<p>Enligt teorin om öppen ränteparitet (UIP) ska den förväntade nominella växelkursförändringen motsvara räntedifferensen mellan två länder. I själva verket visar de flesta studier att teorin inte håller och att det förekommer ett signifikant negativt samband mellan variablerna istället för det positiva sambandet som följer av teorin (Froot&Thaler 1990, McCallum 1994). Även i denna uppsats konstateras ett negativt samband, vilket innebär att UIP kan förkastas för Sverige och USA under perioden 1994:1-2006:2. En amerikansk investerare som köper svenska statsskuldväxlar får således förutom en högre ränta även avkastning i form av en apprecierande växelkurs. I uppsatsen undersöks om avvikelsen från teorin kan förklaras utifrån förekomsten av en riskpremie för det mindre landet Sverige. Genom att använda den statistiska metoden GARCH-M kan det konstateras att växelkursens avkastning påverkas av dess volatilitet och således har effekt på avvikelsen från UIP. Tecknet för sambandet är dock felaktigt utifrån definitionen av en riskpremie. Det kan dock konstateras att det förekommer en riskpremie för Sverige som påverkas av inflationsdifferensen och statsskuldsdifferensen mellan länderna.</p>

Enligt teorin om öppen ränteparitet (UIP) ska den förväntade nominella växelkursförändringen motsvara räntedifferensen mellan två länder. I själva verket visar de flesta studier att teorin inte håller och att det förekommer ett signifikant negativt samband mellan variablerna istället för det positiva sambandet som följer av teorin (Froot&amp;Thaler 1990, McCallum 1994). Även i denna uppsats konstateras ett negativt samband, vilket innebär att UIP kan förkastas för Sverige och USA under perioden 1994:1-2006:2. En amerikansk investerare som köper svenska statsskuldväxlar får således förutom en högre ränta även avkastning i form av en apprecierande växelkurs. I uppsatsen undersöks om avvikelsen från teorin kan förklaras utifrån förekomsten av en riskpremie för det mindre landet Sverige. Genom att använda den statistiska metoden GARCH-M kan det konstateras att växelkursens avkastning påverkas av dess volatilitet och således har effekt på avvikelsen från UIP. Tecknet för sambandet är dock felaktigt utifrån definitionen av en riskpremie. Det kan dock konstateras att det förekommer en riskpremie för Sverige som påverkas av inflationsdifferensen och statsskuldsdifferensen mellan länderna.

”Capital Asset Pricing Model” (CAPM) beaktar den centrala marknadsrisken för att förklarasambandet mellan risk och avkastning hos tillgångar. Avkastningskravet betingas enligtmodellen en marknadsriskpremie vid investering i aktier eller andra tillgångar som erhåller risk. Senare studier (Banz 1981, Davis, Fama &amp; French 2000) visar å andra sidan att aktiertill hörandes företag av olika storlek och värde utsätts för en annan typ av risk. Dessa forskare föreslår således att en värde- och storlekspremie bör inkluderas i en ny modell. De nya variablerna som utgår från bolagens olika karaktär beaktas för att särskilja de två karaktäristika som antas påverka förväntad avkastning, vilket den enskilda marknadsrisken ej gör. Syftet med studien är att kartlägga om storlek- och värdepremien har en signifikant roll i att förklara avkastning på den svenska aktiemarknaden. Ytterligare relevanta riskpremier skulle ge möjligheten att precisera förväntad avkastning på tillgångar, vilket skulle betyda att ytterligare faktorer av risk bör prissättas och tas hänsyn till. Detta skulle innebära ett bättre verktyg för aktörer på den finansiella marknaden såsom investerare och fondförvaltare vid investeringsbeslut. Riskfaktorerna testas i en statistisk analys med avkastningen från portföljer konstruerade efter olika kombinationer som förklarande variabel för att undersöka riskernas relevans. Studien lyckas påvisa att faktorerna förhållandevis väl förklarar avkastning, vilket kan tolkas som att de nya riskpremierna är prissatta riskfaktorer på den svenska aktiemarknaden. Det poängteras även hur värde- och tillväxtbolag exponeras för olika grader av risk och därmed hur avkastningskravet påverkas av dessa olika typer av riskexponeringar.

