Examensarbetets mål var att ta fram en riskhanteringsprocess för SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut i Borås och implementera den i det nya ledningssystemet. Avsikten med riskhanteringsprocessen var att den skulle kunna användas till alla typer av risker.Risker avseende arbetsmiljö och miljö användes som bas för riskhanteringsprocessen och examensarbetet genomfördes i form av en litteraturstudie, en inventering av potentiellt tillämpliga lagar, en nulägesanalys avseende SPs riskhantering och en övergripande inven-tering av förekommande risker. För att göra det möjligt för SP att genomföra ett kontinuerligt och holistiskt riskarbete togs ett förslag till verktyg för riskanalyser fram och verktyget användes vid två fallstudier. Riskhanteringsprocessen med framtaget verktyg förbereddes därefter för att kunna implementeras i ledningssystemet.Det konstaterades att det under arbetstid var stor skillnad mellan vilka risker olika personer och grupper av personer utsatte sig för. Om även resa till och från arbete inkluderades, var trafikolycka sannolikt den största risken för den övervägande delen av SPs personal. För miljön identifierades inte någon specifikt största risk.Under arbetets gång uppdagades förbättringsåtgärder avseende SPs riskhantering. Exempel på åtgärder var: ökad kunskap avseende riskhantering och tillämpliga lagar, införa överväganden avseende miljön i riskanalyser, förbättrade möjligheter att lära av varandra och implemen-tering av centralt övervakad riskhantering.

<p>Sjukvården är en komplex organisation där människor och teknik ska samspela för att kunna ge en bra och säker vård. Ibland går något snett som i värsta fall kan leda till att en patient kan komma till skada. När en individ utsätts för en undvikbar skada i vården kallas det för en vårdskada. Patientsäkerhet innebär att aktivt sträva mot en frånvaro av vårdskador. Landstinget i Östergötland (LiÖ) har arbetat med patientsäkerhet ur ett systemperspektiv sedan år 2002 och avvikelsehantering är en del i det arbetet. Med hjälp av ett avvikelserapporteringssystem kan risker och problemområden synliggöras och på så sätt kan åtgärder sättas in. Varje enhet inom LiÖ rapporterar avvikelser och skillnader kan ses i hur frekvent de olika enheterna avvikelserapporterar.</p><p>Denna uppsats syftar till att hitta faktorer som ligger bakom dessa skillnader och se om det finns ett samband mellan avvikelserapporteringsfrekvens och säkerhetskultur. Intervjuer och observationer genomfördes på tre vårdcentraler med stora skillnader i avvikelserapporteringsfrekvens för att identifiera faktorer som skilde dem åt. Resultatet pekar på att chefen på vårdcentralens inställning till säkerhetsarbete och avvikelserapportering är av stor betydelse. Hur stor kännedom medarbetarna har om LiÖs övergripande säkerhetsarbete är också en viktig faktor. Det går att se ett samband mellan hur väl en enhet har tagit till sig systemperspektivet och hur frekvent de avvikelserapporterar. Däremot är det svårt att säga något om sambandet mellan säkerhetskultur och avvikelserapporteringsfrekvens.</p><p> </p>

