanspolisen införstådda med. Men med tanke på revisorers förhållande till företag bör de upptäcka penningtvätt i högre grad och rapportera fler misstankar.Ämnet är aktuellt och intressant att forska vidare om. Ett förslag är att göra en liknande studie om ett antal år när den nya lagen, lag (2009:62) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism, har implementerats hos användarna. Även att se till vilken skillnad och förändring det blir genom att använda andra respondenter, exempelvis koncentrerat antingen på ett storstadsområde, eller flera större städer för att få en större jämförelse. Det skulle även vara intressant att göra en jämförelse med en annan nation för att få in internationella aspekter och hur deras revisorer arbetar för att bekämpa penningtvätt.

De senaste åren har trenden för upprättandet av hållbarhetsredovisningar ökatsamtidigt som intressenternas krav på bolagen att redovisa en transparent bild avverksamheten, har följt därefter. Intressenterna efterfrågar inte bara hur bolagenförhåller sig finansiellt utan vill även ha upplysningar på hur de behandlarmiljön, ser på sociala och etiska frågor samt den ekonomiska aspekten som hördärtill. Hållbarhetsredovisningen är idag ett frivilligt redovisningsområde somendast funnits på marknaden i ca 10 år. Det finns ingen klar definition på vadden ska innefatta eller hur bolagen ska redovisa sitt hållbarhets arbete. Det finnsdock ett flertal olika riktlinjer och rekommendationer på marknaden att tillgåbåde för upprättandet och granskningen av en hållbarhetsredovisning. Menfrågan är om dessa är tillräckliga för att ge en rättvisande bild av bolagen.Syftet med studien är att, sett utifrån revisorns perspektiv beakta om granskningav hållbarhetsredovisningar borde lagstadgas eller om dagens riktlinjer ger enrättvisande bild av bolagen.Författarna har valt att bygga studien på en kvalitativ metodansats då de har föravsikt att erhålla en djupare förståelse i ämnet. Genom semistruktureradeintervjuer med personer från fyra revisionsbyråer, har författarna insamlatempirin. Då det många gånger är revisorer som granskar bolagenshållbarhetsredovisningar, och uppsatsen utgår från deras perspektiv, harintervjuer endast genomförts med revisorer.Studien har lett författarna till slutsatsen att, obligatorisk granskning avhållbarhetsredovisningen inte bör lagstadgas då många bolag inte har fulltutvecklade och mogna för granskning. Att granska ett sådant bolag skulle varaobefogat och kosta för mycket. Viktigt är att nyttan överstiger kostnaden för attdet ska vara relevant att upprätta redovisningen. Det går och är möjligt att ge ennågorlunda rättvisande bild utifrån dagens riktlinjer. En granskning torde dockge en mer trovärdig och rättvisande bild utifrån intressenternas synvinkel, dåinformationen är bestyrkt från en oberoende part. Viktig är också att påpeka attäven då bolagen blir granskade, bestämmer de fortfarande vilka delar som skagranskas eftersom t ex viljestyrkan inte kan granskas. / Uppsatsnivå: C

År 2002 antogs en förordning inom EU innebärande att alla börsnoterade bolag i medlemsländerna från och med 1 januari 2005 måste upprätta sin koncernredovisning i enlighet med IAS/IFRS. Antagandet av förordningen har inneburit en förändring av hanteringen av goodwill för svenska börsnoterade företag.Goodwill uppstår vid företagsförvärv när köparen betalar ett överpris för förvärvet. Goodwill utgörs av värdedifferensen mellan vad köparen har betalat och det köpta företagets nettotillgångar. Det som köparen betalar överpris för är de immateriella tillgångar som inte finns med i det förvärvade företagets balansräkning. Dessa immateriella tillgångar förväntas ge goda framtida ekonomiska fördelar. Företag som omfattas av lagstiftningen i IFRS/IAS skall årligen pröva om återvinningsvärdet för goodwill är lägre än det redovisade värdet. Om så är fallet ska en nedskrivning av redovisad goodwill göras. I denna process uppkommer svårigheter både för företag och granskare. Reglerna kring IAS 36 medför att goodwillprövningen uppfattas medföra subjektiva antaganden och bedömningar. Det gamla sättet att hantera goodwill med både avskrivningar och nedskrivningar hade en annan påverkan på både resultat- och balansräkningarna. De nya reglerna lägger större tyngd på att ge en rättvisande bild jämfört med den tidigare lagstiftningen, därav vill man ha en värdering som bättre återspeglar det verkliga värdet. Men hur påverkas granskningen av goodwillposter när subjektiva bedömningar kommer in i bilden?Syftet med denna studie är att analysera revisorers förhållningssätt till företagens beslutsunderlag vid nedskrivningsprövningar av goodwill samt identifiera vilka svårigheter revisorer upplever i samband med granskning av goodwill. Vidare så undersöks bakomliggande orsaker till varför en nedskrivning görs eller uteblir. För att uppfylla syftet har vi genomfört en kvalitativ undersökning där vi har intervjuat tre auktoriserade revisorer samt skickat ut ett frågeformulär till börsnoterade bolag som är noterade på OMX Stockholm Large Cap. Genom en undersökning av kvalitativ karaktär försöker vi skapa en djupare förståelse för hur praxis har utvecklat sig när det gäller goodwillprövningar efter det att IFRS/IAS började tillämpas av noterade svenska bolag.Vår undersökning visar att revisorer upplever svårigheter av olika slag vid granskning av goodwill. När goodwill ska granskas måste revisorn ta hänsyn till många olika faktorer som bland annat innefattar företagsledningars subjektiva bedömningar. Vanligt förekommande är att företagens upplysningar kring nedskrivningsprövningar av goodwill är bristfälliga. Det leder till att revisorernas granskning försvåras eftersom de inte får all nödvändig information som krävs för att bedöma huruvida en genomförd eller utebliven nedskrivning är korrekt bedömd. En annan svårighet med granskningen ligger i kunskapen om bolaget och dess marknad. Det tycks vara så att det är svårare för en revisor att granska ett nytt företag de första åren eller ett företag inom en bransch som de inte är insatta i. Den största svårigheten för en revisor i samband med granskning av goodwill, ligger i att ta ställning till framtidsbedömningarna vilka är baserade på företagsledningens subjektiva antaganden. Vår studie tyder dock på att även vissa andra faktorer såsom företagsledningars psykologiska och strategiska motiv i allra högsta grad påverkar huruvida en goodwillprövning resulterar i en redovisad nedskrivning eller inte. Vi finner att vår studie bekräftar att reglerna i IFRS/IAS gällande goodwill skapat en redovisningstekniskt svårare metod för revisorer att förhålla sig till.