<p>The market risk premium is one of the most important parameters in finance. Its value and the ways to calculate a risk premium for the market is a widely debated subject. This thesis examines numerous ways of calculating a risk premium for the Swedish market with regard to how good an estimation they make of a real risk premium. Estimations based on historical periods ranging from 20 to 85 years is calculated as well as a premium based on forward-looking estimates. The real risk premium is solved out for a selection of companies and an index with the help of CAPM. An examination of these estimates leads to the conclusion that historical estimates of a risk premium may be outdated. The implication of this is that more effort should be put into examining a risk premium based on forward-looking estimates. In this context a thorough analysis of fundamentals should be added into the calculation.</p>

The market risk premium is one of the most important parameters in finance. Its value and the ways to calculate a risk premium for the market is a widely debated subject. This thesis examines numerous ways of calculating a risk premium for the Swedish market with regard to how good an estimation they make of a real risk premium. Estimations based on historical periods ranging from 20 to 85 years is calculated as well as a premium based on forward-looking estimates. The real risk premium is solved out for a selection of companies and an index with the help of CAPM. An examination of these estimates leads to the conclusion that historical estimates of a risk premium may be outdated. The implication of this is that more effort should be put into examining a risk premium based on forward-looking estimates. In this context a thorough analysis of fundamentals should be added into the calculation.

Bakgrund: Kassaflödesmodellen blir allt vanligare vid aktievärdering. Genom att basera värderingenpå kassaflöden kommer man bland annat ifrån att ett företags vinst påverkas kraftigt av dess redovisningsmetoder. Modellen är mycket detaljerad och kräver att en mängd antaganden om företagets framtid görs. Dessa antaganden är mycket betydelsefulla då de starkt påverkar resultatet av värderingen. Syfte: Syftet med studien är att identifiera kassaflödesmodellens osäkerhetsfaktorer samt att beskriva hur dessa hanteras i den praktiska användningen av modellen. Metod: I studien genomförs ett ex-post test av kassaflödesmodellen där dess osäkerhetsfaktorer tas fram. Dessa utgör sedan grunden till den intervjumall som använts vid de intervjuer som genomförts med analytiker på svenska banker och fondkommissionärer. Resultat: Det finns i vissa fall stora skillnader mellan det praktiska och det teoretiska tillvägagångssättet då värdering görs med kassaflödesmodellen. Detta gäller främst då riskpremien och företagets betavärde skall skattas. Beräkningen av företagets residualvärde är differentierat mellan praktikerna men är i linje med de teoretiska tillvägagångssätten.

<p>Bakgrund: Kassaflödesmodellen blir allt vanligare vid aktievärdering. Genom att basera värderingenpå kassaflöden kommer man bland annat ifrån att ett företags vinst påverkas kraftigt av dess redovisningsmetoder. Modellen är mycket detaljerad och kräver att en mängd antaganden om företagets framtid görs. Dessa antaganden är mycket betydelsefulla då de starkt påverkar resultatet av värderingen. </p><p>Syfte: Syftet med studien är att identifiera kassaflödesmodellens osäkerhetsfaktorer samt att beskriva hur dessa hanteras i den praktiska användningen av modellen. </p><p>Metod: I studien genomförs ett ex-post test av kassaflödesmodellen där dess osäkerhetsfaktorer tas fram. Dessa utgör sedan grunden till den intervjumall som använts vid de intervjuer som genomförts med analytiker på svenska banker och fondkommissionärer. </p><p>Resultat: Det finns i vissa fall stora skillnader mellan det praktiska och det teoretiska tillvägagångssättet då värdering görs med kassaflödesmodellen. Detta gäller främst då riskpremien och företagets betavärde skall skattas. Beräkningen av företagets residualvärde är differentierat mellan praktikerna men är i linje med de teoretiska tillvägagångssätten.</p>