<p>This paper makes an analysis of risk and risk management of Swedish cod fishery in the Baltic Sea. The purpose is to describe differences in risk perception between fishery stakeholders and the consequences these imply for political decisions. A literature study was undertaken at the startup-phase to give the study a valid background and interviews with four actors in the fishing industry was conducted. The chosen actors are: The Federation of Swedish Fishermen (SFR), Swedish Board of Fisheries, WWF and one researcher. The results indicate two causes for the cods’ positive trend, good natural conditions and a better fishing administrationin the Baltic Sea area. Risk perception is on the surface practically the same allover but a deeper analysis identifies differences. The four actors all point at different parts ofthe improved fishing-administration as most important. Improved fishing-administration during the 21th century is a fact but not good enough. As long as fishing quotas are not raised considerably during the next few years the Baltic Sea cod should be on the rise and reach biologically safe population. The most important cause for the improved fishing administration is that more actors can take part in the political decisions and that ICES’ biological recommendations are complied with to a larger extent than before.</p> / <p>Uppsatsen behandlar ämnet risk och riskhantering av det svenska torskfisket i Östersjön. Syftet är att redogöra för skillnaderna i riskuppfattning hos aktörer inom fiskenäringen sam tvilka konsekvenser skillnaderna har för de politiska besluten. En litteraturstudie har gjorts föratt ge en kunskapsbakgrund inför intervjuerna med fyra fiskeriaktörer. De utvalda aktörerna är SFR (Svenska Fiskares Riksförbund), Fiskeriverket, WWF och en representant förforskarvärlden. Resultaten i studien visar att orsakerna till torskens förbättrade status är två, en god naturlig förökning samt en bättre förvaltning av fiskeresurserna. Riskuppfattningen skiljer sig inte mycket på ytan mellan aktörerna. En djupare analys identifierar dock skillnadersom inte är lika tydliga vid en första anblick. Aktörerna betonar olika delar av den förbättringsom skett i fiskeförvaltningen, troligtvis beroende på vilken bakgrund de har. Fiskeförvaltningen har blivit bättre under 2000-talet men bestånden är ännu inte betryggande goda. Så länge inga drastiska höjningar av fiskekvoterna sker de närmare åren och beståndenfortsätter öka är risken liten för ännu en kollaps för Östersjötorsken. Den viktigaste orsaken till den förbättrade förvaltningen är att fler aktörer är inblandade i beslutsprocessen och att ICES rekommendationer efterföljs i högre grad i de politiska besluten.</p>

<p>In Trollhättan municipality approximately 700 school bus stops are in service. To ensure high quality of the performance of school bus operations, with focus on traffic safety, it was decided to conduct a survey of bus stops including assessments of risks.</p><p>This master thesis aims to identify the factors affecting road safety at bus stops and pedestrian connections, and to conduct an inventory and analysis of selected sites in Trollhättan municipality. The work also aims to show examples of how risk assessment should be performed in future studies. A risk analysis model provided by the Swedish Transport Administration is supplemented and used in a field study. The risk assessment is based on, inter alia, traffic flow, visibility distance, lighting, speed of traffic and the presence of bus shelter. A total number of 93 bus stops and 228 pedestrian connections are examined during the field study. The result shows that the connections are generally a larger traffic safety problem than the bus stops.</p><p>The risk analysis model uses both objective and subjective assessments. Applying subjective assessments to supplement objective is beneficial, but there are some difficulties in making subjective judgments. Those require that the evaluator possess much knowledge and experience in traffic safety and it is difficult to always be consistent when setting subjective ratings.</p><p>The group recommends the city of Trollhättan to proceed with field testing of bus stops and pedestrian connections, and to regularly conduct surveys of passenger’s experiences and views on safety. Furthermore it is recommended that the bus drivers carry out a risk analysis from their perspective.</p>

Jönköpings län har under det senaste årtiondet drabbats av naturolyckor i form av extrema vädersituationer som orsakat flera allvarliga olyckor och nödsituationer. Länsstyrelsen i Jönköpings län vill därför öka förståelsen av hur tillståndspliktig miljöfarlig verksamhet har påverkats av de tidigare händelserna. Detta är en studie som omfattar riskhantering och beredskap för naturolyckor. Studien omfattar miljöfarlig verksamhet inom kategorierna A och B enligt förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Fokus ligger på att kartlägga och beskriva den övergripande situation av historiska händelser som inträffat. Resultatet ska kommuniceras till Länsstyrelsen i Jönköpings län som kan se över om det finns behov av kompetensutveckling inom detta område.