<p>I alla tider har det funnits förväntningsgap, inte bara inom ekonomi utan även i ett bredare perspektiv. Det denna studie inriktar sig på är dock förväntningarna som klienter och intressenter har på revisorn. De förväntningar som intressenter ställer på revisorerna och deras arbete kan ibland skilja sig från det verkliga utfallet vilket leder till att förtroendet för revisorerna rubbas. Då förtroendet för revisorerna skadas påverkas i sin tur de relationer som revisorerna har till sina klienter och deras intressenter.</p><p>Denna uppsatsstudie kring förväntningar och relationer inom revisorsyrket bygger på en kvalitativ undersökning med sammanlagt sex stycken intervjuer bland revisorer, klienter och banker i Umeå tätort. Syftet är att undersöka hur relationerna mellan parterna påverkas av förväntningsgap samt varför skillnader i förväntningar uppstår och vad som bör förbättras för att undvika att dessa skillnader uppstår. Detta har vi gjort genom ett deduktiv angreppsätt, där vi utifrån vår teori undersökt problemet.</p><p>Intervjupersonernas frågesvar har analyserats för varje målgrupp och sedan med en jämförelse mellan grupperna- svaren har kopplats samman med teorier om förväntningsgap, kommunikationsmodeller och revisorernas yrkesroll. Det som vi fokuserade på var hur de uppfattade kontakten med revisorn och hur de ansåg att relationen dem emellan fungerade. Vi analyserade hur de olika faktorerna som kommunikation, information och förväntningar påverkade relationen. Det vi ville ta reda på var om relationen påverkades av detta eller om den var oberoende av sådana faktorer.</p><p>Det vi genom vår studie kom fram till var att det allra viktigaste för att få en relation mellan de tre parterna att hållas bra och stabil var i grunden hur bra kommunikationen fungerade dem emellan. Det sambandet som finns mellan kommunikation och relation är att om parterna har en dålig kommunikation så uppstår det problem med övriga nyckeldelar så som information och förväntningar. En dålig kommunikation gör att det blir svårare för informationen att flyta mellan parterna. När informationen inte når från sändare till mottagare så uppstår det förväntningsgap. Klienten förväntar sig att revisorn ska utföra ett arbete som går utanför gränserna av vad revisorn i slutändan utför. Det är viktigt att informationen kan gå från sändaren till mottagaren utan problem, fungerar detta så minskar risken för att förväntningarna på revisorn ska vara för höga, både från ett klientoch ett kreditgivarperspektiv.</p><p>Den slutgiltiga slutsatsen kan alltså sägas vara att kommunikationen är A och O för relationens överlevnad.</p>

<p>Titel: Redovisningskonsultens förändrade yrkesroll - orsakad av den avskaffade revisionsplikten</p><p> </p><p>Ämne: Företagsekonomi/Redovisning</p><p> </p><p>Nivå: Kandidatuppsats i företagsekonomi 15 hp</p><p> </p><p>Författare: Mimi Eriksson, men03015@student.mdh.se</p><p>Johanna Johansson, jjn06004@student.mdh.se</p><p>Diego Velasquez, dvz06001@student.mdh.se</p><p> </p><p>Datum: 2009-05-29</p><p> </p><p>Handledare: Ann-Sofi Paul</p><p> </p><p>Problemformulering: Vilka möjliga konsekvenser kan ett eventuellt avskaffande av revisionsplikten medföra för redovisningskonsulternas yrkesroll?</p><p> </p><p>Syfte: Uppsatsen ämnar ta reda på vilka förändringar som kan uppkomma vid ett eventuellt avskaffande av revisionsplikten för redovisningskonsulterna.</p><p> </p><p>Metod: Studien har genomförts med en kvalitativ ansats och ett deskriptivt/deduktivt angreppssätt. Uppsatsens primärdata består av intervjuer gjorda med redovisningskonsulter, revisorer samt SRF och FAR SRS.</p><p> </p><p>Slutsats: Förändringarna kommer förmodligen till en början att gå långsamt fram för redovisningskonsulterna. Det som kan komma att ses är att redovisningskonsulten kan även få en mer affärsrådgivande roll. Konkurrensen kan komma att öka mellan revisorer och redovisningskonsulter då möjliga "jävsituationer" kan upphöra vilket leder till att revisorerna kan komma att öka utbudet av kombiuppdrag. Auktorisationen av redovisningskonsulten kommer att utvecklas för att skapa större trovärdighet i redovisningen.</p><p> </p><p>Nyckelord: Avskaffandet av revisionsplikten, redovisningskonsulter, revisorer,</p><p>konsekvenser</p>