Den här studien undersöker sambandet mellan avkastningen på ett brett marknadsindex för aktier och bruttonationalprodukten (BNP), benämnt som börsvärdeskvoten. Även utvecklingen av marknadens generella riskpremie studeras. Tidsperioden täcker åren 1870–2021. Resultaten visar ett signifikant negativt samband för börsvärdeskvoten och finansiell kris. Studiens resultat för riskpremien och finansiellkris visar att det finns ett signifikant negativt samband för perioden 1871–2020. Studien dokumenterar en positiv riskpremie på 3,5 procent för hela perioden; dock med en kraftig variation, från –50,5 procent till 64,2 procent. Avslutningsvis visar studien att börsvärdekvoten ökat kraftigt sedan 1980-talet med en högsta nivå på 2,6 gånger det samlade värdet av BNP och avser kalenderåret 2000.[1] / This study explores the correlation between the quota of total market capitalization index of Sweden and the Gross Domestic Product (GDP), titled total market capitalization quota. It also examines the development of the general equity risk premium for the Swedish stock market. During the period 1870-2021. The result indicates a significant negative correlation of the total market capitalization quota and financial crisis during the period 1975-2021. The result for the equity risk premium indicates a significant negative correlation to financial crisis for the regression for the whole period (1871-2021). The study shows a general positive equity risk premium of 3,5 precent for the whole period. Although a high deviation between -50,5 to 64,2 precent.    In conclusion the study concludes a rapid increase in the total market capitalization quota after 1980 and with the highest value of 2,6 times the aggregated GDP by expenditure in 2000

När propositionen för ett reformerat studiestödssystem lades 1999 poängterades det att studiestödssystemet skulle bära sina egna kostnader. Trots det skrivs stora belopp av. Både Riksrevisionen och Riksgälden har visat att CSN inte använder vedertagna metoder vid beräkningen av det som förväntas gå förlorat på grund av misskötta betalningar. Uppsatsens syfte har varit att skatta vad misskötta betalningar väntas kosta staten i form av framtida avskrivningar samt beräkna vad det skulle innebära för individen att istället bära kostnaden. Som en del i det arbetet har även faktorer som påverkar sannolikheten för misskötta betalningar av studielån identifierats. Resultaten av denna uppsats har bland annat visat att sannolikheten för misskötta betalningar är lägre för individer med eftergymnasial utbildning, hög skuld och låg ålder. Statens kreditförluster på studielån för till exempel individer som blev återbetalningsskyldiga under 2012 förväntas bli mellan 100 och 338 miljoner kronor. Om denna kostnad istället skulle bäras av årskullen innebär det en kostnadsökning på 2,2-7,8 procent för en individ med genomsnittlig skuld.

This study examines the impact of risk premium factors on cap rates within Sweden's largest office markets. The research questions address the significance of various micro- and macroeconomic variables on cap rates, as well as the extent of this impact and how it varies across different locations. The study employed a quantitative approach, specifically regression analyses, to examine three different localizations from the years 2003 to 2022. The dataset used included information from JLL and large institutions. The study found that the top three optimized models could explain 80-90% of the fluctuations in office cap rates in the CBD of Stockholm, Gothenburg, and Malmö. To sum up, the 10-year treasury bill and the spread between Baa and Aaa corporate bond yields are the main variables that have the largest impact on cap rates across all locations. The 10-year treasury bill serves as a proxy for the risk-free rate. Nonetheless, the risk-free rate had a relatively lower impact in Malmö compared to Stockholm and Gothenburg's CBD. / Denna studie undersöker effekterna av riskpremiefaktorer på cap rates för Sveriges största kontorsmarknader. Forskningsfrågorna behandlar betydelsen av olika mikro- och makroekonomiska variabler på cap rates, samt omfattningen av påverkan och hur den varierar mellan olika städer. Studien använde ett kvantitativt förhållningssätt, specifikt regressionsanalyser, för att undersöka tre olika områden från åren 2003 till 2022. Datamängden som användes innehöll information från JLL och stora institutioner. Studien fann att de tre mest optimerade modellerna kunde förklara 80-90% av fluktuationerna i cap rate för kontorsmarknaden i Stockholm, Göteborg och Malmö CBD. Sammanfattningsvis är den 10-åriga statsobligationen och spreaden mellan Baa- och Aaa-företagsobligationsräntorna de variablerna som har störst inverkan på cap rates för de tre städerna. Den 10-åriga statsobligationen fungerar som en proxy för den riskfria räntan. Dock har den riskfria räntan en relativt lägre påverkan i Malmö jämfört med Stockholm och Göteborg CBD.