This paper makes an analysis of risk and risk management of Swedish cod fishery in the Baltic Sea. The purpose is to describe differences in risk perception between fishery stakeholders and the consequences these imply for political decisions. A literature study was undertaken at the startup-phase to give the study a valid background and interviews with four actors in the fishing industry was conducted. The chosen actors are: The Federation of Swedish Fishermen (SFR), Swedish Board of Fisheries, WWF and one researcher. The results indicate two causes for the cods’ positive trend, good natural conditions and a better fishing administrationin the Baltic Sea area. Risk perception is on the surface practically the same allover but a deeper analysis identifies differences. The four actors all point at different parts ofthe improved fishing-administration as most important. Improved fishing-administration during the 21th century is a fact but not good enough. As long as fishing quotas are not raised considerably during the next few years the Baltic Sea cod should be on the rise and reach biologically safe population. The most important cause for the improved fishing administration is that more actors can take part in the political decisions and that ICES’ biological recommendations are complied with to a larger extent than before. / Uppsatsen behandlar ämnet risk och riskhantering av det svenska torskfisket i Östersjön. Syftet är att redogöra för skillnaderna i riskuppfattning hos aktörer inom fiskenäringen sam tvilka konsekvenser skillnaderna har för de politiska besluten. En litteraturstudie har gjorts föratt ge en kunskapsbakgrund inför intervjuerna med fyra fiskeriaktörer. De utvalda aktörerna är SFR (Svenska Fiskares Riksförbund), Fiskeriverket, WWF och en representant förforskarvärlden. Resultaten i studien visar att orsakerna till torskens förbättrade status är två, en god naturlig förökning samt en bättre förvaltning av fiskeresurserna. Riskuppfattningen skiljer sig inte mycket på ytan mellan aktörerna. En djupare analys identifierar dock skillnadersom inte är lika tydliga vid en första anblick. Aktörerna betonar olika delar av den förbättringsom skett i fiskeförvaltningen, troligtvis beroende på vilken bakgrund de har. Fiskeförvaltningen har blivit bättre under 2000-talet men bestånden är ännu inte betryggande goda. Så länge inga drastiska höjningar av fiskekvoterna sker de närmare åren och beståndenfortsätter öka är risken liten för ännu en kollaps för Östersjötorsken. Den viktigaste orsaken till den förbättrade förvaltningen är att fler aktörer är inblandade i beslutsprocessen och att ICES rekommendationer efterföljs i högre grad i de politiska besluten.

Sjukvården är en komplex organisation där människor och teknik ska samspela för att kunna ge en bra och säker vård. Ibland går något snett som i värsta fall kan leda till att en patient kan komma till skada. När en individ utsätts för en undvikbar skada i vården kallas det för en vårdskada. Patientsäkerhet innebär att aktivt sträva mot en frånvaro av vårdskador. Landstinget i Östergötland (LiÖ) har arbetat med patientsäkerhet ur ett systemperspektiv sedan år 2002 och avvikelsehantering är en del i det arbetet. Med hjälp av ett avvikelserapporteringssystem kan risker och problemområden synliggöras och på så sätt kan åtgärder sättas in. Varje enhet inom LiÖ rapporterar avvikelser och skillnader kan ses i hur frekvent de olika enheterna avvikelserapporterar. Denna uppsats syftar till att hitta faktorer som ligger bakom dessa skillnader och se om det finns ett samband mellan avvikelserapporteringsfrekvens och säkerhetskultur. Intervjuer och observationer genomfördes på tre vårdcentraler med stora skillnader i avvikelserapporteringsfrekvens för att identifiera faktorer som skilde dem åt. Resultatet pekar på att chefen på vårdcentralens inställning till säkerhetsarbete och avvikelserapportering är av stor betydelse. Hur stor kännedom medarbetarna har om LiÖs övergripande säkerhetsarbete är också en viktig faktor. Det går att se ett samband mellan hur väl en enhet har tagit till sig systemperspektivet och hur frekvent de avvikelserapporterar. Däremot är det svårt att säga något om sambandet mellan säkerhetskultur och avvikelserapporteringsfrekvens.

Metoder och modeller är viktiga redskap för att utreda såväl potentiella risker som uppkomna olyckor i sociotekniska system. Vilken modell som används avgör vad en analys tittar på och också vilka åtgärder som vidtas. Därför är arbetet med att utveckla både användbara och riktiga modeller viktigt. Denna uppsats har med ett systemperspektiv tillämpat FRAM på en avgränsad del av ett flygtrafikledningssystem med avsikten att skapa förståelse för ett systems funktionalitet och kontextberoende variabilitet. För att illustrera variabiliteten beskrivs ett par scenarion med koppling till insamlad data. Modelleringen har skapats utifrån en triangulering av insamlad data och i resultat och diskussion lyfts framförallt tillämpningen av själva modellen upp för diskussion. Slutsatsen av studien är att modellen kan adressera risker genom att illustrera den dynamiska interaktionen i ett sociotekniskt system samt att modellen utgör ett stöd för att identifiera åtgärder i flygledningssystemet. Slutsatsen är också att modellen som är relativt ung behöver utvecklas på vissa områden för att tydliggöra hur funktioner för dynamiska och informationsbearbetande system generellt kan konstrueras på bästa sätt för att återge tillstånd och processer. Kritik riktas mot att modellen i nuläget är svåranvänd och kräver stor förkunskap vilket kan verka negativt på modellens användning. Slutligen har studien bidragit med förslag på åtgärder för att stödja FRAM som metod.

In the year 1783 a fissure eruption from Laki in the southern part of Iceland produced a large amount of volcanic gases during a period of eight months. The volcanic gases and aerosols spread across the northern hem sphere due to ideal weather conditions and had a substantial impact on the environment, human health and also climate effects. This, so called dry fog, caused severe health problems, which led to death casualties, killing animals, crops and other vegetation. The consequence was a widespread famine which was aggravated by a hard and long winter in 1783/84. Analysis shows that the Icelandic volcanoes are the primary risk to produce dry fog that can affect Sweden. The fog will most likely cause severe health effects, such as respiratory and cardiovascular problems. It will also cause damage to the vegetation, especially coniferous trees, and it may affect the water by acid chock. The fog may have great impact on the critical infrastructure in Sweden, depending on magnitude and duration. These types of volcanic hazards are difficult to predict and evaluate due to their sporadic nature and the sparse amount of data that is available. It is therefore important to focus on the consequences and develop the Swedish community preparedness on a general basis to handle this type of event.

Inledning: Strukturerade professionella riskbedömningar för våld, vilka inom polisen benämns som riskanalyser, är numera ett krav och en viktig del i det brottsförebyggande arbetet inom polisen i Sverige. Polisen använder i huvudsak tre checklistor för att bedöma risk: SARA: SV, SAM samt PATRIARK, vilka generellt upplevs som praktiskt användbara. Dock är det få polismyndigheter som arbetar aktivt och ändamålsenligt med dessa. Inom Polismyndigheten i Gävleborgs län arbetar personsäkerhetsenheten för att främja tillämpningen av riskanalyserna och vi önskar bidra till att utveckla detta arbete. Syfte: Utifrån polisers upplevelser undersöka förutsättningar för och begränsningar av de strukturerade riskanalysernas tillämpning inom Polismyndigheten i Gävleborgs län. Metod: Studien innehar en kvalitativ design och semistrukturerade intervjuer utfördes med sex poliser, vilka utför strukturerade riskanalyser och är verksamma inom Polismyndigheten i Gävleborgs län. Resultat: Deltagarna upplever begränsningar såsom att rutinerna inte följs fullt ut och utbildningen upplevs vara bristfällig. Personsäkerhetsenheten lyfts fram som en viktig förutsättning för riskanalysernas tillämpning. Vidare upplevs riskanalyserna enbart bidra till positiva förändringar och motivationen inför att utföra dessa är hög. Deltagarna framhåller attarbetet gällande riskanalyserna måste fortsätta utvecklas och prioriteras. Slutsats: Polismyndigheten i Gävleborgs län har goda förutsättningar för att tillämpa de strukturerade riskanalyserna, men det framkommer även tydliga begränsningar vilka påverkar arbetet. Dessa begränsningar är väsentliga att beakta men möjliga att åtgärda. Slutligen delges rekommendationer för hur arbetet inom myndigheten kan utvecklas för att ytterligare främja tillämpningen av de strukturerade riskanalyserna.